Periodiska systemet

Det periodiska systemet är uppdelat i lodräta grupper (kolumner) beroende på hur många elektroner grundämnena har i sitt yttersta skal. Detta stämmer för alla ämnen utom övergångsmetallerna, de ämnen som befinner sig i ”mitten” av det periodiska systemet.

Övergångsmetallerna kan reagera med andra ämnen på olika sätt, som om de hade olika antal elektroner i sitt yttersta skal.

Det periodiska systemet är också uppdelat i vågräta perioder (rader) beroende på hur många elektronskal varje ämne har. Inga undantag.

Efter kursmomentet är det bra att vara bekant med dessa begrepp:

·       Alkalimetaller

·       Halogener

·       Ädelgaser

·       Ädelgasstruktur

·       Valenselektroner

·       Atomens delar, protoner, neutroner och elektroner

·       Joner

·       Jonbindningar

·       Molekylbindningar

·       Metallbindningar

·       ”oktettregeln”

Elektrokemi

Metalliska grundämnen kan rangordnas efter sin förmåga att avge eller ta upp elektroner när de kommer i kontakt med varandra.

På det sättet kan metaller beskrivas som oädla (ger ifrån sig elektroner) och ädla (tar upp elektroner).

Kombinerat med att elektricitet är elektroner i rörelse så kan vi skapa ström, ett flöde av elektroner, genom vissa specifika förberedelser.

Efter kursmomentet är det bra att vara bekant med dessa begrepp:

·       Oädla och ädla metaller

·       Spänningsserien

·       Elektroners väg från oädla till ädla metaller

·       Batterier och galvaniska element

·       Kunna beskriva Daniells galvaniska element

·       Kunna beskriva hur ett citronbatteri fungerar

• Syfte
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och

  Ke
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

  Ke
• Centralt innehåll
• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

  Ke  7-9
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

  Ke  7-9
• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.

  Ke  7-9
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

  Ke  7-9
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

  Ke  7-9