HT2019 - åk 9 Världskrigens tid

Nu kommer vi bygga på era kunskaper om kolonialismen med en av mänsklighetens stora tragedier: världskrigen.

Bild: Slaget om Iwo Jima, 1945 https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/slaget-om-iwo-jima

Del 1 - industrialisering och första världskriget

Första delen handlar om att vi tillsammans ska reda ut vad första världskriget handlar - hur hamnade vi egentligen här?

Vi kommer att prata om första världskrigets orsaker och konsekvenser. Vi kommer prata om viktiga händelser under kriget exempelvis skotten i Sarajevo. Vi kommer också prata om hur kriget utkämpades till havs och vid väst- och östfronten samt hur kriget blev ett världskrig genom att kolonierna drogs in i kriget. 

Första delen kommer att avslutas med ett prov där du visar att du förstått begreppen: facism, nazism, kommunism, diktatur, nationalism, demokrati. Du kommer också visa att du förstått orsaker till första världskriget, viktiga händelser, krigsförloppet i stora drag och vilka konsekvenser kriget fick. Provet kommer vara tisdag 3/12  

Ta hjälp av frågorna i boken på s. 134-135, arbetsuppgiften ni fick av Malin och filmer på studi och AV-media ex: https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=23&article=F3561

Del 2 - mellankrigstiden och andra världskriget 

Vi fortsätter vår vandring genom världskrigens tid och undersöker hur världen gick från världskrig till "det glada 20-talet" och optimism och tankar om att det aldrig skulle förekomma krig igen. Detta vände snabbt på 30-talet till depression och andra världskriget och förintelse. Vi kommer ta hjälp av film från studi.se och AV-media ex. https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=23&article=DVD1410  

Din uppgift denna gång är att du ska låtsas att du är journalist på semester i Tyskland under tiden för kriget. Plötsligt når nyheten dig att ett krig är på väg att bryta ut. Det är nu din uppgift att rapportera hem till redaktionen hur kriget fortlöper. 

Malin kommer presentera uppgiften efter första provet. Deadline för "Krigskorren" (korrespondens = rapport från utrikesjournalist): 13/12. 

  

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa sam­band mellan olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.