Förskolornas Iqra värdeord

Förskolornas Iqra Värdeord

Våga, vilja och kunna är våra värdeord

Kompetensutvecklingsdag 18/9-2019                                                     

Helhetssyn

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Vår barnsyn grundar sig på övertygelsen och tanken om det kompetenta barnet.

Barn som redan från födseln inleder sitt lärande och utforskande av sin omvärld. Barn har förmåga att lära, utforska och skapa sig egna teorier och kunskap. Barn är aktivt i den egna lärande processen.

Vi tänker inte att barn ska kunna en massa saker utan istället fokusera vi på̊ att barnen ska fyllas av känslan att de kan, därför ge vi barnen många tillfällen där dem kan få uppleva

jag vågar

jag vill

jag kan

Alla lärsituationer ska vara grundade i värdeorden och att det är viktigt att det inte blir rutinsituationer istället för lärsituationer.

 

Hur ska de här orden genomsyra verksamheten i förskolorna IQRA?

Jag vågar

•        Förtroende

•        Ta kontakt med varandra

•        Trygghet och stöd

•        Våga utmana sig själv

•        Visa känslor

•        Våga säga ifrån. ”Stopp”

•        Språk/Kommunikation

•        Utforska

•        Vara sig själv

•        Våga ”misslyckas”

 

Jag vill

•        Ha en dialog med barnen, Observera

•        Vilja att hjälpa andra-Samspel-Barn-Vuxna

•        Utforska, Prova- Utmana till att komma vidare-Utveckla aktiviteter utifrån intressen

•        Team-Dela med sig

•        Vilja utvecklas

•        Språk/Kommunikation

 

Jag kan

•        Känna att man är bra som man är

•        Varje barn lär sig på sitt sätt

•        Får ej vara prestationsinriktat

•        Individuellnivå

•        Inget kunnande har rätt eller fel

•        Barnens egna självkänsla-Självförtroende

•        Skapa förutsättningar-Varierad verksamhet

•        Språk/Kommunikation

 

Pedagoger och arbetslaget

•        Vi som pedagoger måste acceptera och stötta varandra i stressiga eller utmanande situationer och framförallt kunna kommunicera med varandra för att bringa klarhet i och kunna hjälpa till i situationer.

•        Gruppdynamik och kommunikation.

•        Våga, Vilja, Kunna ska gälla för pedagogerna också. Nya rutiner och arbetssätt måste förankras och sedan utvärderas så att alla får ge sin åsikt kring hur det fungerar i praktiken och att allas åsikter ska vara respekterade.

•        Alla pedagoger ska vara närvarande för barnen, för att ge möjligheter till stöttning i konflikter, i den fria leken och i övriga lärprocesser.

•        Utmana barnen. Ex. ställe barnen en fråga om något, fråga barnen om de vet vad de är istället för att ge dem svaret på fråga. Ställ utmanande frågor till barnen

•        Pedagoger påverkar barnen mycket, stabila , närvarande pedagoger är en förutsättning för att barnen ska våga och därigenom veta vad de vill och hur de kan göra det möjligt.

•        Alla måste få den tiden som behövs för att ha förutsättningar för att bli färdiga för den aktivitet eller det moment som ska göras.

•        Samsyn bland personalen - om vi arbetar efter samma barnsyn vet barnen vilka förväntningar vi har. Vilka förmågor har barnet och vilka förutsättningar ger vi barnet för att våga, vilja och kunna?

•        Uppmuntra barnen för att de ska få viljan och våga kunna. Samt förstärka sitt självförtroende.

•        Variation och anpassning efter barngruppens behov, individuell anpassning

•        Alla ska få komma till tals.

•        Många barn vågar och vill, men behöver mer stöttning i att kunna. ”ska vi måla?” ”JAA”. Kan alla?

•        Vissa barn som inte kan språket kan prata med barnen och de förstår varandra genom kroppsspråk. Tydlighet. Vissa barn är också oroliga och ledsna i större grupper, vilket tyder på att det är mindre trygghet i gruppen.

•        Mer reflektionstid för att prata om vad värdeorden står för och hur de går ihop med läroplanen.

•        Värdeorden ska genomsyra hela verksamheten

•        Vi har många barn som uttrycker att de inte kan - vi finns då där för att stärka barnet att våga prova.

•        Konflikthantering - låta barnen prova själva hur man löser konflikter men att vi pedagoger finns med i bakgrunden för att vägleda vid behov. Genom att vi låter barnen prova själva främjar vi barnens självförtroende - "jag kan"

•        Hela tiden reflektera kring både enskilt, med kollegor samt med barnen- vad är det kring den här aktiviteten/saken som fångar barnet/barnens intressen?

•        Vi ska arbeta mer med bildstöd, sociala koder. Till en början med bilder frän bildstod.se

•        Låta barnen prova -länge- tillslut kan dem - ge barnen tid, ha inte bråttom!

•        Barnen ska prova mer själva - närvarande pedagoger.

•        Planera aktiviteter utefter alla tre värdeord.  Hur får vi barnen att känna att de kan? Hur får vi barnen att våga testa nytt? Hur får vi barnen att känna lust och vilja?

 

Hallen och utevistelse

Hur jobbar vi redan med våga, vilja och kunna?

•        Klär av sig själva och hänger upp på sin krok eller i torkskåpet. Ta på väst vid utflykter. Lek ute utifrån lust och vilja, medforskande pedagoger alltid närvarande.

•        Ställ frågan: ”Hur skulle du göra om du kunde”. ”Hjälp dig själv”

•        Pedagogerna är stöttande, utmanande, närvarande.

•        Språk/kommunikation

 

Vad kan vi göra mer eller hur utvecklar vi det vi gör?

•        Prata med dem och ha tålamod angående ytterkläder. Istället för att säga att de har tagit på sig skorna på fel fot, så kan man förklara vad som är höger och vänster. Vi måste ge barnen mer tid att lära sig att klä på sig själva. Sedan att det handlar om att ständigt se till barnens behov, vi måste finnas med som ett stöttande element. Vissa av barnen kanske är behov av mer aktivt stöd, t.ex. att pedagogen håller i stövlarna medan barnet får testa att stoppa i fötterna. Medan andra barn möjligtvis varit mer i behov av att rikta sitt fokus mot just påklädningen. Oavsett vilket behov barnet har så måste vi ständigt vara närvarande och se vad barnen gör och på vilket sätt vi kan ge barnet det stöd som hen är i behov av.

•        En tanke är att lyfta påklädningen mer aktivt i verksamheten, att vi skapar en lärandesituation t.ex. på samlingen. Kan vi exempelvis plocka in kläderna på avdelningen och ge barnen bättre förutsättningar att våga, vilja och kunna vid på/avklädning. Vi har även tidigare reflektioner lyft tanken om att mer aktivt arbeta med bildstöd och här tänker vi att bilder på kläder även kan lyftas in i både hallen och vid samlingen när vi pratar om att vi ska gå ut efter samlingen.

•        Vi anser inte att vi har fokus på aktiviteter på gården.

•        upptäcka flera miljöer, barnen får undersöka nya platser tillsammans med oss pedagoger (Ex, tiden och maten gör det till ett hinder). Vi tror att utflykter kan ge barnen möjligheten att känna att vi litar på barnen, vilket skapar förutsättningar för barnens självkänsla och självförtroende.

•        Beroende på vilken gård som används behövs olika förberedelser. De gårdarna med färre saker behöver mer planering för aktiviteter för att det ska bli ett lekfullt och lustfyllt lärande. Även för att barnen ska kunna bli inspirerade behöver vi hjälpa till att bidra till lärande på gården.

•        Närvarande är a och o under utevistelse för att vi ska kunna följa barnen och ge dem rätt förutsättningar för att göra de barnen vill göra. Vi vill kunna ge de förutsättningar som krävs för att barnen ska kunna känna att de vågar, vill och kan.

•        Barnen ska ges förutsättningar att våga ta kontakt för att be om hjälp oavsett om det är från pedagoger eller ett annat barn.

 

 

Fri lek

Hur jobbar vi redan med våga, vilja och kunna?

