Fysik åk 8 Vt20: Värme och väder,samt Arbete, effekt och energi.

Vad är värme?
Hur ger solen oss energi?
Hur använder vi energi?
Vilka är följderna av energianvändning?

Under kursen får du lära dig om:

• Förstå vad värme är
• Kunna materiens olika former och övergångarna mellan dem
• Förstå vad som händer när materia värms
• Förstå vad som händer när materia förlorar värme
• Förstå vad som är ovanligt med vatten och vilken betydelse detta har
• Förstå hur värme sprids
• Veta hur vi förutsäger vädret
• Kunna förklara olika väderhändelser
• Kunna förklara växthuseffekten
• Kunna diskutera faktorer som kan påverka klimatet i framtiden
• Veta något om olika temperaturskalor
• Veta något om hur man kan minska värmespridning
• Veta vad som menas med arbete i fysikens mening
• Kunna beräkna mekaniskt arbete
• Förstå solenergins betydelse för jorden
• Kunna energiprincipen. Att energi kan omvandlas mellan olika energiformer men ej förstöras.
• Kunna räkna upp energiformerna
• Veta vad som menas med effekt och göra beräkningar
• Kunna dela in primära energikällor i förnybara och icke förnybara. Vad som skiljer förnyelsebara energikällor från icke förnyelsebara energikällor
• Kunna ge exempel på utnyttjande av olika energikällor både småskaligt och storskaligt. Vilka för och nackdelar som finns med olika energikällor
• Enheterna Newtonmeter ( Nm ) och Joule ( J )
• Enheterna Watt och Joule/sekund ( J/s )

Bedömning

Bedömningen kommer att ske utifrån:
* visade kunskaper och förmågor under lektionerna
* visade kunskaper och förmågor under laboration/er
* visade kunskaper och förmågor i laborationsrapport
* visade kunskaper och förmågor i examinerande förhör/prov
Kunskapsutvärderingen kommer ske i form av kortare förhör i samband med lektionerna, inlämning av laborationsrapport, samt grupparbete.

Preliminär planering och tidsram

Läromedel: Gleerups kap 3 och 10 

Tid V50-V6

V50 - 3 Temperatur (a855), Värme är rörelse (a853), Termometern (a187), Vatten (a346), Värmespridning (a520), - både bra och dåligt (a831), Väder och klimat (a159), Extremt väder (a541), Klimatpåverkan (a909) Sammanfattning (a256), Repetition (a154)

v.4 Solen (a945), Energi och arbete (a167), Energiformer (a875), Effekt (a409), Sammanfattning (a434)

v.5-6 Energikällor (a743), i form av grupparbete och redovisning i form av debatt.

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
• Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.