Litteratur

Barnen har börjat intressera sig för litteratur och sagor i olika former, därför kommer årets projekt att handla mycket om olika barnböcker.
Då alla barn på avdelningen Månen deltar på sovvilan är utmaningen att hitta andra tillfällen till att utforska barnlitteraturen.
I Rosta förskolor jobbar vi också med "lästråden", där syftet är att tidigt väcka och behålla barnens intresse för läsning och böcker. Genom att varje år presentera och tillsammans utforska en specifik bok vill vi väcka läslust och få barnen att uppleva böcker och läsning som något lustfyllt.på.

Mål:

• Utveckla förskolans läsmiljö
• Utöka vårt bokförråd
• Öka den språkliga medvetenheten
• Utveckla barnens språk med begrepp, tecken

Mål med lästråden:

• Att barnen ska få en god läsförståelse/eleverna ska få en god läsförmåga vilket innebär att de förstår olika slags texter anpassade efter deras ålder och mognad.
• Att kunna reflektera över texter och kunna läsa ”mellan raderna”.
• Att barnen/eleverna ska få en gemensam litterär grund att stå på.

Aktiviteter för att nå målen:

• samling
• lättillgängliga böcker för spontanläsning
• böcker med QR-koder
• läsa böcker på olika sätt ex flanosagor, med hjälp av rekvisita, projicera på väggen
• naturvetenskap och teknik kopplat till böckerna ex med hjälp av skuggor (overhead, projektor)
• litteratur och aktiviteter kopplat till hälsa och rörelse, babblargympa, sagoslinga, 
• använda oss av tecken när vi läser 
• dokumentation via unikum och på vår dokumentationsvägg
• lyssna på sagor på olika språk för barn med annat hemspråk
• matematik utifrån böckerna vi läser

Vad säger läroplanen?

”Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att upp­ muntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olikasätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort infor­ mationsflöde och kontinuerlig förändring.

Vad säger forskningen?

”Barns språkutveckling gynnas av böcker i närmiljön

Barns språkutveckling underlättas om de får möta högläsning i sin närmiljö och får möjlighet att samtala om böckernas innehåll med vuxna (se t.ex. Brice Heath 1983). Forskning om läsning i hemmet har nämligen visat att det finns ett tydligt samband mellan barns läsförmåga och tillgång till böcker i hemmet. Därtill spelar vuxnas erfarenheter av och attityder till läsning stor roll (se t.ex. Roberts et al. 2005).

Alla barn växer dock inte upp med böcker i sin hemmiljö eller med vuxna som läsande förebilder. Eftersom barn med liten vana av att läsa hemma också tenderar att välja bort läsning till förmån för andra aktiviteter på förskolan, finns risken att deras skriftspråkliga utveckling går långsammare än för andra barn (se t.ex. Svensson 2009). Förskolans pedagoger bör därför utforma sin verksamhet som ett komplement till de hem där läsning sällan förekommer, och väcka och fånga upp alla barns nyfikenhet och intresse för skriftspråket, för att förbereda dem inför skolans krav på skriftspråkliga förmågor.”

”Pedagoger kan med relativt enkla medel främja barns intresse för läsning anser den brittiske forskaren Michael Lockwood. Det handlar om att medvetet skapa en läsmiljö som signalerar att läs- och skrivhandlingar är värdefulla. Linda Gambrell som forskar om läsning och motivation menar att det viktigaste är att barn ges möjligheter till att vara delaktiga i dialog och samspel om texten. Det kan bidra till barns motivation på många sätt: kommentarer om det lästa kan väcka nya tankar och skapa nyfikenhet hos barnet, barnet kan lära sig av andra barns språkliga framsteg samt sina egna, och härigenom stärka självförtroendet. Att läsningen sker i grupp ger effekter som på ett naturligt sätt ökar barns engagemang och intresse för läsning.