•        Närvarande, utmanande pedagoger i den fria leken

•        Språk/Kommunikation

•        Rutiner, alla barn mår bra av att ha rutiner

•        Leker under dagen - väljer själva utifrån intresse, uppmuntras att göra saker själva - klä dockan, klä på sig utklädningskläder, plocka fram det material de vill använda

•        Plockar undan efter sig. Var sak har sin plats.

 

Vad kan vi göra mer eller hur utvecklar vi det vi gör?

•        •Som pedagoger behöver vi vara närvarande och verkligen vara delaktiga på håll för att se och höra vad som faktiskt händer under leken. T.ex. Vad säger barnen till varandra och får alla vara delaktiga under leken? Om vi är närvarande ger vi förutsättningarna till att barnen ska kunna våga, vilja och kunna.

•        Miljön i rummet ska vara så inspirerande som möjligt. Barnen blir inspirerade när de går in i rummet. Man kan ibland byta leksaker med andra grupper så att det blir variation i rummet och varierande lekar.

•        Tydligt material (saxar, pussel osv.) så man kan peka på vad man vill göra, på det sättet visar barnen vad de vill göra. Vissa material måste man ha i högre nivå då kan de peka, men de leksaker som är på barnnivå kan de själva plocka fram.  Sedan upplever vi att det att viktigt att det finns ett viss pedagogiskt inslag i den fria leken. Att vi som pedagoger planerar för den miljö vi erbjuder barnen. Kan miljön utformas så att barns olika intressen kan sammanvävas och att detta bjuder in för gruppkonstellationer som inte annars naturligt sker. Att tågbanan och byggklossarna blir en del av samma lek så att det inte enbart är barn inom ett visst intresseområde som kontinuerligt leker med varandra. Våga, vilja och kunna blir här synligt genom att vi skapar ett tillåtande lärandeklimat där barnen möter hela barngruppen under dagen och att det skapar en trygghet så att barnen kan ge uttryck för värdeorden i den verksamhet vi skapar och erbjuder barngruppen.

•        Barn som inte har så lätt att uttrycka sig – Pedagogerna behöver uppmuntrar dem. Pedagogerna samtalar med dem, ha tålamod och är tydliga.

•        Barnen kan själva ta kort på saker som intresserar dem sedan berätta vad de tagit kort på.

•        Tripp trapp trä. Barnen tar bilder sedan kan man göra det till ett memory.

•        Alfons Åberg – spel – man kan välja att bygga hus, odla i trädgården, städa undan osv.

•        Varför vill inte barnet? Vi måste läsa av situationen, varför vill inte barnet? Kan det hänga ihop med en rädsla för det okända? Vi kopplar detta med vårt värdeord våga.

•        Vilja: observera barnen - hur lockar vi barnen, vad intresserar barnet? Vårt ansvar att locka. Vi behöver möta barnet på deras nivå, under deras premisser - därigenom kommer viljan. Att skapa miljöer och aktiviteter utefter barnets intresse som framkommer genom samtal och observationer.  Genom att vara närvarande och medforskande pedagoger så ska vi se varje barn. Fånga barnens intresse och ta reda på vad med det här är det som lockar barnet?  Ett barns intresse brukar kunna fånga andra barns intresse.

•        Att erbjuda en uppsjö av aktiviteter och miljöer - barn är olika och vi ska locka fram viljan hos alla barn - det är vårt uppdrag! Använda oss av dessa orden i vardagen. Både i det dagliga (vad bra att du vågade) men också i våra planerade aktiviteter.

•        Vi måste även vara närvarande för att uppmuntra och stötta i leken beroende individ. Vi behöver avgöra de tillfällen där vi behöver gå in i leken för att ge stöd och de gångerna vi inte behöver störa i leken. Får alla barn möjligheten att levandegöra värdeorden eller behöver vi som pedagoger exempelvis starta upp en planerad lek som bjuder in de barn som inte naturligt själva tar sig in i leken, för att sedan ta ett kliv tillbaka när leken kommit igång. Då tänker vi att vi skapar möjligheterna för barnen att kunna vara aktiva i de samspel som sker vid leken, vilket ger barnen möjligheten att våga och vilja uttrycka sig och samspela med den övriga barngruppen i leken. Här kommer språket in som en viktig faktor att vi genom att göra samtliga barn aktiva i leken tänker vi att språkutvecklingen, gynnas vilket i det långa loppet ger positiva effekter på barns förmåga att våga, vilja och kunna i vår verksamhet.

Måltider

Hur jobbar vi redan med våga, vilja och kunna?

•        Rofyllt

•        Individuellt arbetssätt anpassat till barngruppens behov

•        Språk/Kommunikation

•        Vissa avdelningar har veckans värd/matvärd: hjälper till vid dukning, hämta frukt, presentera maten (våga stå inför hela gruppen), bädda madrasser, hjälper till att ropa när det är dags att städa (våga).

•        Känner trygghet när man säger både mjölk och vatten på svenska och modersmål. Eller när man säger något ord på deras modersmål.

•        De får välja hård eller mjukt bröd och ibland får de välja pålägg. De större barnen får bre smörgåsen själva samt lägga pålägg själva. På det sättet jobbar vi redan med att de vågar, vill och kan. De kan också ta mat själva och de väljer hur stora portioner de ska ta. Tidigare har barnen bara tagit massa mat på tallriken men idag börjar de ta en mindre portion och sedan ta mer ifall de vill ha. De större barnen dukar av borden också.

•        Dukar av från bordet själva. Skrapar tallrik.

 

Vad kan vi göra mer eller hur utvecklar vi det vi gör?

•        De små barnen bör man låta äta och kladda själva, får de inte i sig tillräckligt så kan man vara en hjälpande hand. De små barnen torkar sig själva och man skulle kunna få dem att torka bordet. Pedagogerna kan ge dem de gula tvättlapparna så kan de torka borden med det.

•        En smidigare frukostsituation för att vi ska kunna använda oss av Våga, vilja, kunna.

•        En mer pedagogisk och lugnare stund kring frukost för att låta barnen få Våga, vilja, kunna själva.

•        Vi kommer att få mindre skålar som ger oss möjligheten att låta barnen uttrycka sig som kompetenta individer. De får möjligheten att gör självständiga val och att vi pedagoger kan fokusera mera på att för en dialog med barnen om både måltiden och reflektioner kring vad vi t.ex. har gjort under förmiddagen.

•        Vi måste aktivt arbeta med ge barnen tid, utrymme och stöttning vid måltiden. Något som vi diskuterat är hur man uppmuntrar barnen att äta en varierad kost, att de dem vilja att våga prova på att prova på den mat som förskolan erbjuder. Samtidigt vill man inte skap ett tvång och en dålig inställning hos barnen till måltiderna. Kan man göra det en del av en lärandesituation? T.ex. om vi arbetar med grundfärgerna, kan man föra en dialog med köket och föra in grön mat i samlingen.

•        Att vi pratar om färgen och maten, att de då kanske ges förutsättningarna till att vilja och våga prova att smaka på en bit gurka, eller en vindruva eller en bit broccoli.

•        Men i dagsläget låter vi barnen duka av efter sig, att de även får skrapa av sin tallrik. Vi tänker att det visar att vi kommit en bit med vägen med värdeorden i måltidssituationen. Barnen ges utrymmet att visa att de är kompetenta och att de kan själva, genom att vi ger utrymmet för dem att vilja och våga ta eget ansvar vid måltiderna.

 

 

Omsorg

Hur jobbar vi redan med våga, vilja och kunna?

•        Kunna hjälpa sig själva

•        Undervisa i hur de ska hjälpa sig själva

•        Vi uppmuntrar barnen till att vilja göra saker själv, försöker byta blöja, försöker klä på sig och att barnen alltid ska ha stöd från närvarande pedagoger.

•        Man förvandlar processer så att de blir lust- och lekfyllda.

•        Toalettbesök - blöjbarn: några barn klär på och av sig, klättrar upp för skötbordet.

•        Toalettbesök - icke blöjbarn: barnen klär på och av sig, torkar sig, ber själva om hjälp - närvarande pedagoger.

•        Blöjbyte – de större barnen står och byter blöja, de tar av sig blöjan och slänger dem själva. Tanken med det är att barnen ska kunna göra så mycket de vill och kan och man ska inte behöva göra allt åt dem.  De hämtar blöjan själv, tar på sig själva och klär av sig själva.

•        Mindre barnen (blöjbyte) – pratar med dem mycket. De ska vilja tvätta händerna själva, det här dock blivit som en rutin också.

 

Vad kan vi göra mer eller hur utvecklar vi det vi gör?

 

•        Dagsläget – barnen springer från rummet till toaletten eller om de ska hämta något så springer dem.

Lösning – ge dem en aktivitet till dit dem ska gå. ”gå baklänges, åla till toaletten, hoppa ett ben” testa olika djur eller liknande som de kan härma på vägen.

Vi har redan börjat arbeta med att barnen ska bli mer självständiga vid blöjbyten. Att barnen får prova och lära sig att ta av sig byxorna och får slänga sin egen blöja. Samtidigt som vi finns där och hjälper barnen med att sätta på en ny blöja.

Vid toalettbesök att ge barnen tiden att prova på själva. Samtidigt som att det ska vara ok att be om hjälp och att vi pedagoger frågar barnen om de behöver hjälp och inte automatiskt hjälper dem.

Vi upplever däremot att stress ofta uppstår i skötrummet. Vi hoppas att tidigare rutiner och att barnen blir mer aktiva och självständiga vid blöjbytet skapar ett större lugn i den miljön. Vi vill skapa en ökad trygghet att be om hjälp, vilket vi tänker försvåras då det skapas en stressad miljö i skötrummet. Ett lugnt klimat anser vi gynnar samtliga, både oss, barnet och barngruppen i sin helhet.

 

 

Bussen

Hur jobbar vi redan med våga, vilja och kunna?

•        Går på och ur bussen själva

•        De större barnen kan hjälpa till och förskolebarnen väntar på BA (Väst). Vissa kan hjälpa till och ta väskor, vissa barn knäpper upp bältet själva. Det finns inte alltid tid att använda värdeorden och utföra dem.

 

 Vad kan vi göra mer eller hur utvecklar vi det vi gör?

•        Kommunikation, hastighet, säkerhet, pedagogik

•        Kräkåtgärder: vem tar hand om det om ett barn kräks?

•        Måste finnas grejer för att kunna hjälpa barnet på bussen

•        Sagor till bussen, så det blir pedagogiskt för barnen.

•        De måste finnas en mer inbjudande miljö för att våga, vilja, kunna. De känns som om vi mest går ut för att vi måste det.

 

 

Stopp min kropp

Självkänsla att kunna säga stopp. Hjälpmedel vid konflikthantering. Använda stopptecknet. Titta i ansiktet på̊ varandra- lära sig läsa kroppsspråk. Vi beslutar att vi ska börja arbeta med stopp min kropp. Att stopptecknet ska bli en del av de vardagliga aktiviteterna.

Omsorg.

Hemmet

•        Samarbete med hemmet - olika kulturer kan göra att vårt arbete på förskolan tar längre tid- vilka förväntningar har vi på barnen. Olika världar för barnen att förhålla sig till. Hur samarbetar vi och hur når vi fram till vårdnadshavare.

•        Påminner VH att barnen kan själva.  Samtal med VH när barnen blir blöjfria- exempelvis att det är bra med byxor som är lätta att knäppa upp.  Samtal vid utvecklingssamtal om barns kompetens.

•        Information om att barnen kan själva tex. ta mat själva - sker vid inskolningen.

•        Information till VH om att barn är olika - alla barn ska inte kunna allt samtidigt. Barn måste få den tid de behöver till utveckling.

•        Sätta upp bilder och text på båda förskolorna - samsyn och röd tråd.  Vad står vi för på IQRAs förskolor? Samma bilder och text på flertalet platser i förskolorna! Bra vid tillsyn då det tydliggör vad vi står för samt bra för VH och personal att ständigt bli påminda på ett tydligt sätt som dessutom när det finns på flera ställen, blir svårt att undvika.

Uppgifter

Förskolornas Iqra värdeord

Värdeorden ska genomsyra hela verksamheten.

Planera aktiviteter utefter alla tre värdeord. Hur får vi barnen att känna att de kan? Hur får vi barnen att våga testa nytt? Hur får vi barnen att känna lust och vilja?