Var är vi?

"Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.

I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden". (Lpfö18 s.7)

Med utgångspunkt i ovanstående citat från läroplanen har denna planerings utformats för att påvisa hur vi pedagoger dagligen arbetar utifrån ett medvetet förhållningssätt.

Vart ska vi?

Läroplanen för förskolan beskriver vad vi ska arbeta med under barnens vistelsetid hos oss. Vi har hela dagen till förfogande och flera rutinsituationer som är återkommande. Därför tar vi tillvara på dessa och skapar arbetssätt för att varje rutinsituation ska erbjuda goda möjligheter till lärande och utveckling. Det är precis lika viktigt att vi har tydliga pedagogiska mål när vi äter, leker eller klär på oss som när vi har temaarbeten. Ämnen som berörs är bland andra demokrati och värdegrund, matematik, naturvetenskap, teknik, rörelse, hållbar utveckling samt lärmiljö.

För att förtydliga barnens dag och stimulera språkutvecklingen använder vi oss av bilder som stöd.

Vi arbetar medvetet och skapar förutsättningar under hela dagen som kan leda till ett lärande.

Förskolans värdegrund vilar på ett demokratiskt, etiskt och jämställt förhållningssätt genom alla dagens rutiner, moment och aktiviteter.

• Måltider: För att skapa trygghet har alla barn vid lunchen en egen plats. Vi skapar förutsättningar för att barnen ska kunna ta mat men också äta så självständigt som möjligt, vilket innebär många finmotoriska moment, allt ifrån att skala en potatis till att hälla i glaset. En av förutsättningarna är att vi har ett arbetssätt som tillåter barn att pröva själva. Stöttning och anpassning görs utifrån varje barns behov och förutsättningar. För de som äter på förskolan finns små kannor tillgängliga för mjölk och vatten, maten serveras på bordet i olika kärl för att barnen själva ska kunna ta. I matsalen hämtar barnen själv det som behövs till måltiden, med stöttning av pedagog. Vi tränar socialt samspel genom att uppmana barnen att med ord ta hjälp av och skicka till varandra. Vi pratar om och benämner maten samt försöker skapa ett intresse för att smaka på det som serveras. Vi värnar om dialogen kring bordet och tar tillfället i akt att använda matematiska begrepp och lägesord. 
• Av-påklädning: Barnen ges tid att klä av och på sig själva med den stöttning som behövs. De uppmuntras att själva ta ansvar för att hänga upp sina egna kläder vid sin hylla. Vid alla grupper finns bildstöd med påklädningsschema som pedagogerna uppmanar att använda. Vi klär oss i små grupper vilket ger större utrymme för dialog mellan pedagog och barn men också barn och barn. Vi benämner kroppsdelar, höger/vänster, färger, klädesplagg, antal fingrar etc. Här uppmuntras också barnen att hjälpa och att be om hjälpa av varandra. 
• Hygien och toalettbesök: Vi pratar om vikten av att tvätta sig, varför och hur vi tvättar oss. Vi tvättar oss alltid efter toalettbesök. Barnen uppmuntras att själva avgöra om de behöver tvätta sig eller inte genom att titta på sina händer och i spegeln. Vi pedagoger är observanta och lyhörda för barnens signaler och behov av att gå på toaletten. Pedagogerna respekterar och möter barnens behov av stöttning ex. öppen eller stängd dörr och vilken pedagog som ska hjälpa till. Denna stund ger stort utrymme för dialog mellan pedagog och barn. Vi benämner kroppsdelar, höger/vänster, färger, klädesplagg, antal fingrar etc.
• Lek: "Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande" (Lpfö 18, s.8). Leken består av mycket social träning såsom dialog, ömsesidighet, visa hänsyn, vänta på sin tur, samarbete mm. Genom att vi pratar med barnen om vad de gör i leken tränas språk, matematik och fantasi. Pedagogens roll i leken är att vara stöttande samt en inspirationskälla. Pedagogen bör också ha förmågan att se och lyssna in när den behöver gå in i leken och hjälpa barnen vidare genom att fördela roller eller tillföra material etc.
• Utevistelse: Alla behöver frisk luft för att må bra och därför är vi ute så gott som varje dag. När vi är ute kan barnen röra sig på stora och ojämna ytor vilket gör att deras grovmotorik och finmotorik tränas automatiskt. Leken ute ger samma träning som leken inne. Under utevistelsen används förskolans gård och den omkringliggande närmiljön såsom t ex skogen.
• Samling: Här får barnen känna sig som en del i gruppen. Det blir en träning i att våga synas och tala i grupp. Här är ett bra tillfälle att kunna lyssna på andra, vänta på sin tur, koncentrera sig men också kunna "ta för sig". Barngruppen delas i mindre grupper för att ge mer talutrymme, uppmuntra dialog och ges bättre förutsättningar att introduceras i t ex nya aktiviteter och nytt material.
• Sociala samspel: I de olika aktiviteterna under hela dagen får barnen chans att prova på olika saker och arbeta tillsammans i mindre grupp. De får större utrymme att uttrycka sig och sina åsikter. I smågrupperna tränar vi bl. a. samarbete, turtagning, finmotorik, grovmotorik m.m.
• Värdegrund: Ett medvetet dagligt arbete med värdegrunden är nödvändigt för att systematiskt kunna stödja barnens utveckling i förskolan. Grunden för alla barns utveckling är att de känner trygghet - med sig själva, sin miljö, sina kompisar och oss pedagoger. I vårt värdegrundsarbete utgår vi från ett arbetssätt som innebär att stärka barnen i en konflikt. Vi ser även konflikter mellan barn som försök till kontakt. Vi uppmuntrar barnen att säga ”Nej” och att respektera kompisarnas ”Nej” genom att bemöta barnen positivt: ”Vad bra att du sa nej!” och ”Vad bra att du lyssnade!” Det positiva bemötandet när barnen lyssnar på kompisen är oerhört viktigt. Det måste finnas en tydlig "vinst" med att lämna tillbaka saken man tagit eller trösta en kompis man råkat säga något dumt till eller gjort ledsen på något annat sätt. Det måste kännas bra att göra saker bra igen om något blivit fel! Det positiva bemötandet är också viktigt för att stödja barnens självkänsla och deras känsla av att "jag kan göra fel men jag är aldrig fel". Vi pedagoger är närvarande i barnens lek och stöttar dem i deras kontakt med varandra, hjälper dem att lösa konflikter samt lockar dem till samtal med oss och varandra.        
• Lärmiljön: Vår miljö är uppbyggd utifrån ett medvetet tänk kring barngrupp, intresse, funktion och lärande inom t. ex. språk, matematik, teknik, skapande och fantasilek. Den är föränderlig och levande. Genom observationer och närvarande pedagoger kartläggs barngruppens intressen och behov som sedan ligger till grund för utformandet av miljön.
• Hållbar utveckling: "Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig." (Lpfö 18, s.9). Barnen ges förutsättningar att möta olika miljöer samt delta i fysiska aktiviteter då vi regelbundet går till skog, idrottshall och andra platser utanför förskolan. Genom att möta olika miljöer såväl inne som ute ges barnen förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga. Barnen delas dagligen in i mindre grupper för att ges utrymme att samspela i en lugnare och mer trivsam miljö. Pedagogerna arbetar utforskande och reflekterande tillsammans med barnen för att skapa ett intresse för hälsa, välbefinnande och hållbar utveckling. Vi arbetar också medvetet med hållbart miljötänk där vi återbrukar, återvinner och värnar om miljön.
• Matematik, teknik och naturvetenskap: I den dagliga verksamheten arbetar pedagogerna medvetet kring matematiska begrepp så som  tex mätning, vikt, räkna antal, hitta mönster och problemlösning. Vi arbetar också med programmering i förskolan. Se enskild planering. I vår lekmiljö finns bland annat: pussel, klossar, duplo, lego och magneter där dessa olika material erbjuder träning i att bygga på olika sätt vilket gör att barnens tankeförmåga och koncentration tränas. Vi arbetar även med våra NTA-lådor (Natur och teknik) inom ämnen som luft, vatten, ljud och ljus.

Hur blev det?

Hjälpfrågor:
Hur blev det gentemot fokusområden/lokala mål/styrkort och den genomförda undervisningen?