Nyhetsartiklar

I början av terminen ska vi skriva nyhetsartiklar på svensktimmarna. Målet är att lära oss om ännu en textgenre och att bli bättre på att skriva i olika stilar.

Läroplansmål

Kriterier

• Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Uppgifter

Nyhetsartikel

Jag vill att ni skriver en nyhetsartikel. I den här textens första del skriver jag om sånt du måste tänka på när det gäller språket. I den andra delen skriver jag om de delar du måste ha med och vad delarna innehåller.

Del 1 - Språket

Texten ska vara lättläst, dvs. du ska skriva den på ett vardagligt språk.

• Om du har med fackord (ord som är speciella för ett visst område) måste du därför förklara dem.
• Du måste ha med tidsmarkörer och sambandsord i din text. Tidsmarkörer markerar tid; idag, igår, därefter, sedan, den 16 december 2019. Sambandsord markerar en händelse hänger ihop med en annan. Exempel på sambandsord är: på grund av, eftersom, därför, exempelvis, beroende på. För att hitta fler tidsmarkörer/sambands ord kan du leta i häftet ni har fått.

Texten ska också vara formell. Det betyder att du ska vara tydlig, rak på sak och skriva extra korrekt. Du får inte använda dig av slaguttryck, förkortningar eller symboler/emojis.

Varje nyhetsartikel måste tänka på de etiska reglerna. En nyhetsartkiel måste till exempel se till att faktan som presenteras stämmer. Man måste också vara försiktig när det gäller att skriva ut namn - speciellt på offer till brott eller olyckor.

Del 2 - innehållet

Den ska innehålla:

1. Rubrik - en rubrik som lockar. Den ska inte innehålla några onödiga ord. Därför blir språket i rubriker korthugget. Exempel; Istället för att skriva "Det är många som har dött i en tågolycka i Indien" skriver man " Många döda i indisk tågolycka"
2. Byline - det är en liten text precis efter rubiken där man skriver vem som gjort artikeln. Skriv den i en mindre textstorlek än brödtexten. Det är också vanligt att man upprepar bylinen i slutet av artikeln.
3. Ingress - ingressen ska svara på så många som möjligt av de journalistiska frågorna; Vad, vem, när, var och varför. Den ska vara två (2) till fyra (4) meningar lång. Fetstil. Exempel: "Över hundra personer har omkommit i en tågolycka i Indiden, då ett tåg mellan Patna och Indore spårade ur. (Ny rad) - Dödssiffran har ökat, säger Zaqi Ahmed vid polisen i Kanpur, i staten Uttar Pardesh i norra Indien."
4. Brödtext - resten av texten kallas brödtext . Här ska de journalitiska frågorna bevaras igen fast längre. Brödtexten ska vara 2000 tecken plus/minus 200 tecken. Ni ska ha mellanrubriker i brödtexten. Mellanrubiker är rubriker som talar om att ni ska vi prata om en ny del av nyheten och gör artikeln lättare att läsa. Brödtexten innehåller ofta citat och referat från olika personer. Jag vill att ni har med både citat och referat i er artikel.
5. Fotografier, bildtext, tabeller, diagram och faktarutor - Jag vill att ni har med något av dessa i er text. De är mycket vanliga i artiklar. De förstärker textens budskap genom att göra den mer trovärdig. Om du har en bild måste du ha en kort bildtext som förklarar vad som visas på bilden. Bilden får gärna visa precis det du skriver om. Tänk på de etiska reglerna när du väljer bild.

Texten kan lämnas in till Oskar på classroom senast 17/1 2020.