Vilka språk och andra uttrycksformer (exempelvis rörelse, musik, skapande) har barnen haft tillgång till?

Då vi har arbetat med både Italien och språk som område har vi arbetat mycket med flera olika talspråk. Italienskan har vi vävt in när vi har lyssnat och sjungit Broder Jakob. Många kände igen melodin och jämförde den med Broder Jakob på polska. Genom att vi sjunger samma sång på olika språk kan barnen känna igen sig i sången även om de inte förstår texten. Vi märker att intresset för en sång blir mycket större när de känner igen den. Kanske beror det på att barnen har ett annat självförtroende då.

Vi har också sjungit alfabets-sången delvis med stöd av en lärplatta. Den har många barn sjungit på spontant och de lär varandra de olika bokstäverna. Den har hjälp barnen att lättare kunna lära sig alfabetet och vad de olika bokstäverna heter.

Vi har även använt oss av digitala verktyg och tittat på en kort faktafilm om Italien samt tittade på hur Italiens flagga ser ut. Sen fick barnen varsin teckning att färglägga sina egna Italien på med flaggans färger. De hade olika bilder som inspiration. Någon såg att det fanns vulkaner i Italien och ville rita brunt. Genom att barnen fick skapa sina egna Italien utmanar de sina fantasifulla egenskaper vilket är jätteviktigt för att barnen ska utvecklas.

Vi har uppmärksammat de olika modersmålen som vi har i barngruppen. Vi har pratat om att man kan prata olika språk och att några av barnen pratar andra språk hemma. Vid några tillfällen har vi lyssnat på sånger på de olika modersmålen samt fått hjälp av några vårdnadshavare att hitta sånger på hemspråket. Även litteratur från bokbussen har barnen haft tillgång till där man kan se att det ser olika ut när man skriver på olika språk.

Vilket material och vilken miljö har barnen haft tillgång till?

Den första tiden blev barnen erbjuda att skapa med pasta i kombination med färger där de skulle få prova att skriva sin första bokstav samt Italiens flagga med makaroner. Vi upplevde att många av barnen var ovana vid att måla på så litet material. Vissa hade större utmaningar med finmotoriken.

Vi har arbetat i mindre barngrupper för att ge barnen en bättre möjlighet att utforska och kommunicera. Det blir längre ljudnivå och större möjlighet till socialt lärande mellan barn och vuxna vilket skapar bättre förutsättningar och kvalité i utbildningen.

I övrigt har miljön varit tillåtande och med material som varit tillgängligt för barnen. Genom att göra materialet mer synligt ock tillgängligt har vi sett att barnen använder det mer och tar fler egna initiativ till att använda det.

Utöver det projektinriktade arbetet har vi även utforskat bokstäver och språk med bokstavs-lotto, bokstavs-lego, rim, ramsor och annat inspirerande material.

Vid några tillfällen har barnen gått på bokstavsjakt i skogen och letat efter sin första bokstav samt att vi har gjort rörelser kopplade till alfabetet. Det har varit utmanande, men de flesta barnen har ändå kunnat använda sina tidigare erfarenheter. Barnen utmanades även i att göra sin första bokstav av naturmaterial i skogen. Några hade utmaningar att känna igen sin första bokstav och hur man kunde skapa den. De hjälpte delvis varandra, men fick även stöd av oss pedagoger att finna inspiration.

På lärplattorna har barnen haft tillgång till språkinriktade appar där de har kunnat utforska tillsammans. Vi har uppmuntrat att de suttit minst två och två för att de ska kunna lära sig tillsammans.

Hur har barnen använt sig av varandra i sitt utforskande?

Barnen har haft ett stort utbud av varandra i sitt utforskande genom att de har olika kunskaper. De har delvis frågat varandra och lyssnat in när andra har berättat. De har kunnat medutforska och lära sig genom att observera det kamraterna gör och säger. Det har varit extra tydligt när vi har arbetat med rim där barnen verkligen har lyssnat in varandra och tagit efter det de har hört. På så vis kan vi se att utforskande i olika konstellationer är jätteviktigt för att utbudet av kunskap ska bli så stort för möjligt. De testar och jämför bokstäver och hur man skriver olika ord. Det har blivit ett gemensamt utforskande i barngruppen och de inspirerar varandra att våga prova sig fram.

Hur har vi arbetat mot de mål som varit uppsatta?

Vi har blivit bättre på att planera och strukturera vårt arbete vilket har hjälp oss under projekttillfällena. Det ger även en annan kvalité på det vi gör i barngruppen när vi pedagoger är mer förberedda och strukturerade. Vi baklängesplanerar i förväg det vi ska göra och genomför det i den mån det är möjligt. Genom att vi planerar innan har vi en tanke bakom det arbetet vi gör och vi kan göra oss beredda på att fånga upp frågor, söka information, dokumentera och utforska ihop med barnen på ett annat sätt. Det finns matriser inom olika arbetsområden som ger oss pedagoger stöd i vårt arbete. Vi för kontinuerligt dialoger mellan varandra för att utvärdera, komma med nya idéer och tankar samt reflektera över händelser.

Har vi nått målen och hur vet vi det?

Vi har nått de flesta målen som vi satt upp.

Med hjälp av matriserna har vi tydligt kunnat synliggöra vår resa med barnen. Vi märker att barnen med glädje och på egen hand utforskar bokstäver, rim, ramsor och sånger som vi har introducerat. Det finns ett genuint intresse i barngruppen som visar sig spontant vid olika tillfällen. Barnen testar olika rim och utforskar ofta skriftspråket genom att själva skriva olika bokstäver och ord.

Ett av våra mål, som inte står med i planeringen, var att barnen skulle får möjlighet att lära sig känna igen sitt namn. Det upplever vi pedagoger att barnen har kommit långt med och många använder sig av de kunskaperna för att själva kunna skriva sitt namn.

Har det funnits utmaningar eller oväntade händelser under processens gång?

Vi hade en förutfattad bild av att skapa med pasta skulle vara en rolig utmaning för barnen då de sällar arbetar med det materialet. Dock var en del av barnen besvärade av att det blev kladdigt med färgen. Det var inte en utmaning som vi hade räknat med, utan trodde snarare att fokuset skulle hamna på bokstäverna vi skulle skriva. Om de hade limmat fast pastan innan de målade hade de troligen inte blivit lika kladdiga om händerna, men de hade då även gått miste om att utmana det finmotoriska. Kanske var det bra för barngruppen att få prova något de inte var vana vid för ett erövra nya erfarenheter. Å andra sidan upplevde vi att barnen var intresserade av att skapa sina bokstäver.

Vi har uppmärksammat att en del av våra äldre barn har haft utmaningar i att urskilja bokstäver från siffror. Vissa har även svårigheter att känna igen sina egna bokstäver, men dessa barn upplever vi också är mindre intresserade av bokstäver generellt. Vi upplever att om det inte finns ett eget intresse för att utforska bokstäverna så finns där inte heller något eget driv hos barnen att lära sig. Vi pedagoger klurar fortfarande på hur vi ska kunna nå dessa barn och väcka deras intresse.

Vi upplever att de flesta barnen i gruppen har kunskaper om hur deras bokstav ser ut. Trots detta hade många i gruppen utmaningar i att skapa sin bokstav av naturmaterial i skogen. Vår förväntan var att det inte skulle vara så utmanande som det blev för barnen.

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

  Lpfö 18
• vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.

  Lpfö 18
• i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och

  Lpfö 18
• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,

  Lpfö 18