Kausalanalys Globala målen

I det här momenten är temat hållbar utveckling och de globala målen. Vi kommer att göra så kallade kausalanalyser vilket innebär att vi undersöker kausaliteter, alltså samband, mellan olika fenomen i samhället. Vi identifierar ett problem och därefter försöker vi på ett strukturerat och metodiskt sätt komma fram till vad problemet beror på och vilka konsekvenserna blir av problemet. Det här kan vi bygga ut i olika dimensioner så att vi till exempel undersöker både bakomliggande och utlösande orsaker samt konsekvenser på både kort och lång sikt. Ju mer komplex analysen blir, desto bättre återspeglar den verkligheten. Det sista steget i modellen är att diskutera potentiella lösningar och åtgärder samt konsekvenser av dessa. Syftet är att utveckla ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt till samhällsfrågor där ni utgår från fakta och begrepp för att bilda er en nyanserad bild av verkligheten. En komplex verklighet där vi inte kan finna några enkla rätta svar utan ibland får nöja oss med svaret "det beror på".

v.41 Presentation av kausalanalyser kopplade till föreläsningarna på Forskardagarna (samarbete med naturkunskapen)

v.42 Introduktion till Globala målen och kausalanalys

v.43 Arbete med kausalanalyser

v.44 Höstlov

v.45 Arbete med kausalanalyser

v.46 Källkritik

v.47 Inlämning

Läroplanskopplingar

Syfte

• Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
• Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
• Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
• Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
• Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Centralt innehåll

• Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
• Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.
• Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
• Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.
• Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattinlägg, rapporter och essäer.