Måsens pedagogiska planering för fokusområde språk ht-19

Vi kommer fortsätta på vårt tema kallat ”Jag och min omvärld”. Barnen kommer få lära mer om sig själva och varandra med hjälp av olika språkliga och estetiska uttryckssätt. Barnens egen hemkultur och tidigare erfarenheter kommer ligga till grund för undervisningen.

Varför? 

Då vi ser stort intresse och engagemang hos barnen vad gäller deras egen familj och andras samt de bilder som de fått ta med kring något de tycker mycket om så ser vi det som naturligt att fortsätta med detta. Barngruppen har också visat intresse för berättelser och olika typer av estetiska uttrycksformer såsom rörelse, skapande, drama och musik som vi vill bygga vidare på. Vi har därför valt två områden; drama och musik som vi särskilt vill uppmärksamma genom undervisning. 

Temasagan upplever vi att barngruppen har tagit till sig och därför kommer vi att lägga stort fokus på denna i arbetet kring språk. 

Vad?

Vår barngrupp visar stort intresse för berättande och musik/rörelse, de uttrycker själva att de vill berätta något, dansa eller lyssna på någon särskild låt. De uppskattar också våra morgonsamlingar och visar stor entusiasm när vi ska ha samling. 
Då vi har som tanke att arbeta med ”Jag och min omvärld” så vill vi i detta ta in låtar som barnen själva lyssnar på hemma. Vi kommer även fortsätta med de bilder som barnen tagit med hemifrån som symboliserar något de tycker om. Utifrån dessa hoppas vi att det kan skapas många olika samtal kring. 

I undervisningarna om musik kommer vi dels föra in olika typer av instrument, både som barnen får lyssna på och som de själva får spela. Vi kommer benämna begrepp i musiken som högt och lågt, ljust och mörkt, snabbt och långsamt samt uppmärksamma barnen på olika typer av musik och ge barnen upplevelser av olika musikgenrer, dels genom musiken barnen lyssnar på hemma och dels genom musik vi tar in här. Med hjälp av månulvarna som vi satt upp på dokumentationsväggen samtalar vi med barnen om delar av musikteorin. Månulvarna sitter på olika höjd, kan vi spela ljust som den månulven som sitter långt upp, och mörkt som den som sitter långt ner? Och kan vi spela starkt för månulven som ligger ner och vilar eller är det bättre att spela svagt?

Vad gäller undervisningarna kring drama/berättande så kommer barnen få möjlighet att lära sig strukturen av hur en berättelse byggs upp och avslutas, vad den kan innehålla och att berätta på olika sätt. Exempelvis genom böcker, teater, rörelsesagor och dramatiseringar. Med hjälp av barnens egna erfarenheter och bilder får de tillfälle att prova på att berätta själva. 
Vi kommer att introducera en dramalåda med Månulvarna eftersom vi ser stort intresse i barngruppen för temasagan och att de gärna leker med figurerna som tillhör. Denna ska användas såväl på samlingar/undervisning som i den fria leken. 

Vi kommer att introducera skriftspråket med hjälp av olika ord på barnens språk samt genom att använda barnens namnkort på samlingarna. Just nu ser vi inget större intresse av bokstäver hos barnen, därför kommer vi inte ha något större fokus på just bokstäver, utan kommer fokusera på ordbilder. 

Hur?

Genom att ge barnen erfarenhet av olika typer av musik, i olika genrer och på olika språk, samtala om deras bilder, erbjuda dem musik de lyssnar på hemma och sätta upp fler ord på deras språk kommer vi arbeta med flerspråkighet, kulturell mångfald och värdegrund. Ett av årets grön flagg mål är global samverkan och detta arbetar vi med genom temat jag och min omvärld. 
De estetiska uttrycksformerna kommer att synliggöras och förstärkas då de inte enbart blir ett redskap utan en del av lärprocessen. Detta är ett stort fokus i denna planering och under läsåret. Vår tanke även är att barnen ska lära med hela kroppen och sina sinnen i såväl musik som dramadelarna av undervisningen. Därmed får vi också arbeta med barngruppens motorik och samtal kring hälsa och kropp. 
Vivian Gussin Paley (1990) menar att berättande, kreativitet och fantasi kan spela en viktig roll i barnens intellektuella och sociala utveckling då de hjälper barnen att förstå världen och förskolan, utveckla språket och samspelet med kamraterna. Enligt Westlund (2009) så är rim, ramsor och sånger ett bra sätt att uppmuntra barn till att leka med språket. Särskilt för barn som har svenskan som andraspråk är dessa en bra metod för utveckling av svenska språket (Wedin, 2011). 

Referenser:

Gussin Paley, V. (1990). The Boy Who Would Be a Helicopter. The uses of storytelling in the classroom. Cambridge: Harvard University Press.

Wedin, Å. (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur och kultur.

Hur dokumenterar vi?

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnashavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att föra dialog hemma tillsammans med sina barn.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,