Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Rymden

Skapad 2019-11-26 09:35 i Högåsen Dibber Sverige AB
Förskola
Barnen har fått ett stort intresse för rymden och vi pedagoger vill nu spinna vidare på barnens intresse. Vi ska jobba med planeter och kolla på små klipp från rymden med barnen. Vi kommer ha ett experiment i veckan med barnen som ska gå att koppla till rymden. Ett stort projekt som ska pågå i ca 2,5 månad.

Innehåll

 

1. Undervisningsplanering (pedagogisk planering) 

 

Varför? (Syfte med undervisningen/aktiviteten/temat/projektet)

Vi vill att barnen ska få en förståelse för vad rymden är och varför det finns en rymd. Vi vill att barnen ska få kunskap kring solsystemet och få ett ökat intresse för vår värld. Vi har gjort ett schema för en undervisning som ska pågå under 6 v där vi ska prata om alla planeter,utföra experiment och skapa utifrån barnens intresse.

 

Hur ska undervisningen genomföras? (aktiviteten/temat/projektet)

Vi börjar temat med att fråga barnen vad dom vill lära sig och vad vet ni nu om rymden. Vi delar gruppen i 2 grupper (8 barn i varje grupp). Grupperna heter månar och stjärnor och har gemensam uppstart på måndagar där vi kollar på ett avsnitt från vims i rymden och frågar barnen vad vi sett och om dom har några frågor. Vi gör också ett spännande experiment tillsammans med barnen om går att koppla till temat.

Tisdagar har månar grupp inne och arbetar med planeter, stjärnor har rörelse ut.

Onsdagar besöker vi skogen al.t biblioteket.

Torsdagar har stjärnor grupp inne och månar har rörelse ute.

Sandra och Barbro kommer vara ansvariga för undervisningen och dokumentation. Vi hoppas att föräldrar besöker avdelningen och ser vad barnen skapat och lärt sig.  

 

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 

 Reflektion tillsammans med barnen ska göras regelbundet under temats gång, Reflektion görs minst en gång i veckan på våra gemensamma samlingar. 

För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

 Hela avdelningen. 

 

Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

 

 Alla barn ska ha kunskap kring vilka planeter som finns och fakta kring planeterna. Alla barn ska ha kunskap kring alla delar som har med vår värld att göra. Barnen ska få ett ökat intresse för experiment och få kunskap kring vad som händer om man blandar t.ex bakpulver och olja.

 

Uppföljning: (skriv datum och en kort beskrivning av nuläget, vad vi gjort eller inte gjort):

 

(Detta görs minst en gång i månaden då avd. har sin planeringstid eller oftare, som en av de viktigare punkterna)

 

datum:

 

datum: ... 

 

Resultat: (Hur gick det?)

 

Såhär har barnen utvecklats av aktiviteten/projektet: (resultat= vilket förändrat kunnande har vårt arbete gett barnen):

 

EXMPELTEXT: Barngruppen som deltagit i projekt skogens svampar har varit åtta till antalet. När vi påbörjade arbetet så var det bara tre barn som kunde namnet på eller kände igen några av våra svampar i skogen. Vid temats slut samtalade vi med barnen i en samling om vad vi lärt oss om svampar, och kunde då konstatera att samtliga barn kunde namnge och beskriva olika svampar. Några barn kunde väldigt många svampsorter, medan två av barnen hade lärt sig om tre svampsorter. Alla barn har skapat svampar antingen i lera eller målat och ritat, utefter vad de själva visade mest intresse för.

 

 

 

OBS! Lathund för Dibbers planeringsmall för undervisning i Unikum

 

Innan publicering av planeringen i skolbanken så ska ni ha:

 

Tagit bort bilden och texten ovanför ”1. Undervisningsplanering”.

 

Skrivit om ingresstexten.

 

Om ni vill, byta till en bild som passar aktuell planering.

 

Klippt ur punkt 2, 3 o 4. Dessa ska sedan klistras in i planeringen när den är tilldelad till avdelning eller barn. Ni klistrar in den under ”Reflektion enbart för personal”. Syftet är att ni då ska ha med er dessa frågor när ni reflekterar. Det går inte i dagsläget att få frågorna där direkt, tyvärr.

 

 

 

2. Reflektion

 

Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”.

 

(Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle, frågorna nedan är förslag, kommer ni på nåt annat så är det bra!)

 

Vad fångar barnens intresse?

 

Vilka lärstrategier använder barnen? (Hur har barnen tagit in de nya kunskaperna?)

 

Vilka reflektioner gör barnen?

 

Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?

 

Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga. kön, könsidentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?)

 

Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

 

 

 

3. Analys

 

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

 

En analys beskriver varför vi fick de resultat som redovisats.

 

Vad var det vi medvetet gjorde som var avgörande för resultatet?

 

Hur har vi sett varje enskilt barns förändrade kunnande och är det i så fall en direkt följd av den verksamhet vi genomfört?

 

Har vi planerat tillräckligt tydligt kring syfte och mål för att kunna se att vårt medvetna pedagogiska arbete har lett oss i mål?

 

Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” -reflektionen?

 

Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

 

Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen? 

 

Detta var särskilt bra: (framgångsfaktorer, varför blev det så?)

 

EXEMPELTEXT: Vår planering som var underbyggd med läroplanen, vår likabehandlingsplan och vi i arbetslaget hade en samsyn på vad vi ville att barnen skulle få med sig för kunskaper vid temats slut, gav ett positivt utfall, där vi tydligt kunde följa barnens lärandeprocess.

 

Detta var mindre bra: (mindre bra tillfällen, eller tidsåtgång, närvaro, delaktighet etc., varför blev det så?)

 

EXEMPELTEXT: Som det alltid är i livet så påverkas arbetet ibland av yttre faktorer. Vi ha haft en medarbetare i detta temaarbete som varit frånvarande en del, vilket har gjort att vi fått skjuta på några aktiviteter och därmed tog temat längre tid än planerat. Vi borde även fördjupat oss mer i detaljplanering, för att på så vis låta svamptemat genomsyra hela förskoledagen, som tex plocka svamp till lunchen, inte bar tillverka egna svampsorter i lera, utan också använt svamparna för att leka med i hemvrån.

 

 

 

4. Nästa steg/ Utveckling framåt

 

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys:

 

Här skriver ni vad ni behöver arbeta vidare med:

 

Vill ni fortsätta temat/projektet? Är ni färdiga?

 

Har temat/projektet gjort att ni i er analys sett att barngruppen behöver arbeta mer med tex normer och värden? Eller har de visat stort teknikintresse? Skapandeintresse?

 

Behöver ni pedagoger arbeta på annat sätt för att vara effektivare? Hur då?

 

Behöver ni vara mer detaljerade i era kommande LPP-er? Eller göra tätare lägesavstämningar under temat/projektets gång?

 

Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?

 

Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

 

Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?

 

Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?

 

 

 

 

 

 

 
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: