Klara Svenskan åk 5 - återberättande texter

Brukar du läsa tidningen på morgonen? Eller läser du den på internet? Då vet du kanske att det finns olika slags texter i tidningar, som exempelvis reportage, nyhetsartiklar, notiser och mycket annat. Dessa texter kallas för återberättande texter: de berättar om något som har hänt.
I det här avsnittet får du lära dig bland annat om hur artiklar är uppbyggda och hur du själv kan ställa bra frågor och skriva artiklar.

Syfte och mål

I svenskan får eleverna träna på att utveckla förmågan att:

- läsa återberättande texter och förstå hur den återberättande texten är uppbyggd.

- göra textkopplingar.

- ställa frågor till texten för att få svar på frågorna: vem, vad, när, var, hur och varför.

- granska nyhetsartiklar och tänka källkritiskt.

- skriva en artikel med rubrik, ingress och brödtext.

- använda talstreck i texterna för att återge vad någon har sagt.

- förbereda frågor till en intervju och även genomföra en intervju.

Arbetsgång

Vi kommer att arbeta med att:

- läsa olika återberättande texter samt diskutera dessa på olika sätt.

- göra olika övningar där ni ska träna på att formulera egna rubriker, ingresser och brödtext.

- göra tankekartor och därefter skriva egna återberättande texter där ni själva ska komma på ett eget ämne samt skriva texten utifrån den givna strukturen som kännetecknar en återberättande text.

- göra muntliga presentationer där ni presenterar er återberättande text inför klassen.

Vad bedöms?

- det du gör under lektionerna: diskussioner, övningar etc.

- skriftliga inlämningsuppgifter.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.