Kinesisk musik:
Kinesisk folkmusik har en mycket l&aring;ng historia och har spelat och spelar fortfarande stor roll i den kinesiska kulturen. Det finns en stor variation i den kinesiska musiken i form av uttryck, instrument och k&auml;nslor. Musiken &auml;r ofta kopplad till en saga som framf&ouml;rs musikaliskt (utan text). M&aring;nga m&auml;nniskor kan dessa sagor, de &auml;r en levande del i deras kulturarv vilket g&ouml;r att de "f&ouml;rst&aring;r" och "upplever" sagan n&auml;r de h&ouml;r musiken. De instrument som vi h&ouml;rde/s&aring;g och som ni ska k&auml;nna till &auml;r:
&nbsp;
Er Hun: ett str&auml;nginstrument som saknar greppbr&auml;da och som spelas med str&aring;ke. Spelaren trycker ner str&auml;ngarna i luften f&ouml;r att &auml;ndra tonh&ouml;jd. Den imiterar den m&auml;nskliga r&ouml;sten.
<a href="https://www.youtube.com/watch?v=hJTafez7E4A" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=hJTafez7E4A</a>&nbsp;
Guzheng: ett str&auml;nginstrument som spelas med fingrarna som &auml;r f&ouml;rsedda ,ed plektrum. Den har 21 str&auml;ngar och varje str&auml;ng har en plugg som &auml;ndrar tonh&ouml;jd p&aring; str&auml;ngen. Detta g&ouml;r att man m&aring;ste st&auml;mma om instrumentet f&ouml;r att kunna spela i olika tonarter eller f&ouml;r att f&aring; olika skalor.
<a href="https://www.youtube.com/watch?v=ujzMHLac404" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=ujzMHLac404</a>&nbsp;
Pipa: ett str&auml;nginstrument med greppbr&auml;da som spelas med fingrarna som &auml;r f&ouml;rsedda med plektrum. Den har fyra str&auml;ngar och liknar en luta.
<a href="https://www.youtube.com/watch?v=JtrthXXmKgA" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=JtrthXXmKgA</a>&nbsp;
&nbsp;
Indisk klassisk musik:
Denna musik h&auml;rstammar fr&aring;n norra Indien och &auml;r en form av oral tradition d&auml;r musiken l&auml;rs ut p&aring; geh&ouml;r utan noter. En sak som k&auml;nnetecknar denna musik &auml;r raga som &auml;r en instrumental eller vokal komposition med en relativt best&auml;md form. Ofta &auml;r den uppbyggd p&aring; f&ouml;ljande s&auml;tt:
1. L&aring;ngsam utveckling d&auml;r ragans tonf&ouml;rr&aring;d presenteras
2. Snabb utveckling av samma material
3. Kompositionen (som &auml;r improviserad efter de toner som finns i skalan och efter vissa rytmiska m&ouml;nster och figurationer som &auml;r en del av det indiska kulturarvet).
4. Variationer eller lek med ord och rytmer
Det finns regler f&ouml;r vilka typer av ragor man f&aring;r spela vid olika tillf&auml;llen p&aring; dagen eller kv&auml;llen och som betyder olika saker. Ofta s&auml;gs en viss typ av raga ge en typ av k&auml;nsla medan andra ragor ger en annan typ av k&auml;nsla. Skalan som ragan bygger p&aring; &auml;r en av de viktigaste byggstenarna, det &auml;r endast de toner som anv&auml;nds i hela ragan. De instrument som anv&auml;nds i den raga som vi lyssnade p&aring; &auml;r:
Sitar: ett str&auml;nginstrument med greppbr&auml;da som spelas med fingrarna.&nbsp;
Tabla: en handtrumma som spelas sittandes p&aring; marken.
Tampur eller Tambura: ett str&auml;nginstrument med fyra str&auml;ngar som spelar en bordunton, allts&aring; en l&aring;g ton som aldrig &auml;ndras och fungerar som en grund som sitaren sedan improviserar &ouml;ver.
<a href="https://www.youtube.com/watch?v=ZPkPTSS7OiI&amp;t=708s" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=ZPkPTSS7OiI&amp;t=708s</a>&nbsp;
Sitar solo:&nbsp;<a href="https://www.youtube.com/watch?v=tTbY_EeC9Wg" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=tTbY_EeC9Wg</a>&nbsp;
Tabla solo:&nbsp;<a href="https://www.youtube.com/watch?v=fDMi8JQAII0" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=fDMi8JQAII0</a>&nbsp;
I s&ouml;dra Indien finns den vokala slagverkstraditionen Konnakol som best&aring;r av en upprepad rytmisk grundserie av &aring;terkommande handklapp och olika rytmer som best&aring;r av stavelser som s&auml;gs h&ouml;gt samtidigt.&nbsp;
