Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Bedömningsstöd matematik åk 1-3
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/mjolbykommun/lindbladsskolan/marinakarlssonmoore/5342153182_e3070780-3079-4173-b8f6-c5aed9487229.png
Skapad 2019-12-11 13:28
i Lindbladsskolan Mjölby
unikum.net
Riktmärken för bedömning åk 1-3
Grundskola
1 – 3
Matematik
Bedömningsmatris i matematik utifrån skolverkets bedömningsstöd i taluppfattning, både muntligt och skriftligt.
Innehåll
Kunskaper i matematik ska ge människor förutsättning att fatta välgrundade beslut i såväl vardagslivet som i samhälleliga beslutsprocesser.
Under årskurs 1-3 ska eleverna utveckla kunskaper om matematik och matematikens användning inom olika ämnen. Du ska utveckla intresse för ämnet och tilltro till din förmåga att använda matematiken i olika sammanhang. T.ex formulera och lösa problem, välja strategi och metod, använda matematiska begrepp och samband, föra och följa resonemang och samt använda uttrycksformer samt samtala argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
I slutet av årskurs av årskurs tre ska du ha utvecklat kunskap inom följande områden:
- taluppfattning och tals användning
- algebra
- geometri
- sannolikhet och statistik
- samband och förändringar
- problemlösning
Bedömning
Du kommer att bedömas kontinuerligt under läsårens terminer genom diagnoser, tester och skolverkets bedömningsmaterial. Det innebär både muntligt, skriftligt och genom olika arbetsmetoder.
Undervisning- hur kommer vi att arbeta?
För att du ska kunna lära dig detta så kommer vi att ha genomgående, noggranna genomgångar inom de olika områdena. Vi kommer att jobba både laborativt, genom samtal och diskussioner. Du kommer att få jobba både individuellt och i samarbete med andra.
Kopplingar till läroplanen
- Centralt innehåll
-
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordningMa 1-3
-
Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.Ma 1-3
-
Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.Ma 1-3
-
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.Ma 1-3
-
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.Ma 1-3
-
Rimlighetsbedömning i vardagliga situationerMa 1-3
-
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.Ma 1-3
-
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckasMa 1-3
-
Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.Ma 1-3
-
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.Ma 1-3
-
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.Ma 1-3
-
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.Ma 1-3
-
Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.Ma 1-3
-
Slumpmässiga händelser i experiment och spel.Ma 1-3
-
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.Ma 1-3
-
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.Ma 1-3
-
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.Ma 1-3
-
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.Ma 1-3
-
Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.Ma 1-3
-
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.Ma 1-3
Matriser
Bedömningsmatris i matematik 1-3
|
Godtagbara kunskaper ht åk 1
|
Godtagbara kunskaper vt åk 1,
|
Godtagbara kunskaper ht åk 2
|
Godtagbara kunskaper vt åk 2
|
Godtagbara kunskaper ht åk 3
|
Godtagbara kunskaper vt åk 3
|
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Taluppfattning
Talraden
|
Eleven räknar till 25.
|
Eleven räknar till 50
|
Eleven räknar till 100.
|
|
Eleven räknar till 115
|
|
|
|
|
Eleven kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 3 och räkna till 12)
|
Eleven kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 9 och räkna till 20)
|
Eleven kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 26 och räkna till 40).
|
|
Eleven kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 79 och räkna till 101)
|
Eleven kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 996 och räkna till 1007)
|
|
|
|
Eleven kan räkna nedåt från 5
|
Eleven kan räkna nedåt från 10 (stoppa vid 0)
|
Eleven kan räkna nedåt från 15(stoppa vid 0)
|
|
Eleven kan räkna nedåt från 28(stoppa vid 19).
|
Eleven räknar nedåt från 314 (stoppa vid 295)
|
|
|
|
Eleven vet vilket tal som kommer efter (talområde 1-5)
|
Eleven vet vilket tal som kommer efter (talområde 1-10)
|
Eleven vet vilket tal som kommer efter (talområde 1-100)
|
|
Eleven vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-200)
|
Eleven vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-1500)
|
|
|
|
Eleven vet vilket tal som kommer före(talområde 1-5)
|
Eleven vet vilket tal som kommer före(talområde 1-10)
|
Eleven vet vilket tal som kommer före(talområde 1-50)
|
|
Eleven vet vilket tal som kommer före(talområde 0-200)
|
Eleven vet vilket tal som kommer före(talområde 0-1000)
|
|
|
|
Eleven kan hoppa 10-hopp (10-50)
|
Eleven kan hoppa 10-hopp (10-50)
|
Eleven kan hoppa 10-hopp (0-100)
|
|
Eleven kan hoppa 5-hopp (0-50)
|
Eleven kan hoppa10-hopp (112-172)
|
|
|
Antalskonstans
|
Eleven kan jämföra mängder (stora och små saker)
|
Eleven kan se att det är samma antal även om föremålen sprids ut eller byter plats
|
|
|
|
|
|
|
Subitisering/Att se antal utan att räkna
|
Eleven kan se direkt hur många prickar det är på en tärning (3 och 4)
|
Eleven kan se direkt hur många prickar det är på en tärning (5 och 6)
|
Eleven kan uppskatta hur många föremål som ligger på bordet när jag bara sett dem i ett par sekunder (11)
|
|
Eleven kan uppskatta hur många föremål som ligger på bordet när jag bara sett dem i ett par sekunder (18)
|
Eleven vet vilket 10-tal som ligger närmast 59. Jag vet vilket 100-tal som är närmast 375? Jag vet vilket 1000-tal som är närmast 2089?
|
|
|
Namnge tal/kombinerar siffra och bild
|
Eleven kan para ihop sifferkort och tärningsbilder (1-6)
|
Eleven kan namnge de tal som min lärare pekar på (0-10)
|
Eleven kan namnge de tal som min lärare pekar på (10-100), (11-20)
|
|
|
|
|
|
minskning/skillnad
|
|
|
Eleven kan och förstår med hjälp av föremål hur jag minskar med 1 eller 2.
|
|
Eleven kan förklara minskning/skillnad med hjälp av en räknehändelse. (0-20)
|
Eleven kan förklara minskning/skillnad med hjälp av en räknehändelse. (0-100)
|
|
|
Fler/färre
|
Eleven kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 3)
|
Eleven kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 6)
|
Eleven kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 13)
|
|
Eleven kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 15)
|
Eleven kan tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (20-100)
|
|
|
Uppdelning av tal
|
Eleven kan dela upp 5 föremål på ett sätt
|
Eleven kan dela upp 5 föremål på fler sätt
|
Eleven vet hur många föremål min lärare har gömt i sin hand (dela upp talet 7-10)
|
|
Eleven vet hur många föremål min lärare har gömt i sin hand (dela upp talet 10-19)
|
|
|
|
Hälften/dubbelt
|
Eleven kan dela upp 4 föremål så vi får lika många var
|
Eleven kan dela upp 8 föremål så vi får lika många var och tänka ut hur många vi skulle få om vi delade på 10
|
Eleven kan tänka ut uppgifter kring dubbelt och hälften och förklara hur jag tänker (6, 5, 4)
|
|
Eleven kan tänka ut uppgifter kring dubbelt och hälften och förklara hur jag tänker (12, 50, 100, 15)
|
Eleven kan förklara hälften/dubbelt vad det betyder.
|
|
|
talens grannar
|
|
|
Eleven kan skriftligt talens grannar 0-15
|
Eleven kan skriftligt talens grannar 0-50
|
Eleven kan skriftligt talens grannar 0-100
|
Eleven kan skriftligt talens grannar 0-300
|
|
|
Storleksordna tal
|
|
|
Eleven kan skriftligt storleksordna tal 0-15
|
Eleven kan skriftligt storleksordna tal 0-100
|
Eleven kan skriftligt storleksordna tal 0-200
|
|
|
|
Dela upp tal
|
|
|
Eleven kan skriftligt dela upp tal inom talområdet 0-10
|
Eleven kan skriftligt dela upp tal inom talområdet 0-15
|
|
|
|
|
Beräkna
Addition
|
|
|
Eleven kan göra beräkningar inom talområdet 0-10 med konkret material
|
Eleven kan göra beräkningar inom talområdet 0-10,(automatiserat)
|
Eleven kan göra beräkningar inom talområdet 0-20 med tiotalsövergång
|
Eleven kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-100
|
Eleven kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200
|
|
subtraktion
|
|
|
Eleven kan göra beräkningar inom talområdet 0-10
|
Eleven kan göra beräkningar inom talområdet 0-10 (automatiserat)
|
Eleven kan göra beräkningar inom talområdet 0-20 med tiotalsövergång
|
Eleven kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-100
|
Eleven kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200
|
|
multiplikation
|
|
|
|
|
Eleven kan använda multiplikationstabellerna 0-2 och 10
|
|
Eleven kan använda multiplikationstabellerna 0-5 och 10
|
|
division
|
|
|
|
|
|
Eleven kan göra beräkningar inom talområde 0-20
|
|
|
Positionerna
|
|
|
|
Eleven förstår siffrors värde (ental, tiotal)
|
|
Eleven anger siffrors värde (ental, tiotal, hundratal)
|
Förstår och kan ange siffrornas värde (ental, tiotal, hundratal, tusental)
|
|
Bråk
|
|
|
|
|
Eleven kan beskriva och namnge en halv och en fjärdel.
|
Eleven kan beskriva och jämföra en halv och en fjärdedel.
|
Eleven kan dela upp helheter i olika antal delar. Samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
|
|
likhetstecknet
|
|
|
Eleven förstår likhetstecknets betydelse inom addition 0-10
|
|
Eleven förstår likhetstecknets betydelse inom addition och subtraktion 0-10
|
Eleven förstår likhetstecknets betydelse inom addition, subtraktion och multiplikation
(använder likhetstecknet på ett fungerande sätt)
|
|
|
Problemlösning
|
|
|
|
Eleven kan lösa en enkel problemuppgift.
|
Eleven kan lösa en enkel problemuppgift i flera steg.
|
Eleven kan lösa problemtuppgifter, samt rita eller skriva och berätta hur jag tänker
|
Eleven kan redovisa problemuppgift med lämplig strategi, samt kunna avgöra om resultatet är rimligt.
|
|
Mäta
tid
|
|
Eleven kan klockan hel samt veckodagarna.
|
Eleven kan halva klockslag
|
Eleven kan kvart i och kvart över,uppskatta tid, samt månaderna.
|
Eleven kan beräkna enkla tidsskillnader (hel, halv, kvartar)
|
|
Eleven kan digital och/eller analog tid.
|
|
Mäta
längd
|
|
|
Eleven kan jämföra och uppskatta längder och vet varför man mäter.
|
Eleven kan mäta med linjal, måttband och dyl. (m, cm) samt vet skillnaden på linje och sträcka.
|
Eleven förstår samband mellan meter och centimeter.
|
Eleven förstår och kan mäta begreppet omkrets.
|
Eleven kan jämföra areor samt skala i enkel förstoring och förminskning.
|
|
Mäta
massa
|
|
|
Eleven kan jämföra massa genom att väga i händerna och vet varför man väger.
|
Eleven kan använda en balansvåg
|
Eleven kan använda en balansvåg och förstår vikterna kg och g.
|
|
Eleven kan uppskatta, mäta och göra enkla jämförelser av massor (kg, hg och g)
|
|
Tallinjen
|
|
|
Eleven kan sätta ut tal på en tallinje (0-20)
|
Eleven kan sätta ut tal på en tallinje (0-20, 20-40)
|
Eleven kan sätta ut tal på en tallinje (10-30, 50-70)
|
Eleven kan sätta ut tal på en tallinje med 5- och 2-hopp
|
|
|
Mäta
volym
|
|
|
Eleven kan jämföra volym i olika kärl och vet varför man mäter volym
|
|
Eleven kan jämföra volym i olika kärl och vet varför man mäter volym
|
|
Eleven kan uppskatta, mäta och göra enkla jämförelser av volymer (l och dl)
|
|
Geometri
|
|
Eleven kan vanliga lägesord
|
Eleven kan namnen på de tvådimensionella formerna; cirkel, kvadrat, triangel och rektangel
|
Eleven kan rita vidare på en påbörjad symmetri.
|
Eleven kan beskriva två och tredimensionella former; kub, rätblock, klot, kon, cylinder
|
Eleven kan bygga enkla tredimensionella figurer utifrån en instruktion
|
Eleven kan beskriva likheter och skillnader mellan två- och tredimensionella former
|
|
Statistik
|
|
|
Eleven kan göra en enkel tabell för att redovisa resultat.
|
|
Eleven kan göra och avläsa stapeldiagram
|
|
Eleven kan tolka och göra egna stapeldiagram och cirkeldiagram.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eleven kan resonera kring slumpmässiga händelser i experiment och spel
|
|
Mönster
|
|
Eleven kan följa ett upprepande enkelt mönster.
|
Eleven kan fortsätta en enkel talföljd. ex. 2-hopp
|
|
Eleven kan fortsätta en talföljd. ex. 3-hopp,
|
Eleven kan tolka och fortsätta en talföljd.
|
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
