Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bedömning för lärande - lära elever lära - lärarperspektivet

Skapad 2019-10-31 09:44 i Lindbackens skola Uppsala
Pedagogisk planering för pedagogisk personal F-9
Medarbetarsamtal
Vi vet i dag att bedömning för lärande främjar elevernas kommunikationsförmåga, ansvar, inflytande och kreativitet långt bättre än den klassiska konventionella, summativa bedömningen. Genom att låta eleverna möta ett formativt förhållningssätt stimulerar vi deras förmåga att vara delaktiga, samtidigt som vi tillsammans med dem synliggör kunskapskvalitéer i lärprocessen.

Traditionell undervisning och bedömning leder sällan till detta. För det första måste eleven involveras, för det andra måste bedömningen leda till att den fortsatta undervisningen påverkas och att bedömningen sker på sätt som främjar elevens självkänsla. Hur gör du idag för att lära dina elever att lära?

Innehåll

Utveckla elevens kunskaper

- tät återkoppling under inlärningsprocessen
- synliggöra mål och var i lärprocessen eleven befinner sig
- konkretisera elevens fortsatta lärande
- allsidiga bedömningsformer
- självbedömning
- specifika och interaktiva bedömningsformer
- bedömning som främjar elevens självkänsla
- elevinflytande

Utveckla lärarens undervisning

- följa upp och utvärdera undervisningen
- analysera elevresulat och undervisning
- utveckla/förändra undervisningen med utgångspunkt i elevernas lärande
- Verksamhetsbesök och värderingsmatris

Matriser

Värderingsmatris - BFL - lärarperspektivet

Självvärdering Från mål till IUP

  • Lgr11   genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
  • Lgr11   utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Planering
Traditioner och läromedel styr. Planering görs enbart av läraren. Samma arbetsområden i respektive årskurs.
Utgår från kunskapskraven enbart. Planering görs individuellt. Börjat öppna för diskussion /dialog med kollegor/arbetslag.
Utgår från kunskapskraven, men tittar även på de centrala innehållet, förmågorna samt kap 1 och 2. Planering görs av i samråd med eleverna. Pedagogiska planeringar görs i Unikum.
Samtliga arbetslag/lärare utgår från våra styrdokument. Eleverna är delaktiga i att välja arbetsformer, metoder och sätt att visa sina kunskaper på. Formativ bedömning sker i Unikum.
Undervisning
L förmedlar kunskaper företrädesvis i form av fakta, vilka E förväntas lära in och sedan kunna reproducera.
Enskilt arbete förekommer, E forskar själv fram fakta. I de grupparbeten som förekommer delar E upp arbetet mellan sig.
Elevaktiga arbetsformer används. E är delaktig i själva arbetsprocessen. Mer fokus på kunskaper än görande.
Många olika arbetsformer och arbetssätt som stödjer att lärandet används. Förmågor och kompetenser utvecklas i interaktion med andra (kooperativt lärande).
Bedömning
Proven efterfrågar i huvudsak faktakunskaper. Nästan enbart skriftliga prov ges. L rättar Es prov.
Proven blandar faktakunskaper och reflektionsfrågor. Muntliga prov och redovisningar förekommer. L återkopplar resultat.
E gör egna produktioner för att visa sin kunskap; muntligt, skriftligt och med estetiska uttryckssätt. L ger utvecklingsråd.
L använder fortlöpande formativ bedömning i undervisningen. E gör ofta självvärderingar och ger kamratrespons. L och E resonerar om hur E kan gå vidare för att utvecklas. Unikum används som pedagogisk & digital plattform.
Skriftliga omdömen
Klasslistor med ”ok”, ”ua”, ”trevlig”, ”fortsätt så här” osv. Inga kunskapskvaliteter nämns. Glada och ledsna gubbar till framförallt trivselfrågor.
Uppgift om måluppfyllelse finns med i Unikum: insats krävs, godtagbara kunskaper och mycket god kunskaper är färska. Vilka dessa mål är finns inte beskrivet. Uppförande, och personliga egenskaper, både negativa och positiva, finns med.
Kunskapsmatriserna är ifyllda som en beskrivning av vad man arbetat med och hur långt eleven nått i sin kunskapsutveckling. Beskriver vad E kan och ger exempel på hur han/hon kan komma vidare, genom t ex att koppla på utvecklingsområden eller personlig text. Beskriver ev. social utveckling i förhållande till mål i Lgr 11
Innehåller lärares och elevers bedömning av kunskapsutvecklingen i förhållande till de olika ämnenas långsiktiga mål (underlag från pedagogiska planeringar), samt en beskrivning av elevens lärstrategier och de extra anpassningar som är aktuella. Beskriver ev. social utveckling i förhållande till mål i Lgr 11.
Utvecklingssamtal
F och E kommer till samtalet helt oförberedda. L informerar om hur det har gått för E i olika ämnen. L har nästan hela talutrymmet.
F och E har tagit del av det skriftliga omdömena i förväg. L informerar om hur det har gått för E. F ställer frågor. E besvarar ställda frågor.
F och E har tagit del av de skriftliga omdömena i förväg. E visar valda arbeten. Diskussion tas om vad E behöver utveckla för kunskaper.
Ett framåtsyftande samtal, där E:s möjligheter är i fokus. E redogör själv för sin utveckling och visar arbeten som exempel på detta. L,F och E delar på talutrymmet i ett samtal där allas synpunkter tas på lika stort allvar.
Framåtsyftande plan (IUP)
L ensam utformar utvecklingsplanen. För många mål sätts (ibland i alla ämnen). Otydliga mål som "bli bättre på", "satsa mer på", "göra läxor bättre" används. Eventuellt beskrivs sociala mål, men enbart E:s uppförande. Allt ansvar vilar på E.
E och F har konstruktiva synpunkter på utvecklingsplanen. Begränsat antal utvecklingsmål sätts, framförallt inom faktakunskaper, som stavning, multiplikationstabell etc. Ansvaret vilar mycket på E och F.
Planen styrs av de mönster som kommer fram vid den gemensamma diskussionen om innehållet i de skriftliga omdömena. Ansvaret delas mellan L, F och E. Skrivs in i Unikum.
Innehåller en sammanfattning av vad E behöver utveckla när det gäller kunskaper, förmågor och ev. social utveckling. Beskriver konkret insatser som skolan ska göra och vad E och F kan göra och ansvara för i Unikum.
Uppföljning
Sker vid nästa utvecklings-samtal.
Sker någon eller ett par gånger mellan utvecklingssamtalen.
Kontinuerligt exempelvis i loggböcker o dyl.
Kontinuerligt i det dagliga arbetet. Alla E har sina utvecklingsplaner som ett levande dokument i sitt arbete i skolan. E har huvudrollen i sitt eget lärande. Unikum är kopplat så varje elev har ett eget inlogg.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: