Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Geometri åk 5

Skapad 2019-12-04 12:43 i Björndammens skola Partille
Grundskola 5 Matematik

Innehåll

Geometri 

Årskurs 5

Området kommer att sträcka sig över cirka 7 veckor, 2 veckor innan jul och 5 veckor efter jul. 

Syfte - Du kommer ges möjlighet att utveckla ...

  • förmågan att formulera och lösa matematiska problem.
  • förmågan att använda metoder för att lösa rutinuppgifter inom geometri, t.ex. area och omkrets.
  • förmågan att värdera olika strategier och metoder.
  • förmågan att föra och följa resonemang.
  • förmågan att förstå och använda matematiska begrepp..

Mål - Efter avslutat område ska du kunna ...

  • kunna namnge två - och tredimensionella objekt.
  • kunna beskriva två- och tredimensionella objekt med matematiska begrepp.
  • kunna jämföra olika geometriska objekt.
  • kunna konstruera geometriska objekt. T.ex. kunna rita en cirkel med hjälp av passare.
  • kunna benämna om en vinkel är trubbig, rät eller spetsig.
  • kunna uppskatta och mäta vinklar med gradskiva.
  • kunna mäta omkrets och area.
  • kunna rita figurer med en bestämt omkrets och area.

Centralt innehåll - Du kommer att arbeta med ...

  • geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock.
  • egenskaper hos geometriska objekt.
  • konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. 
  • skala och dess användning i vardagliga situationer.
  • skala, förstoring och förminskning.
  • symmetri.
  • metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area,och vinkel med vanliga måttenheter. 
  • mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

Arbetsformer - Du kommer att ..

  • träna i grupp/i par/i helklass samt enskilt.
  • arbeta träna muntligt och skiftligt.
  • träna i ma-boken Favoritmatematik. 
  • träna digitalt i övningar som läraren gett dig på Favoritmatemtik. 
  • arbeta med laborativt material.
  • genomföra exit tickets.
  • träna på ett matematiskt problem i veckan.
  • träna på veckans begrepp i skolan och som läxa.

Bedömning - Du kommer att bedömas utifrån hur du ...

  • löser enkla problem genom att välja och använda strategier och metoder.
  • beskriver tillvägagångssättet.
  • visar kunskap om  grundläggande matematiska begrepp och 
  • väljer  och använder matematiska metoder för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom området bråk.

 

Du kommer att bedömas utifrån flera bedömningsuppgifter under området som din lärare kommer att förbereda dig inför.

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    Ma
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
    Ma  4-6
  • Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
    Ma  4-6
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
    Ma  4-6
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
    Ma  4-6
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
    Ma  E 6
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
    Ma  E 6
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Ma  E 6
  • Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Ma  E 6
  • I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
    Ma  E 6
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
    Ma  E 6
  • Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
    Ma  E 6
  • I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
    Ma  E 6

Matriser

Ma
Geometri åk 5

Har ännu inte nått målet.
E
C
A
Prolemlösning
Förmågan att lösa matematiska problem genom att välja och använda strategier och metoder.
Du kan ännu inte lösa enkla problem. Du vet väljer ingen strategi eller metod.
Du löser enkla problem på ett i huvudsak fungerande sätt. Du väljer och använder strategier och metoder, men du anpassar dig inte efter problemets karaktär.
Du löser enkla problem på ett relativt väl fungerande sätt. Du väljer och använder strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Du löser enkla problem på ett väl fungerande sätt. Du väljer och använder strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Du kan använda generella strategier och metoder.
Problemlösning
Förmågan att redovisa för tillvägagångssättet, samt resonera om resultatens rimlighet.
Du kan ännu inte beskriva hur du löst problemet.
Du beskriver hur du löst problemet, men redogör endast för de viktigaste leden. Du resonerar till viss del med underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen. Du bidrar till att ge något förslag på hur man kan lösa problemet på annat sätt.
Du beskriver hur du löst problemet och redogör för de flesta leden. Du resonerar kring resultatens rimlighet med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Du ger något förslag på hur man kan lösa problemet på annat sätt.
Du beskriver hur du löst problemet och redogör för samtliga led. Du resonerar kring resultatens rimlighet med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Du ger förslag på hur man kan lösa uppgiften på andra sätt.
Använda begrepp
Förmågan att använda begrepp.
Du använder ännu inga matematiska begrepp.
Du använder matematiska begrepp i välkända sammanhang. Det blir inte alltid rätt när du använder begreppen.
Du använder matematiska begrepp i både bekanta men även i mindre bekanta sammanhang. Du använder till större delen begrepp på ett rätt sätt.
Du använder matematiska begrepp i både bekanta men även nya sammanhang. Du använder begreppen på ett rätt sätt.
Använda begrepp
Förmågan att beskriva begrepp och se samband mellan begrepp.
Du kan ännu inte beskriva begrepp eller se samband mellan begreppen.
Du beskriver olika begrepp med hjälp av olika uttrycksformer (t.ex. bild och symboler). Det blir inte alltid rätt när du beskriver begreppen. Du kan på ett enkelt sätt ge exempel på samband mellan två eller flera begrepp.
Du beskriver olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Du kan ett mer utvecklat sätt visa på samband mellan två eller flera begrepp.
Du beskriver olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. Du kan på ett välutvecklat sätt visa på samband mellan två eller flera begrepp.
Lösa rutinuppgifter
Förmågan att välja och använda metoder vid beräkningar.
Du väljer och använder ännu inga metoder för att t.ex. beräkna omkrets och area.
Du väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder. Du anpassar dina metoder till viss del efter sammanhang. Ditt resultat är tillfredsställande.
Du väljer och använder ändamålsenliga matematiska metoder. Du anpassar dina metoder relativt gott efter sammanhang. Ditt resultat är gott.
Du väljer och använder ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder. Du anpassar dina metoder gott efter sammanhang. Ditt resultat är mycket gott.
Redogöra och samtala
Förmågan att redogöra och samtala om tillvägagångssätt.
Du redogör och samtalar ännu inte om hur du gjort.
Du redogöra och samtalar om hur du gjort på ett i huvudsak fungerande sätt. Du använder och använder bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Du redogör och samtalar om hur du gjort på ett ändamålsenligt sätt. Du använder bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Du redogör och samtalat om hur du gjort på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Du använder bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
Resonera
Förmågan att kommunicera och resonera.
Du har ännu inte matematiska resonemang.
I redovisningar och samtal för och följer du matematiska resonemang. Du ställer frågor, framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal för och följer du matematiska resonemang. Du ställer frågor och framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal för och följer du matematiska resonemang. Du ställer frågor och framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: