Krönika

Krönikor kan du läsa i de flesta dagstidningar och tidskrifter både i pappersform och digitalt. En krönika bygger på personliga upplevelser och är ofta en kommentar till en känd eller aktuell händelse. Syftet med krönikan är att underhålla, väcka intresse engagera, eller fängsla läsaren på något sätt.

Arbetsgång:

• Föreläsningar
• Läsa krönikor tillsammans och enskilt
• Skriva en krönika

Läromedel:

Kopierat häfte: "Vad är en krönika"

Olika krönikor i pappersform och digitalt

Skrivuppgiften

Du ska skriva en krönika som skulle kunna publiceras i en dagstidning och intressera och läsas av ungdomar och unga vuxna. Du får välja ämne själv. I klassen kommer vi hjälpas åt att hitta ämnen som du kan skriva om. Tänk på att välja något som berör och engagerar dig. Utgå från dina personliga upplevelser och koppla det till något som är aktuellt eller känt för många. Konsten är att vara personlig men också få andra att känna igen sig på något sätt. Använd dina kunskaper utifrån våra genomgångar och häftet du har fått.

Du ska arbeta enligt skrivprocessen:

• Planera
• Skriva
• Få respons och bearbeta

Du ska endast skriva på lektionerna i svenska.

Texten skrivs i ett nytt dokument i svenska-mappen i Googledrive. Döp dokumentet till "Krönika"

Bedömning:

Jag bedömer din text enligt matrisen nedan.

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.