<a href="https://www.youtube.com/watch?v=iurhjlBum0o&amp;t=115s" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=iurhjlBum0o&amp;t=115s</a>&nbsp;
&nbsp;
Japansk hovmusik-Gagaku
Denna typ av rituell musik &auml;r mycket gammal och har troligen framf&ouml;rts p&aring; liknande s&auml;tt under den tiden. Varje musiker har sin uppgift, sina toner, sina rytmer. Varje r&ouml;relse &auml;r koordinerad och koncentrationen &auml;r enorm. Detta &auml;r musik som b&aring;de lyssnas p&aring; och som &auml;r funktionsmusik, liksom den &ouml;vriga musiken vi har lyssnat p&aring; under lektionerna.
<a href="https://www.youtube.com/watch?v=5OA8HFUNfIk&amp;t=278s" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=5OA8HFUNfIk&amp;t=278s</a>&nbsp;
Kulturarvet &auml;r mycket starkt i dessa l&auml;nder och det beror delvis p&aring; att v&auml;stv&auml;rlden inte har p&aring;verkat dessa l&auml;nder lika mycket med sin kultur. En stor skillnad i v&auml;st &auml;r att mycket musik har tappat sin funktionella betydelse mer &auml;n att man "bara" lyssnar p&aring; den f&ouml;r sitt eget n&ouml;jes skull. Vi g&ouml;r spellistor med l&aring;tar vi gillar men l&auml;gger inte alltid vikt vid vad l&aring;tarna handlar om, vilka artisterna &auml;r eller vad musiken eventuellt kan betyda. Musik i v&auml;st &auml;r mer en "slit- och- sl&auml;ng- vara" d&auml;r den senaste hiten alltid &auml;r den viktigaste medan den traditionella musiken i ovanst&aring;ende l&auml;nder &auml;r en viktig del av folkets identitet och n&aring;got som &auml;r v&auml;rt att bevara.
&nbsp;
Musik fr&aring;n Afrika
Sydafrika: H&auml;r &auml;r s&aring;ngtradtionen stark och det &auml;r vanligt med k&ouml;rs&aring;ng utan instrument, s&aring; kallad a Cappella s&aring;ng. Vanligt &auml;r att det finns en leds&aring;ngare som sjunger en fras som sedan svaras av k&ouml;ren. Denna teknik finns &auml;ven i gospelmusik fr&aring;n USA samt i en mer kontrollerad variant i den katolska kyrkan. R&ouml;relser, ljud och dans ing&aring;r vanligtvis i framf&ouml;randena.
<a href="https://www.youtube.com/watch?v=JFQ1TSzdpRA" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=JFQ1TSzdpRA</a>&nbsp;
Gambia/Guinea/Senegal: Djembetrumman &auml;r en av de mest spridda och k&auml;nda instrument fr&aring;n dessa l&auml;nder. Det &auml;r en handtrumma gjord av en tr&auml;bit som urholkas och sedan sp&auml;nns ett skinn (av tex get) &ouml;ver &nbsp;det stora h&aring;let. Man spelar med fingertoppar och handflata. M&aring;nga trumgrupper kan spela i timmar och &auml;r f&ouml;r dem ett s&auml;tt att komma i kotakt med sina f&ouml;rf&auml;der.
<a href="https://www.youtube.com/watch?v=W3tKFLafu3s" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=W3tKFLafu3s</a>
Ghana: Talking drum &auml;r en handtrumma som spelas med en trumstock. Den h&aring;lls under armen och man kan &auml;ndra tonh&ouml;jd med hj&auml;lp av att sp&auml;nna &aring;t skinnet med &ouml;verarmen. Den heter som den g&ouml;r pga att den h&auml;rmar den m&auml;nskliga r&ouml;sten och det finns ett avancerat "trumspr&aring;k" d&auml;r det &auml;r m&ouml;jligt att spela fraser som kan omtolkas till ord, ett sorts morse-spr&aring;k f&ouml;r trummor.
<a href="https://www.youtube.com/watch?v=B4oQJZ2TEVI" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=B4oQJZ2TEVI</a>
Zimbabwe. I detta land finns ett instrument som har spridit sig till stora delar av v&auml;rlden, n&auml;mligen m'bira eller tumpiano som den ocks&aring; kallas. Det &auml;r en resonansl&aring;da av metall som har smala platta metallgafflar som spela p&aring; med fingertopparna. Ofta anv&auml;nds m'bira som ett komplement till s&aring;ng som ni kan se i exemplet nedan.&nbsp;
<a href="https://www.youtube.com/watch?v=tKbfUEhjuH4" target="_blank" rel="noopener">https://www.youtube.com/watch?v=tKbfUEhjuH4</a>
Gemensamt f&ouml;r dessa afrikanska instrument &auml;r ett begr&auml;nsat antal rytmiska m&ouml;nster eller toner som en utg&aring;ngspunkt f&ouml;r improvisation och variation.&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;

Lyssningsprov Världsmusik

Matriser i planeringen

Uppgifter