Vasatiden

Gustav Vasas betydelse för Sveriges utveckling under 1500-talet.

Var Gustav vasa god eller ond?

Varför firar vi nationaldagen 6 juni?

Vad vi ska lära oss. Varför just detta?

Du ska:

veta något om hur man levde på 1500-talet och vad som hände då.

veta vem Gustav Vasa var, hur han levde, regerade och hur han påverkat vår historia.

kunna berätta något om Gustav Vasas söner och deras liv.

kunna använda dig av din kunskap om människors levnadsvillkor och värderingar då och jämföra med hur det är idag.

känna till förändringar inom svenska kyrkan.

Hur ska vi lära oss detta?

-Läsa faktatexter tillsammans och samtala om det vi läst.

-Göra anteckningar / tankekartor och skriva egna texter.

-Arbeta i arbetsboken till Historia 2

-Titta på filmer.

-Lyssna på genomgångar delta i diskussioner och resonemang.

Vad som kommer att bedömas:

-Dina kunskaper genom att titta på dina faktatexter och lyssna på när du samtalar och berättar. Din förmåga att förklara och använda historiska begrepp.

-Din förmåga att kunna använda dig av dina kunskaper och jämföra levnadsvillkor med idag för att se likheter och skillnader.

-Din förmåga att föra enkla resonemang om orsaker till vilka värderingar man hade och hur samhället har förändrats.

-Din förmåga att kunna berätta om hur man levde under 1500-talet, vem Gustav Vasa var och andra viktiga händelser under denna tidsperiod.

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.