Forskarna Ulla Damber och Jan Nilsson (2015) har noterat att barn ofta vill skapa egna aktiviteter och kreativa lekar i anslutning till högläsningen, och anser att förskolans pedagoger kan göra mer för att främja dessa. En förutsättning är att det finns en given läsplats samt god tillgång till intressant läsmaterial som är placerat inom räckhåll för barnen. Lika viktigt är de vuxnas engagemang. Om högläsning görs till ett populärt inslag i vardagen som kopplas till varierade läs- och skrivutforskande samtal, lekar och språkövningar, kan barns läsupplevelser bli mer lustfyllda och lärorika.” Utdrag ur en artikel från skolverket ”Viktigt att skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan” 12 augusti -19

Hur blev det?

Liksom tidigare har vi på måndagar haft fokus på "hälsa och rörelse", tisdagar "naturvetenskap, teknik och skapande" och onsdagar "litteratur" allt med utgångspunkt från de böcker vi jobbat med.

Barnen har visat stort intresse för de böcker vi arbetat med på olika sätt, och böckerna har vi valt utifrån barnens iönskemål.

Förskolans bokutbud har utökats, dels genom bokgåvan dels genom att vi iordningsällt/samlat förskolans böcker på ett och samma ställe. En läshörna har skapats i lekhallen, med soffa och en inlånad sittpöl där många barn kan sitta tillsammans och lyssna på böcke. Vi har även använt oss av vårt ljusrum för att lyssna på böcker digitalt.

Barnens intresse för att lyssna på böcker med hjälp av QR-koder och Ipad har ökat.

Genom att använda oss av tecken när vi sjunger, läser eller jobbar med ramsor kan vi se att barnen får ett komplement till sitt språk. Vi ser att barnen spontant förstärker med tecken när de pratar.

Utvärdering/sammanfattning av projektet görs vi terminsslut

Sammanfattningsvis kan vi säga att litteraturprojektet har fungerat bra. Barnen är nyfikna och intresserade, de frågar spontant efter böcker/böcker med QR-koder, samt digitala varianter.

Förskolans läsmiljö har också utvecklats till det bättre.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,

Uppgifter

"Alla får åka med"

I samband med FN-dagen arbetade vi med boken "Alla får åka med"

• läste boken
• vi använde rekvisita, en buss med passagerare i form av djur, Babblarna osv
• QR-kod
• "Flanosaga"
• vi pratade om olika känslor; ledsen, fryser, ensam osv

"I Bobbos väska"

"I Bobbos väska" är en bok som följt med länge och som barnen ofta frågar om. Vi har bearbetat den på olika sätt:

• Läst boken som den är, använt tecken för att förstärka. Pratat om olika begrepp - tom, full, kort, färger, antal, lång, i, ur osv
• Använt rekvisita - väska, halsband, penna, napp, bil, blomma.
• Vi har gjort boken som en "powerpointpresentation" att visa digitalt på väggen
• Vi hör att barnen använder ord och begrepp som vi bearbetat i samband med boken, vi ser att de använder tecken som finns med, de frågar ofta efter boken och att vi ska läsa den.

"Knacka på" (lästråden 1-2 år)

"Knacka på" (tillhör lästråden)

• Läst boken som den är, använt tecken för att förstärka, pratat om vad vi ser på bilderna, räknat antal,
• Gjort ett hus av kartong med dörrar som går att öppna, med figurer i varje rum som motsvarar bilderna i boken
• Visat boken digitalt på väggen med hjälp av Ipad och projektor
• Bok som QR-kod anslaget på avdelningen

"Petter och hans fyra getter" (lästråden 3 år)

"Petter och hans fyra getter"

• Läst boken, räknat ex getter, benämnt färger, använt tecken, pratat om känslor ex mätt, hungrig, elak
• Boken som flanosaga
• Bok med QR-kod
• Experiment med vatten (figurer i papper som läggs i vatten och vecklar ut sig)

"I Babblarnas hus"

"I Babblarnas hus"

• läst boken, använt tecken, begrepp, färger, antal osv
• gjort ett hus i kartong med dörrar att knacka på, ringa på klockan, ropa i brevlådan osv

Nej!

Så här i slutet av terminen börjar alla barn bli "varma i kläderna" och visar sin självständighet genom att säga nej!

Valet av bok blev därför lätt! Boken "Nej!" av

Vi har bearbetat boken på olika sätt:

• läst boken på samlingen och pratat om bilderna