Ett riktmärke i bedömningsstödet är att en elev i årskurs 1 bör ha uppnått Avstämning A i slutet av årskurs 1.
På motsvarande sätt gäller att en elev i årskurs 2 bör ha uppnått Avstämning B i slutet av årskursen. Detta för att säkerställa att elevens läs- och skrivutveckling fortskrider som det är tänkt.
För årskurs 3 gäller att Avstämning C samspelar med kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskursen enligt kursplanen i svenska eller svenska som andraspråk.
Avstämning A
Du börjar skriva för att uttrycka dig.
|
Avstämning B
Eleven skriver kortare texter med enkelt innehåll.
|
Avstämning C
Du skriver längre texter med handling och innehåll.
|
|
---|---|---|---|
|
Du har skrivriktningen klar för dig.
|
Eleven skriver så att texten är läslig
för eleven själv och för andra.
|
Eleven skriver läsligt med gemener
och versaler.
|
|
Du prövar att skriva för att kommunicera.
|
Du skriver text för att kommunicera.
|
Du skriver berättande texter med inledning, händelseförlopp och avslutning.
|
|
Du utforskar skrivandet genom att använda versaler och/eller gemener.
|
Du använder de flesta versaler
och gemener på ett korrekt sätt.
|
Du skriver beskrivande texter där
innehållet klart framgår.
|
|
Du gör ofta mellanrum mellan
orden.
|
Du gör mellanrum mellan orden
|
Du söker och hämtar information från någon anvisad källa.
|
|
Du kopplar ihop i stort sett alla
bokstavsljud med bokstäver.
|
Du kan stava några för eleven
vanligt förekommande ord.
|
Du kan stava många för eleven
vanliga ord.
|
|
Du bildar oftast meningar men
markerar dem inte med stor bokstav
och punkt mer än sporadiskt.
|
Du visar förmåga att markera
meningar med stor bokstav och
punkt.
|
Du markerar meningar med stor
bokstav, punkt och frågetecken i
egna texter.
|
Avstämning A
Du har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.
|
Avstämning B
Du läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning.
|
Avstämning C
Du använder flera olika sätt att bemöta det lästa för att fördjupa förståelsen samt läser med flyt både kortare
och längre texter.
|
|
---|---|---|---|
|
Du namnger i stort sett alla bokstäver
och vet hur de låter.
|
Du är fortfarande beroende av ljudningsstrategin, men läsningen börjar automatiseras allt mer med hjälp av ortografisk helordsläsning.
|
Du läser texter med flyt och
förståelse där ortografisk helordsläsning
är den dominerande avkodnings-strategin.
|
|
Du urskiljer ord i meningar.
|
Eleven läser enkla meningar med flyt.
|
Du utnyttjar den mer avancerade
ljudningsstrategin vid okända eller
komplicerade ord.
|
|
Du läser enkla ord och meningar med hjälp av både logografisk läsning och ljudningsstrategin.
|
Du stannar upp i läsningen när
det uppstår problem med förståelse
av ord och sammanhang.
|
Du korrigerar dig själv vid behov.
|
|
Du prövar att läsa om och korrigera
sig själv på lärarens uppmaning
|
Du läser för det mesta om och korrigerar då sig själv vid behov.
|
Du läser elevnära faktatexter och återger innehållet muntligt.
|
|
Du visar förståelse för innehållet vid egen högläsning genom att kommentera och återge något av det lästa.
|
Du visar förståelse för texters innehåll genom att återge delar av innehållet och besvara frågor.
|
Du läser elevnära skönlitterära
texter och återger handlingen
muntligt.
|
|
Du visar förståelse för innehållet vid lärarens högläsning genom att samtala om innehållet och jämföra det med egna erfarenheter.
|
Du börjar använda olika förståelse-strategier som att leta efter ledtrådar, dra slutsatser och göra
förutsägelser under och efter läsningen.
|
Eleven drar slutsatser och gör förutsägelser
under och efter läsningen.
|