Kristendomens införande -Medeltidens start

Nu går vi vidare med historia, från vikingatiden och över till medeltiden. Vad var det som hände? Varför tog vikingatiden slut? Hur förändrades livet för människorna? Vem hade makt under medeltiden?

I arbetet utvecklar du din kunskap om

Du ska kunna:

• hur människor levde under början av Medeltiden som bönder på landet och som hantverkare i stan
• kyrkans makt och påverkan på  vanligt folk i det dagliga livet
• livet i klostret, regler, straff
• vilka spår vi kan se av medeltiden i vårt samhälle idag. 
• resonera om orsaker till kristendomens införande samt resonera om vilka konsekvenser det har gett för människor och för samhället.
• hur munkars och nunnors kunskaper inom sjukvård och i bildning bidrog till att utveckla samhället 
• förklara hur kristendomens införande har påverkat oss idag, genom att ta hjälp av dina nya kunskaper.
• beskriva likheter mellan olika tider. 
• använda nya ord som du har lärt dig; historisk källa, kättare, gudstjänst, Hansan, kristendomen, kloster, präst m.fl.

Så här kommer vi att arbeta

• läsa i historieboken
• genomgångar
• sammanfattningar
• samtal och gruppdiskussioner
• arbete med expertord i begreppsordlista
• titta på filmer
• muntliga och skriftliga jämförelser

Så här visar du dina förmågor och kunskaper

• genom att kunna skriva och berätta om orsaker till och konsekvenser av kristendomens införande.
• resonera kring hur kristendomens införande påverkade människorna.
• genom att beskriva likheter mellan vikingatid och/eller medeltid och nutid.
• ge exempel på vad vi har kvar från medeltiden idag.
• genom att du känner till viktiga händelser t.ex. handelsresor, digerdöden och kristendomens införande.
• när du resonerar och berättar om vad du har lärt dig ska du använda nya ord och begrepp. Du ska under arbetet visa att du kan använda historiska begrepp som förändring, likhet och skillnad, orsak och konsekvens samt kronologi. 

          Detta gör du med hjälp av stödfrågor som finns i Classroom-Historia

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Begreppen religion och livsåskådning.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Kriterier

• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.