Kinesisk musik:

Kinesisk folkmusik har en mycket lång historia och har spelat och spelar fortfarande stor roll i den kinesiska kulturen. Det finns en stor variation i den kinesiska musiken i form av uttryck, instrument och känslor. Musiken är ofta kopplad till en saga som framförs musikaliskt (utan text). Många människor kan dessa sagor, de är en levande del i deras kulturarv vilket gör att de "förstår" och "upplever" sagan när de hör musiken. De instrument som vi hörde/såg och som ni ska känna till är:

 

Er Hun: ett stränginstrument som saknar greppbräda och som spelas med stråke. Spelaren trycker ner strängarna i luften för att ändra tonhöjd. Den imiterar den mänskliga rösten.

https://www.youtube.com/watch?v=hJTafez7E4A 

Guzheng: ett stränginstrument som spelas med fingrarna som är försedda ,ed plektrum. Den har 21 strängar och varje sträng har en plugg som ändrar tonhöjd på strängen. Detta gör att man måste stämma om instrumentet för att kunna spela i olika tonarter eller för att få olika skalor.

https://www.youtube.com/watch?v=ujzMHLac404 

Pipa: ett stränginstrument med greppbräda som spelas med fingrarna som är försedda med plektrum. Den har fyra strängar och liknar en luta.

https://www.youtube.com/watch?v=JtrthXXmKgA 

 

Indisk klassisk musik:

Denna musik härstammar från norra Indien och är en form av oral tradition där musiken lärs ut på gehör utan noter. En sak som kännetecknar denna musik är raga som är en instrumental eller vokal komposition med en relativt bestämd form. Ofta är den uppbyggd på följande sätt:

1. Långsam utveckling där ragans tonförråd presenteras

2. Snabb utveckling av samma material

3. Kompositionen (som är improviserad efter de toner som finns i skalan och efter vissa rytmiska mönster och figurationer som är en del av det indiska kulturarvet).

4. Variationer eller lek med ord och rytmer

Det finns regler för vilka typer av ragor man får spela vid olika tillfällen på dagen eller kvällen och som betyder olika saker. Ofta sägs en viss typ av raga ge en typ av känsla medan andra ragor ger en annan typ av känsla. Skalan som ragan bygger på är en av de viktigaste byggstenarna, det är endast de toner som används i hela ragan. De instrument som används i den raga som vi lyssnade på är:

Sitar: ett stränginstrument med greppbräda som spelas med fingrarna. 

Tabla: en handtrumma som spelas sittandes på marken.

Tampur eller Tambura: ett stränginstrument med fyra strängar som spelar en bordunton, alltså en låg ton som aldrig ändras och fungerar som en grund som sitaren sedan improviserar över.

https://www.youtube.com/watch?v=ZPkPTSS7OiI&t=708s 

Sitar solo: https://www.youtube.com/watch?v=tTbY_EeC9Wg 

Tabla solo: https://www.youtube.com/watch?v=fDMi8JQAII0 

I södra Indien finns den vokala slagverkstraditionen Konnakol som består av en upprepad rytmisk grundserie av återkommande handklapp och olika rytmer som består av stavelser som sägs högt samtidigt. 

https://www.youtube.com/watch?v=iurhjlBum0o&t=115s 

 

Japansk hovmusik-Gagaku

Denna typ av rituell musik är mycket gammal och har troligen framförts på liknande sätt under den tiden. Varje musiker har sin uppgift, sina toner, sina rytmer. Varje rörelse är koordinerad och koncentrationen är enorm. Detta är musik som både lyssnas på och som är funktionsmusik, liksom den övriga musiken vi har lyssnat på under lektionerna.

https://www.youtube.com/watch?v=5OA8HFUNfIk&t=278s 

Kulturarvet är mycket starkt i dessa länder och det beror delvis på att västvärlden inte har påverkat dessa länder lika mycket med sin kultur. En stor skillnad i väst är att mycket musik har tappat sin funktionella betydelse mer än att man "bara" lyssnar på den för sitt eget nöjes skull. Vi gör spellistor med låtar vi gillar men lägger inte alltid vikt vid vad låtarna handlar om, vilka artisterna är eller vad musiken eventuellt kan betyda. Musik i väst är mer en "slit- och- släng- vara" där den senaste hiten alltid är den viktigaste medan den traditionella musiken i ovanstående länder är en viktig del av folkets identitet och något som är värt att bevara.

 

Musik från Afrika

Sydafrika: Här är sångtradtionen stark och det är vanligt med körsång utan instrument, så kallad a Cappella sång. Vanligt är att det finns en ledsångare som sjunger en fras som sedan svaras av kören. Denna teknik finns även i gospelmusik från USA samt i en mer kontrollerad variant i den katolska kyrkan. Rörelser, ljud och dans ingår vanligtvis i framförandena.

https://www.youtube.com/watch?v=JFQ1TSzdpRA 

Gambia/Guinea/Senegal: Djembetrumman är en av de mest spridda och kända instrument från dessa länder. Det är en handtrumma gjord av en träbit som urholkas och sedan spänns ett skinn (av tex get) över  det stora hålet. Man spelar med fingertoppar och handflata. Många trumgrupper kan spela i timmar och är för dem ett sätt att komma i kotakt med sina förfäder.

https://www.youtube.com/watch?v=W3tKFLafu3s

Ghana: Talking drum är en handtrumma som spelas med en trumstock. Den hålls under armen och man kan ändra tonhöjd med hjälp av att spänna åt skinnet med överarmen. Den heter som den gör pga att den härmar den mänskliga rösten och det finns ett avancerat "trumspråk" där det är möjligt att spela fraser som kan omtolkas till ord, ett sorts morse-språk för trummor.

https://www.youtube.com/watch?v=B4oQJZ2TEVI

Zimbabwe. I detta land finns ett instrument som har spridit sig till stora delar av världen, nämligen m'bira eller tumpiano som den också kallas. Det är en resonanslåda av metall som har smala platta metallgafflar som spela på med fingertopparna. Ofta används m'bira som ett komplement till sång som ni kan se i exemplet nedan. 

https://www.youtube.com/watch?v=tKbfUEhjuH4

Gemensamt för dessa afrikanska instrument är ett begränsat antal rytmiska mönster eller toner som en utgångspunkt för improvisation och variation.