Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Rosen Rånäs Ht -19

Skapad 2019-11-01 10:05 i Rånäs förskola Norrtälje
Förskola
Hur gör vi för att vara en så bra kompis som möjligt? Att kunna vara en bra kompis ställer många inre krav på att barnet ska ha många kunskaper kring hur man är en bra kompis men även kunna förstå varför det är viktigt att vara en bra kompis. Vi har valt att barnen ska få möta en giraff vid namn Klas. Kan man vara en bra kompis med ett gosedjur?

Innehåll

 

1. MÅLOMRÅDE

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga:  Hur är man en bra kompis?

Syfte: Att reflektera enskilt och i grupp vad det innebär att vara en bra kompis.

Vilka konsekvenser det blir om man inte är det. 

1b: MÅL ur Lpfö 18

Mål ur Lpfö 18:

Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.

Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta ,uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov: Just nu är många barn inne i rollekar och tycker att det är viktigt med sina Gosedjur. Vi har nyinskolade barn vilket gör att barnen benämns som nya kompisar.

 

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

 

Förståelse: Barnen får lära sig turtagning och stå i fokus under samlingen. Lära sig att samarbeta under dagens aktiviteter som att klä av och på sig, dela med sig, hjälpa varandra under lunchen. Be varandra om hjälp innan en vuxen. 

Vi vill att barnen ska lära sig rätt förhållningssätt till våra olika miljöer. Att veta var sakerna har sin plats via stödbilder.

Att använda handtecken som stöd när vi samtalar med barnen. Klas kommer att komma med olika "kluringar" som barnen får arbeta med. 

För att aktivt lära barnen att se nya samband och begrepp bör vi pedagoger ställa öppna frågor som i sin tur kräver reflektion och eftertanke. 

Att aktivt ta hand om Klas gör att barnen måste lära sig kommunicera med varandra och oss pedagoger.

Vi tror att Klas automatiskt kommer  göra att det uppkommer olika situationer som gör att barnen måste argumentera och kommunicera med varandra.

Vi kommer att arbeta med olika litteratur som lyfter ämnet empati på olika sätt vi har börjat med Otis tröstar. 

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor: omtänksamhet, vi-känslan, empati, ordförråd, samarbete, ansvar

1f: BARNENS BEGREPP

Begrepp: Den nya på avd kommer att ha med sig ”kluringar” i form av brev/ uppdrag eller aktuella saker som väcker frågor och funderingar.

Nya begrepp som känsloregister, prepositioner, samarbete, dela med sig, göra förlåt, ord på vardagsföremål och bygga upp ordförråd. 

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

 

Arbetslagets förhållningssätt: rizomatiskt tänk kring planeringen. Vi tänker att det sker under en heldag när barnen är i verksamheten. Men vi lyfter olika delar i mindre grupper där vi pedagoger leder/ öppnar upp för fortsatt arbete. 

Vi ser oss som ett arbetslag och vi har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barngruppen.  Vi arbetar systematiskt under reflektionstillfällena.

Vi kommer arbeta för att alla barns röster blir hörda genom att vi aktivt delar in gruppen i mindre enheter. 

Vi erbjuder en likvärdig utbildning men utgår ifrån barnens olikheter och förutsättningar, vilket i sin tur kräver olika tillvägagångssätt.

 

Vetenskaplig grund:  Scaffolding

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Vi ser fram emot att få gå på nätverken under hösten så att vi kan fylla på vår kunskap. 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Kriterier: (ev hänvisning till matris) se matris

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt: Att använda sig av matrisen under reflektionen.

Vi använder oss av observationer som vi löpande gör under dagen i verksamheten. (ipad, observationsprotokoll)

 

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Aktiviteter: vi börjar med att Klas fick ett brev, där det stod att han skulle börja på förskolan. Vi ska sätta upp en hylla i hallen för att tydligt markera att det sker en förändring. Hyllan kommer att vara liten och väcka många frågor hos barnen. Vem ska ha sina saker där? När kommer den som ska ha hyllan? Hur gör vi när det kommer någon som är ny på avdelningen? 

Vi lyfter samtal under samlingen eller spontant under dagen med en mindre grupp eller enskilt. 

Vi läser boken Otis tröstar, Max bil, Alla får åka med

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning: Vi lyfter observationer,dokumentationer och filmobservationer under reflektion tillfällena 

Lärmiljö:

Tillåtande , trygg, tydlig genom bland annat stödbilder och närvarande pedagoger. Vi gör större förändringar i miljön tillsammans med barnen. Vi introducerar nytt material eller nya miljöer för barnen tillsammans med barnen.

Att skapa ett lugn i gruppen så att ett lärande kan ske.

 Att ha en genomtänkt framförhållning.

Tydliga ramar och rutiner.

Att miljön är inbjudande.

Vi har bilder på personer som arbetar på förskolan så att barnen ska lära sig namnet på personerna.

Vår vision är att skapa miljöer som inbjuder till samtal. Det har vi gjort genom att skapa vrår ex bygg och konstruktion, ateljén.

Vi arbetar med att göra mindre justeringar i miljön då gruppen ändrar sig under tiden i terminen.

