Politik och statsskick

I det här momentet kommer vi fördjupa oss i politik och statsskick. Politik kan ses som samhällets gemensamma strävan efter ”ett gott liv" samt att lösa konflikter mellan det gemensamma bästa och avvikande intressen. Hur ska vi komma överens om frågor kring t.ex. beslut som ska tas och resurser som ska fördelas? Statsskick är hur vi organiserar samhället och fördelar makten för att undvika maktmissbruk och korruption. Sverige är t.ex. en monarki med en kung och en statsminister medan USA är en republik som bara har en president. Vad gör det för skillnad och vad spelar det för roll? Med våra samlade kunskaper om statsskick och ideologier - hur ser drömsamhället ut och hur ska vi organisera samhället och fördela makten för att nå dit?

v.45 Introduktion. Vad är politik och hur styrs Sverige?

v.46 Makt och maktfördelning. Demokrati och diktatur.

v.47 Jämförelse mellan Sverige och andra länder.

v.48 Politiska ideologier

v.49 Förberedelser inför skrivning

v.50 Examination

Läroplanskopplingar

Syfte

• Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
• Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
• Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Centralt innehåll

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
• Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.