Nyhetsartikel HT19

Under v. 47-49 har vi arbetat med nyhetsartiklar. Du har fått planeringen i pappersform men här kommer den även i Unikum! (Reviderad av administrativa skäl!)

I det här arbetsområdet kommer du att få arbeta med att

• formulera dig och kommunicera i skrift

• läsa och analysera texter för olika syften

• anpassa texter efter olika syften, mottagare och sammanhang

• använda verktyg som hjälper dig att skriva bättre texter.

Mål med arbetsområdet:

• Kunna skriva notiser och nyhetsartiklar.

• Kunna skapa och bearbeta egna texter och ge respons på andras.

• Känna till sätt att redigera texter med hjälp av digitala verktyg.

Viktiga begrepp:

notis – en kortfattad tidningsartikel som informerar om något som har hänt.

nyhetsartikel – en längre tidningsartikel som informerar om något som har hänt, ofta med citat från en person som vet något om händelsen.

rubrik – skrivs med större och fetare stil än resten av texten. Ofta ovanför artikeln.

ingress – inledningen på en nyhetsartikel. Sammanfattar. Ofta skriven med annan stil än resten av texten.

brödtext – kommer efter rubrik och ingress. Förklarar vad som har hänt (notis och nyhetsartikel) eller vad någon tycker (insändare). Den viktigaste informationen kommer först.

mellanrubrik – används i längre artiklar. Brödtexten är ofta indelad i stycken och mellanrubrikerna kan berätta för läsaren vad som kommer härnäst i texten.

avslutning – informerar om vad som händer härnäst.

Bedömning

Du kommer att bli bedömd på

• hur du arbetar på lektionerna med minigrupparbetet och andra uppgifter

• om texterna du lämnar in följer instruktionerna samt innehåll, struktur, språk och stavning.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Kriterier

• Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.