Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Före Bornholmsmodelllen för barn 2-4 år.

Skapad 2019-11-26 17:58 i Blåmesen Örebro
Före Bornholmsmodellen - språklekar i förskolan För att utveckla barnens språkliga medvetenhet arbetar vi med en modell som kallas ”Före Bornholmsmodellen”. Den innebär att pedagogerna använder ett systematiserat material medvetet för att stärka barnens språkliga medvetenhet som en tidig förberedelse inför skolans läs – och skrivinlärning.
Förskola
I språkundervisningen kommer vi att använda oss av materialet "Före Bornholmsmodellen - språklekar i förskolan" i vårt arbete med barnens språkutveckling.

Innehåll

 

                

Var är vi? (Nuläge/syfte)

Vi ser i vardagen att barnen behöver utveckla sitt språk, vi fick då möjligheten att börja med Före Bornholmsmodellen. Efter dessa 4 veckor så ser vi att barnen har blivit mer intresserade av böcker, rim och ramsor, samt språklekar.  I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barn språkets möjligheter. Vi vill stimulera barnen att lära sig fler ord samt en insikt om språkets möjligheter. Genom att arbeta med språklekar vill vi att barnens möte med skriftspråket blir lustfyllt. Vid högläsning visar barnen stort intresse och de sitter ofta och tittar i böcker själva eller tillsammans med en kompis.

I våra undervisningsstunder kommer vi att arbeta med att öka barnens språkliga medvetenhet utifrån ett kommunikativt och lekfullt perspektiv. Materialet vi använder, 'Före Bornholmsmodellen'  är utformade för att möta barnens nyfikenhet och lust att lära.

 

Vart ska vi? (Mål, förmågor, vad vill vi se när vi har arbetat med området?)

 Att barnen är nyfikna och har lust till att vilja utveckla sin kunskap i språket. Att de får en ökad förståelse för tal- och skriftspråket. Även öka sin självkänsla att våga tala i den enskilda gruppen.

 

Hur gör vi? (Planera/genomför/dokumentation/reflektion)

Vi använder oss av materialet 'Före Bornholmsmodellen'  samt att barnen får möjlighet att använda sig utav material vi har skapat. 

För att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande kommer vi att arbeta med detta 4 gånger per vecka i en mindre undervisningsgrupp. Under undervisningstillfället är det en eller två pedagoger närvarande.

Varje undervisningstillfälle består av upprop, högläsning, veckans ramsa, språklek, sånglek och avslutning. Vid varje tillfälle är det något nytt som introduceras, eller att något moment upprepas med någon form av komplettering eller utmaning.

Upprop

Att börja samlingarna med ett upprop gör att man uppmärksammar varje enskilt barn i gruppen. När du fokuserar på varje barns förnamn och senare även deras efternamn och ålder blir varje barn synligt. Uppropet innehåller också språklekar som att dela upp barnens namn i stavelser. Med uppropet vet också barnen att nu börjar språksamlingen.

Högläsning

Högläsning ger rika möjligheter för barnen att utveckla sitt ordförråd och förstå hur ord är uppbyggda. Den gör också att barnen får uppleva skriftspråkets egenart och att de vänjer sig vid ett distanserat språk, ett språk som är fristående från " här och nu" - situationen. Gradvis kan de också utveckla föreställningar om hur berättelser är uppbyggda. Därmed får de ett mönster som de senare kan känna igen i nya berättelser. Högläsning gör dessutom barnen delaktiga i en kraftfull social inlärningsprocess. Som pedagog är det viktigt att läsa uttrycksfullt, med rätt tempo och betoning för att fånga och upprätthålla barnens uppmärksamhet. Som högläsare måste vi vara lyhörda för barnens behov av förklaringar och anknytningar till egna erfarenheter utan att vi förlorar den röda tråden.  Vi förstärker läsningen med TAKK (stödtecken) samt bilder.

Veckans ramsa

I leken med ramsor uppmuntrar vi barnen till lustfyllda språkliga upptäckter. Både vad gäller ordens innehåll och form. 

Ramsor är dessutom bra att kunna när barnen behöver utveckla sin förmåga till turtagning i olika leksammanhang.


Språklek

Ljud omkring oss

Vi lyssnar efter ljud som finns runt omkring oss. T.ex. hur låter det när man skriver på ett papper, när vi klipper i ett papper, fåglar som sjunger m.m.

Det hjälper dem att vara uppmärksamma och att koncentrera sig på den gemensamma leken eller aktiviteten. Barnen får också lära sig att känna igen olika djurs läten.

Rim och ramsor

Att arbeta med rim och ramsor är det enklaste sättet för oss att få barnen att upptäcka språkets form. Språksamlingarna innehåller många lekar som bygger på rim och ramsor.

Mun-gymnastik

Om vi får leka med tungan och läpparna på olika sätt hjälper så övar vi upp vår talmotorik. En svagt utvecklad talmotorik kan bidra till att det är svårt att forma språkljuden.

Klappa stavelser

Att klappa stavelser i sitt namn är en vanlig och uppskattad lek för barnen. Med den sortens lekar får barnen en första erfarenhet av att ord går att dela upp i mindre delar. Man kan sedan utveckla detta till att stampa och nicka till de olika stavelseindelningarna och då får de även uppleva rytmen i språket med hela kroppen.

Sätta ihop ord

Vi arbetar med språklekar där vi visar hur man kan sätta ihop två ord och skapa ett nytt. T.ex. kaffe och kopp bildar ordet kaffekopp. Detta gör att barnen blir uppmärksamma på ordens form och inte bara på dess betydelse.

Platsord – prepositioner

Att barnen får genom lek prova hur de kan använda prepositioner gör att de får erfarenheter som de sedan kan bygga vidare på.

Språkligt skapande

Med de olika övningarna i språkligt skapande som att t.ex. leka med rösten, lär sig barnen att vi inte enbart kommunicerar med ord. Det lär dem att vi också använder rösten för att signalera känslor, stämningar och avsikter.

 Sånglek

Sånglekar är språkliga aktiviteter där barnen i sång, rörelser och socialt samspel får känna rytmen i både språket och melodin med hela kroppen. Sångerna hjälper barnen att utveckla sin förmåga till koordination och uppmärksamhet. 

Avslutning

Varje språksamling har en tydlig avslutning. 

När vi läser och gör rörelse till ramsan "Slut för idag, tack för idag"så är det tecknet på att undervisningstillfället är slut.

  • Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer under tiden och undervisningssituationer. 
  • Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området. 
  • Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det. 
  • Vi lägger ut det  vi gjort på Unikum för att få föräldrarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn. 

 

 Hur blev det? (Utvärdering/Analys/Hur går vi vidare?)

 

 


Övrigt

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
    Lpfö 18
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
    Lpfö 18
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: