Rosen Rånäs Ht -19

Hur gör vi för att vara en så bra kompis som möjligt?
Att kunna vara en bra kompis ställer många inre krav på att barnet ska ha många kunskaper kring hur man är en bra kompis men även kunna förstå varför det är viktigt att vara en bra kompis.
Vi har valt att barnen ska få möta en giraff vid namn Klas.
Kan man vara en bra kompis med ett gosedjur?

 

1. MÅLOMRÅDE

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga:  Hur är man en bra kompis?

Syfte: Att reflektera enskilt och i grupp vad det innebär att vara en bra kompis.

Vilka konsekvenser det blir om man inte är det. 

1b: MÅL ur Lpfö 18

Mål ur Lpfö 18:

Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.

Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta ,uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov: Just nu är många barn inne i rollekar och tycker att det är viktigt med sina Gosedjur. Vi har nyinskolade barn vilket gör att barnen benämns som nya kompisar.

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

 

Förståelse: Barnen får lära sig turtagning och stå i fokus under samlingen. Lära sig att samarbeta under dagens aktiviteter som att klä av och på sig, dela med sig, hjälpa varandra under lunchen. Be varandra om hjälp innan en vuxen. 

Vi vill att barnen ska lära sig rätt förhållningssätt till våra olika miljöer. Att veta var sakerna har sin plats via stödbilder.

Att använda handtecken som stöd när vi samtalar med barnen. Klas kommer att komma med olika "kluringar" som barnen får arbeta med. 

För att aktivt lära barnen att se nya samband och begrepp bör vi pedagoger ställa öppna frågor som i sin tur kräver reflektion och eftertanke. 

Att aktivt ta hand om Klas gör att barnen måste lära sig kommunicera med varandra och oss pedagoger.

Vi tror att Klas automatiskt kommer  göra att det uppkommer olika situationer som gör att barnen måste argumentera och kommunicera med varandra.

Vi kommer att arbeta med olika litteratur som lyfter ämnet empati på olika sätt vi har börjat med Otis tröstar. 

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor: omtänksamhet, vi-känslan, empati, ordförråd, samarbete, ansvar

1f: BARNENS BEGREPP

Begrepp: Den nya på avd kommer att ha med sig ”kluringar” i form av brev/ uppdrag eller aktuella saker som väcker frågor och funderingar.

Nya begrepp som känsloregister, prepositioner, samarbete, dela med sig, göra förlåt, ord på vardagsföremål och bygga upp ordförråd. 

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt: rizomatiskt tänk kring planeringen. Vi tänker att det sker under en heldag när barnen är i verksamheten. Men vi lyfter olika delar i mindre grupper där vi pedagoger leder/ öppnar upp för fortsatt arbete. 

Vi ser oss som ett arbetslag och vi har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barngruppen.  Vi arbetar systematiskt under reflektionstillfällena.

Vi kommer arbeta för att alla barns röster blir hörda genom att vi aktivt delar in gruppen i mindre enheter. 

Vi erbjuder en likvärdig utbildning men utgår ifrån barnens olikheter och förutsättningar, vilket i sin tur kräver olika tillvägagångssätt.

Vetenskaplig grund:  Scaffolding

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Vi ser fram emot att få gå på nätverken under hösten så att vi kan fylla på vår kunskap. 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Kriterier: (ev hänvisning till matris) se matris

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt: Att använda sig av matrisen under reflektionen.

Vi använder oss av observationer som vi löpande gör under dagen i verksamheten. (ipad, observationsprotokoll)

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Aktiviteter: vi börjar med att Klas fick ett brev, där det stod att han skulle börja på förskolan. Vi ska sätta upp en hylla i hallen för att tydligt markera att det sker en förändring. Hyllan kommer att vara liten och väcka många frågor hos barnen. Vem ska ha sina saker där? När kommer den som ska ha hyllan? Hur gör vi när det kommer någon som är ny på avdelningen? 

Vi lyfter samtal under samlingen eller spontant under dagen med en mindre grupp eller enskilt. 

Vi läser boken Otis tröstar, Max bil, Alla får åka med

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning: Vi lyfter observationer,dokumentationer och filmobservationer under reflektion tillfällena 

Lärmiljö:

Tillåtande , trygg, tydlig genom bland annat stödbilder och närvarande pedagoger. Vi gör större förändringar i miljön tillsammans med barnen. Vi introducerar nytt material eller nya miljöer för barnen tillsammans med barnen.

Att skapa ett lugn i gruppen så att ett lärande kan ske.

 Att ha en genomtänkt framförhållning.

Tydliga ramar och rutiner.

Att miljön är inbjudande.

Vi har bilder på personer som arbetar på förskolan så att barnen ska lära sig namnet på personerna.

Vår vision är att skapa miljöer som inbjuder till samtal. Det har vi gjort genom att skapa vrår ex bygg och konstruktion, ateljén.

Vi arbetar med att göra mindre justeringar i miljön då gruppen ändrar sig under tiden i terminen.

Just nu är det Klas som introduceras sakta men säkert.

Vi återupprepar aktiviteter många gånger och lägger till material efter barnens intressen.

Genom att vi hela tiden observerar barnen i görande kan vi tydligt se vilken gruppsammansättning som passar för nästa planerade aktivitet.