Favoritmatematik 3A Kapitel 1

Kapitel 1 i Favoritmatematik 3A.
Här kommer du få lära dig att beräkna tal mellan 0 till 1000, addition och subtraktion med uppställning och växling, växla över en nolla samt att beräkna uppställning med flera termer.

Detta ska du lära dig:

Eleverna ska genom undervisningen utveckla sin förmåga att:

- formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, tex vid problemlösningar. 

- föra och följa matematiska resonemang, tex vid samarbete, gemensamma genomgångar.

-välja och använda lämpliga matematiska metoder tex utläsa av en instruktion, bild eller räkneberättelse vilket/vilka räknesätt som kan användas.

Kapitel 4:

Så här kommer vi att arbeta:

• gemensamma genomgångar där vi tränar på olika strategier och att berätta hur vi löser olika problem och matteuppgifter
• hjälper varandra att utveckla strategier vid problemlösning
• arbeta enskilt och ibland med kamrat i olika matteuppgifter
• arbeta med praktisk matematik
• delta i diskussioner
• spela  på iPad
• färdighetsträna och arbeta med Favoritmatematik samt extra arbetsblad

Så här kommer pedagogen att bedöma dig:

• Du får göra en utvärdering i slutet av kapitlet där du reflekterar kring vad du lärt dig
• Du får utföra ett avstämningsprov (Summativt prov)
• Du får formativ bedömning i klassrummet
• Du är aktiv på genomgångar och använder lektionstiden på rätt sätt
• Du deltar i gemensamma diskussioner/genomgångar i skolan

Kunskapskrav

Det vi arbetar med kommer att ligga till grund för att nå följande kunskapskrav i åk 3.

Se "kopplingar till läroplanen"

Läroplansmål

Syfte

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• 
  
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
• Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.