Gustav Vasa och Vasatiden

Gustav Vasa var kung av Sverige 1523–1560. Han valdes till kung sedan han besegrat danskarna som behärskade landet Sverige. Hans betydelse för att Sverige blev ett självständigt land var oerhört stor.

Arbetssätt

• Korta genomgångar
• Läsa i boken Historia Puls samt söka information på internet.
• Se på filmer 
• Diskussioner i grupper
• Svara på frågor muntligt och skriftligt

Konkretiserat mål

Du ska:

• Känna till vem Gustav Vasa var och vad han gjorde för Sverige
• Kunna förklara begrepp som är kopplade till ämnesområdet
• Känna till spår av vasatiden som finns kvar idag
• Kunna använda dig av ett källkritiskt tankesätt

Det här kommer vi att bedöma:

• Din kunskap om den historiska tidslinjen
• Din kunskap om vem Gustav Vasa var och vad han har haft för betydelse för Sverige.
• Hur du använder dig av olika begrepp som är kopplade till området.
• Om du kan visa på spår av vasatiden som vi kan se än idag.
• Din förmåga att jämföra olika källor

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.