Varför har vi valt detta område att undervisa kring?

Vi har under hösten haft som ett kommungemensamt mål att stärka barns språk och kommunikation, med inriktning på barns läsning. Som en del av detta deltar vissa pedagoger i kommunen i det komptensstärkande projektet Läslyftet. Kompetensens från Läslyftet sprids till övriga medarbete genom olika uppdrag som ingår i projektet och som genomförs bland barnen på förskolorna. Vi har bland annat fört Sokratiska samtal med barnen kring läst litteratur, gjort bildpromenader i böckerna med barnen och på andra sätt låtit barnen möta och bearbeta sin lästa upplevelse. Vi pedagoger har i och med detta projeket, blivit påminda om litteraturens vikt för barnens språkliga och kommunikativa utveckling och vår upplevelse är att fokuset kring litteraturen har gjort tydliga avstamp i barnens intresse för densamma.  

Den ökade medvetenheten hos oss pedagoger kring barns språk, kommunikation och läsning, har medfört att vi pedagoger vill fortsätta stärka vårt arbete i barngruppen inom detta område. Vi har även sett ett större intresse för litteratur i barngruppen sedan projektets början. Vi ser att barnen utforskar den tillgängliga litteraturen på avdelningen mer frekvent, de lekläser och tittar på bilderna. De samtalar om bilderna med varandra och böckernas innehåll avspeglas ofta i  den efterföljande leken. Som en del av detta har böcker fått en tydligare plats i den fysiska lärmiljön. En ordnad mötesplats för läsning har iordningställts och analoga böcker presenteras på ett intresseväckande sätt. Den digitala läsningen har också fått en tydligare och mer uppmärksammad roll i verksamheten och i lärmiljön och numera går den digitala och analoga läsningen ofta hand i hand.

Som en fortsätttning på detta visade och upplevda intresse för litteratur vill vi fortsätta vidga vårt och barnens språkliga perspektiv och språkliga medvetenhet genom att tillsammans möta och tolka en än rikare mångfald av budskapsförmedlande former. Detta möta kommer att ske under inplanerade undervisningsstunder, i vilka vi tolkar det vi har för handen. Vi kallar det för Literacysamlingar.

Ordet Literacy har vi valt för att vi tycker innebörden av begreppet avspeglar vårt syfte väl. Literacy betyder mer än att kunna skriva och läsa. Idag innefattar begreppet Literacy bilder, symboler, olika medier, multimodala texter, muntligt språkbruk i både monolog och dialog form, dans, rörelser, musik genom ljud, gestik och ansiktsuttryck.

Lärobjektet för detta projekt är att stärka barnens språkliga medvetenhet genom att låta dom möta och tolka olika former av literacy. Det vill säga dans, rörelser, text, medier av olika slag, bild m.m. Dessa reflekterande möten syftar till att möjliggöra för barnen att upptäcka, erfara och utveckla en förståelse för vad språk kan vara och hur det kan tolkas. Det reflekterande samtalet barn-barn, pedagog-barn, barn-lärmiljö/ting/upplevelse är i fokus. Vi strävar mot att skapa en samtalskultur under dessa undervisningsstunder som präglas av ett inlyssnande och öppet förhållningssätt gentemot varandra, i vilket vi tar hänsyn till och uppmuntrar oliktänkande. Vi strävar efter att arbeta med våra förmågor att tolka, tänka om, omvärdera och förmågan att våga uttrycka sina egna tankar. Barnens uttryck av egna tankar uppmuntras att uttryckas på ett mångfaldigt sätt. Vi pedagoger skapar möjligheter för barnen att få uttrycka tankar, känslor, erfarenheter de erfar genom projektet på ett multimodalt sätt, såsom genom skapande, dans, rörelse, muntligt berättande, dramatiserande gestaltning m.m. Projektet genomförs i analog och digital form beroende på vilket verktyg som främjar det vi vill undervisa kring.

Mångfalden av intryck och uttryck står i fokus i skapandet av språklig medvetenhet!

Under hela projektets gång använder vi oss av TAKK och bildstöd för att förstärka kommunikationen som sker under undervisningstillfällena. Projektet dokumenteras fortlöpande av såväl pedagoger som av barn, genom att alster, filmer, anteckningar, foton sparas och görs synlig för återblick. Vi för en eftertänksam dialog med varandra i arbetslaget och med barnen om det bestämda lärobjektet och om den utveckling vi upplever sker inom dess ramar. Det är den dialogen som för oss vidare i projektet och som bestämmer hur det ska fortlöpa.

Förklarande exempel på hur en Literacysamling kan se ut/ beskrivning av undervisningsstunden.

När? Literacysamlingen kommer äga rum torsdagars förmiddagar.

Var? Vi samlar barnen (i helgrupp alternativt i mindre grupper) i samlingsrummet eller annan ansedd för ändamålet mötesplats i lärmiljön.

Hur? Pedagogen förklarar vad lärobjektet för undervisningsstunden är och presenterar det i förväg utvalda materialet. Materialet kan vara en dikt, en sång, en dans, en rytmisk rörelse, en bild m.m. Något som innefattas av begreppet Literacy. Vi har i förväg uppmuntrat barnen till att ta med egna budskapsbärande föremål som också innefattas av begreppet Literacy. Tillsammans upplever vi mötet med det språkliga materialet, tolkar det och reflekterar kring det.

Frågor som ställs kan vara:

"Hur upplevde du det här...?"

"Vilken känsla fick du när du hörde/såg det här?"

”Vad i boken/musiken/bilden... är det som får dig att tänka/känna så? ”

"Har du varit med om något liknande förut?" (om en händelse beskrivs och erfars).

"Varför tror du att...?"

Dikumentationen sparas, reflekteras kring och leder arbetet inom projektet framåt 

• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

  Lpfö 18
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

  Lpfö 18