Just nu är det Klas som introduceras sakta men säkert.

Vi återupprepar aktiviteter många gånger och lägger till material efter barnens intressen.

Genom att vi hela tiden observerar barnen i görande kan vi tydligt se vilken gruppsammansättning som passar för nästa planerade aktivitet.

 

 

 

 

 

Matriser

Matris för omsorg, utveckling och lärande Rosen 2019

Förståelse

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Turtagning
  • Lpfö 18
Vi övar kontinuerligt i undervisningen genom att hjälpa barnen att sätta ord på sitt handlande och görande. "Vad bra att du kan vänta, när du ser att XX behöver hjälp först!" Under lunchen har vi medvetet placerat en pedagog vid buffén som handleder barnens initiativ till turordning. Vi har vid flertal tillfällen observerat med hjälp av filmning. Kopplingarna först, sen och sist påvisar vi vid samling, klädschema och bildstöd för hur dagen ser ut.
Kunna vänta på sin tur, förmedla att man behöver hjälp när andra inte kan vänta på sin tur Kunna hålla sig till kösystemet vid lunchen eller i leken att kunna se kopplingen vad kommer först , sen och sist
Hjälpa varandra
  • Lpfö 18
  • Lpfö 18
De äldre vill gärna hjälpa de yngre, och de situationer tar vi aktivt tillvara på. Vi pedagoger har ett medvetet tänk och ger barnen tid att lösa problemen som uppstår tillsammans. Även när vi vuxna inte är närvarande (vi filmar barnen för observation) ser vi att dessa handlingar utförs.
att kunna hjälpa varandra aktivt utan att vi vuxna ber om att barnet ska hjälpa till att hjälpa till utan att en vuxen finns som närvarande pedagog
Be om hjälp
  • Lpfö 18
  • Lpfö 18
  • Lpfö 18
Vi har uppmuntrat barnen att be varandra om hjälp, och förstärker det med positivt beröm. Det har lett till att barnen mer och mer ber varandra om hjälp, vid situationer de inte tror sig klara själva. Barnen är en bit på väg, och vi övar aktivt.
att barnet väljer att be om hjälp innan en konflikt uppstår, även om den inte berör barnet själv.
Förhållningssätt i vår miljö
  • Lpfö 18
Vi pedagoger delar medvetet in barnen i olika konstinstallationer och rum. När barnen är i mindre grupper, har vi pedagoger lättare att handleda barnen i börja/avslut av pedagogiska aktiviteter, samt hur man använder det pedagogiska materialet. Vår strävan är att allt material ska ha en egen plats med bildstöd. Vi har kontinuerlig miljökontroll för att se att stödbilderna är aktuella, och inte försvunnit.
barnen vet att man ska avsluta en aktivitet innan man påbörjar en ny barnen har lärt sig var dom ska hitta det dom vill använda barnen vet på vilket sätt man använder vårt material

Förmågor

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Omtänksamhet
  • Lpfö 18
  • Lpfö 18
Genom att vi är närvarande pedagoger uppmärksammar vi att barnen aktivt söker ögonkontakt, eller om de kan säger till oss verbalt att andra barn är ledsna. Våra äldsta barn hämtar gärna nappar, snuttar eller Klas som kan trösta. Vi övar på att hjälpa barnen ställa frågan "Hur gick det?" i situationer när ex när någon ramlar.
barnen aktivt går in och tröstar eller hämtar tröst (snutte, napp) eller en annan lösning barnen kan ställa frågan hur gick det?
Vi-känsla
  • Lpfö 18
  • Lpfö 18
Vi har hela tiden ett medvetet tänk kring vår miljö. Vi har satt upp bilder och namn på all personal på köksdörren. Vi har bilder och namn på alla avdelningens barn i hallen. Där pekar barnen, och namnger sina kompisar med hjälp av oss vuxna. Vi benämner aktivt vems kläderna och hyllan tillhör när barnen hjälper varandra i hallen. Framförallt vid matsituationer och uppdelning i mindre grupper har barnen börjat uppmärksamma vilka andra barn som är borta.
barnen känner igen sina kompisar kan namnge sina kompisar se vem som är borta
Empati
  • Lpfö 18
  • Lpfö 18
  • Lpfö 18
Vi pedagoger sätter ord på handlingar som sker. Ex om ett barn väljer att slå ett annat, förklarar vi med ord, kroppsspråk och stödtecken hur det känns för det utsatta barnet. Vi lägger i första hand fokus på det barn som råkat illa ut, och handlingen "förlåt" och inte på den som utför handlingen. Det är för att inte förstärka negativ uppmärksamhet. Vi har börjat använda oss av Klas i olika situationer. Vi berättar att Klas är lite blyg ex, och resonerar kring känslor och beteenden. Vi läser regelbundet boken "Otis Tröstar" och har en aktiv dialog kring den.
se kopplingen mellan handling och konsekvens kunna läsa in hur andra mår
Ordförråd
  • Lpfö 18
  • Lpfö 18
Vi pedagoger ger barnen tid, väntar in deras språk, (verbalt eller kroppsspråk) och eget talutrymme. Vi avbryter inte barnen när de har egna dialoger tillsammans, om det inte är nödvändigt. Vi har kommit överens om vissa ord som vi lyfter under en period, just nu matematiska ord. Vi är noga med att ge rätt benämning på föremål, ex olika typer av smörgåsar eller skor/stövlar. Vi vuxna strävar mer efter stödtecken, och sänka hastigheten på hur vi talar.
barnen kan benämna vardagsföremål eller ta instruktioner utföra stödtecken
Samarbete
  • Lpfö 18
  • Lpfö 18
När barnen samarbetar spontant, så förstärker vi handlingarna verbalt. Vi har märkt att barnen mer och mer går in och hjälper varandra. De tillfällen vi har observerat är speciellt vid uppförsbacke med cyklar, att de puttar på varandra. Vi har låtit barnen måla på samma teckning, och delat med sig av play-doug.
se när någon behöver hjälp och erbjuda sig att hjälpa till lösa ett problem tillsammans
Ansvar
  • Lpfö 18
Vi pedagoger planerar så att det finns gott om utrymme och plats för av/påklädning. Många barn vet idag var deras plats är, men vi har märkt att det är svårt för barnen att se sin egen bild på hyllan, så vi måste tydliggöra det med bilder. Alla barn har en egen plats vid matborden. Vi har sett att nästa alla barn vet var de ska sitta. När vi instruerar barnen att gå till sin plats, pekar vi åt de som inte riktigt vet, och ger de tid att hitta. Innan vilan får barnen vänta utanför och ha en lugn stund när de går in i rummet. Alla barn har fasta placeringar och finner lätt ro. Vi har medvetet haft samma vuxna på vilan, för att stärka anknytningen och göra barnen trygga.
hittar till sin plats med sina kläder hitta till sin plats vid mat bordet hitta sin plats i vilan tar ansvar för sin handlingar

Begrepp

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Känsloregister
  • Lpfö 18
Vi pedagoger hjälper barnen att sätta ord på känslor. Vi sjunger sånger med olika sinnesstämningar. Då har vi observerat att många av våra barn faktiskt kan gå in i sinnesstämningen som vi "spelar" Vi frågar varje enskilt barn hur det mår, eller hur det den upplever just nu känns. Vi har hört en del barn sätta ord på hur de känner, som "jag blir arg då"
när man berätta hur man känner när man kan se hur någon annan känner sig
prepositioner
  • Lpfö 18
  • Lpfö 18
Vi pedagoger pratar aktivt om föremåls läge. Ex att bollen ligger UNDER bordet. Barnen får instruktioner att hänga kläder på hyllan, duka av efter maten, sortera leksaker, vilket vi har märkt att de uppskattar och klarar av.
benämner rätt läge när barnet kan ta instruktioner
Dela med sig
Vi har gjort observationer när barnen använder populärt material. Barnen vill oftast använda samma leksak, och vi utmanar barnen att dela med sig. Antingen hälften, eller efter ett visst tag. Detta kan hända spontant i leken, men vi behöver oftast vara närvarande och styra för att det ska fungera.
när barnet själv kan dela med sig i leken utan konflikt när barnen kan samsas om en leksak
Göra förlåt
  • Lpfö 18
  • Lpfö 18
Konflikter kan uppstå hastigt. Oftast förstår barnen varför konflikten uppstod, och att de ska göra förlåt, men vi pedagoger måste handleda händelsen.
När det sker per automatik när en konflikt uppstår
ordförråd/vardagsord
  • Lpfö 18
Vår miljö är utformad med stödbilder, för att underlätta språkförståelse och vad saker heter. Vi övar på fraserna "Får jag vara med?, Får jag leka med dig?, Får jag låna?, Kan jag be att få?" Klas hjälper till Eftersom alla barn vill hålla honom, så måste man fråga om man får hålla.
När man kan förmedla det man vill genom tal eller kroppsspråk till oss vuxna eller en kompis

Reflektionsfrågor

Vad har hänt sedan förra gången?
Vad har vi gjort? Vad har vi sett?
Reflektioner
Hur gick det? Varför blev det så? Hur reagerade barnen på det vi gjorde? Vad fångade barnen? Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning? Hur fungerade lärmiljön som stöd för processen? Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften? Vilka strategier använde barnen? Vilka barn var delaktiga? Vilka reflektioner gjorde barnen? På vilket sätt bidrog vi pedagoger till barnens lärande?
Vilket lärande ser vi?
Vad är det barnen försöker förstå? Vad verkar de vilja undersöka? Vad vill vi som pedagoger att barnen ska förstå? Arbetar vi mot de mål som är uppsatta? Hur använder sig barnen av varandra i sitt utforskande?
Hur går vi vidare?
Vad och hur ska vi utmana? Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen? Vilka fler språk och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen? Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen? Vilka fakta behöver vi pedagoger söka för att komma vidare? Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga? Vilka arbetssätt och förhållningssätt ska vi använda? Vilka kunskaper behöver vi pedagoger för att kunna utmana barnen vidare?
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: