Ämnen:
Geografi, Samhällskunskap
·
Årskurs:
9
Den orättvisa världen, landanalys åk. 9 HT-20
Östlyckeskolan, Alingsås · Senast uppdaterad: 23 oktober 2020
Ett arbete om den orättvisa världen som ska leda fram till en analys om ett av väldens länder.
Landanlys
Ramar: det finns ett samband mellan kurserna:
Landanalys (ge) – Samhällsekonomi (sh) – Den orättvisa världen (ge), men även (hi) och religion (re) går att få in.
Vi kommer att börja med att använda geografi- och samhällskunskapsboken för att få en förståelse av begrepp m.m.
Du kommer få ett land att arbeta med.
Upplägg: arbetet sker i 5 steg.
Redovisning: skriftlig inlämning och muntlig diskussion i mindre grupper och sammanfattande diskussion i klassen.
Betyg: muntligt och skriftligt (50/50).
En A4-sida skall lämnas in till mig via Unikum innan den muntliga delen.
Vi börjar med att lotta fram ”ditt” land: Livets Lotteri – Rädda Barnen.
Ingen får samma land som någon annan. Jag skriver på klasslista och tavla.
Vi grupperar länderna efter världsdelar. Även eleverna skriver upp länder. Ni vet då var de kan ha likartade länder. Det är bra att veta vid diskussionerna.
Sverige, USA, Ryssland, Kina och Indien går bort. För stora länder tar för mycket tid.
Sverige skall under arbetets gång till viss del stå som bakgrundsland för jämförelse.
Tänk på att använda det du lärt dig i alla de fyra SO-ämnena under dina år på Östlyckan.
Steg 1: Vad vet du om landet sedan tidigare?
Skriv upp allt du vet. Det kan handla om vad som helst. Googla inte! Fuska inte!
Skriv också ned vad du tror om landet utifrån läget på världskartan.
Steg 2: Använd en kartbok. Vad kan du få ut av den som du inte redan visste?
Skriv ned det du kommer fram till.
Vad kan det bero på att ni i det här läget har skrivit ner olika mycket fakta?
Steg 3: Gå tillbaks till Livets Lotteri. Skriv ned viktig information som gavs om landet där. Vilka risker innebär det att födas och växa upp i ”ditt” land?
Steg 4: Googla och ta reda på mer fakta om landet. Det skall handla om frågor som rör ekonomi, handel, naturresurser, miljö och demografi (befolkningsfrågor). (Agend 2030)
Vilka samband ser du mellan dessa olika områden? Hur klarar människorna sin försörjning? Vilka problem står man inför? Ge plats för egna reflektioner.
Jämför med Sverige.
Vilka likheter och skillnader hittar ni? Notera intressanta fakta.
Gå tillbaka till Steg 1: stämde det du trodde om landet utifrån läget på världskartan?
Jag vill även att du redovisar vilka källor du använder dig av samt att du skriver kort om vad du anser om dessa källor. Är de trovärdiga? Varför/varför inte? Vad gör man om två källor har olika uppgifter eller något verkar orimligt.
Steg 5: Nu är det dags att sammanfatta.
Nu ska du skriva en analys där du ska jämföra ditt land med Sverige utifrån de fakta du fått reda på under punkt 1-4. Din text ska vara cirka en A4-sida lång (12 punkter stor text). Vi avslutar med att har en diskussion i klassen utifrån EPA-modellen.
I både den skriftliga och muntliga delen analyserar du vad kommit fram till. Kan man se likheter mellan länderna utifrån läget på världskartan? Vi jämför med Sverige; vilka likheter och skillnader kan vi hitta? Kan du säga om något om landets framtid? Tänk på att använda de ord och begrepp som vi talat om utifrån geografi- och samhällskunskapsboken.
Vecka 45 är det dags att ha den muntliga redovisningen i mindre grupper och fredag vecka 45 ska dulämna in en A4-sida med text om ”ditt” land, uppdelat på de fem stegen du har jobbat med.
Arbetet ska vara klart för redovisning vecka 45.
Lycka till
/Niklas
Läroplanskopplingar
Syfte (7)
värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll (15)
Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
