Fysik: Kraft, tryck och rörelse åk 7

Vi arbetar med fysik och området Kraft, tryck och rörelse under veckorna 49-51 och fortsätter sedan med detta veckorna 2-8. Det var engelsmannen Isaac Newton som för drygt 300 år sedan kom på att det behövs en kraft för att skapa eller bromsa en rörelse. Han presenterade sina idéer om sambandet mellan rörelser och krafter i boken Principia. Hans beskrivningar var så viktiga att vi använder dem än idag.

Vad ska vi arbeta med?

Vi ska arbeta med kraft, tryck och rörelse. Begrepp som vi diskuterar är: kraft, kraftpil, newton, friktion, tyngdpunkt, stödyta, hävstång, rörsels, kast, hastighet, tröghet, acceleration och fritt fall.

Hur ska vi arbeta?

 Vi kommer att:

- ha genomgångar, presentationer

- se filmer och korta klipp

- genomföra laborationer

- arbeta med instuderingsfrågor, begreppslistor, arbeta med sidan ugglansno.se

Hur sker elevinflytandet inom arbetsområdet?

Ni är med och påverkar redovisningsformer och lektionsinnehåll. 

Hur ska jag som elev visa vad jag lärt mig?

Ni visar muntligt vad ni kan genom att aktivt delta på lektionerna. Ni visa praktiskt vad ni kan genom att genomföra de olika laborationerna och dokumentera dessa. I planeringen ligger två förhör istället för ett prov.

Veckoplanering/Planering av aktiviteter

Vi inleder med att arbeta med kraft och tryck, genomför laborationer inom detta fram t o m vecka 3-4 då första förhöret är, sen fortsätter vi arbetet med Rörelse då vi mer går in på hastighet, acceleration, lyftkraft med mera. Förhör på detta är planerat vecka 6-8 och vecka 8 avslutar vi arbetsområdet fysik.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.