Krea-Tiva

Här beskriver vi vad vår lärvän Krea-Tiva står för, vilka läroplansmål som hen representerar och varför dessa är viktiga och utvecklande för barnen.

 

Olika uttrycksformer

 

Enligt läroplanen ska förskolan sträva mot att barnen utvecklar sitt skapande och sin förmåga att kommunicera och förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer som bild, sång, musik, dans och drama. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia, informationsteknik, intresse för bilder, texter och olika medier kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.

Olika uttrycksformer är till för barn att uttrycka sina upplevelser och tankar i. Genom estetiska lärprocesser använder barnen alla sinnen och kunskap görs till deras egen genom att aktivt bearbeta den på något sätt. 

 

Istället för att barnen endast ges kunskap i information, tar barn till sig kunskap bättre i en aktiv process. Via kroppen och känslorna blir inlärningen mer lustfylld och djupgående. Fantasi och kreativitet -alltså skapandet, är centralt i barnens vardag. Vi är naturligt kreativa och skapande varelser. Fantasin är grundläggande, den tränar vår föreställningsförmåga och vårt abstrakta tänkande. Den behöver vi bl a för att leva oss in i olika möjligheter, för empatin och för att lösa problem vi aldrig ställts inför tidigare.

 

 

Dans och rörelse

 

Dans är ett sinnligt, roligt och effektivt sätt att lära sig förstå sig själv och andra. Den förenar känsla, intellekt och kropp. Dans utvecklar motoriken, ger koordinationsförmåga, balans, snabbhet och stärker muskulaturen. Att uppfatta andra människors rörelse är en insikt man får genom att medvetet öva sitt muskelminne och få använda sina rörelsemöjligheter. Dans har en nära relation till musik och lek och används i sociala sammanhang, i grupp. Barnen upplever glädje och lust tillsammans genom musiken och dansens gemensamma rytm. Barnen ges medvetenhet om sitt kroppsspråk och får hjälp att utveckla och förtydliga det. De lär sig att uttrycka och forma tankar, idéer och känslor samtidigt som de lär sig kroppens grammatik och språk. Ett rikt och klart dansspråk kan tydliggöra starka känslor och ge barnen ett uttryck utöver det verbala. Det ökar också förståelsen för eget och andras uttryck.

 

När barnen får lära sig alla rörelser med sin kropp på alla olika sätt som går kan de sen tänka fritt och skapa eget. En förutsättning för detta skapande är att vi arbetar med begreppen kropp, rum, tid, kraft, form och grupp i förhållande till varandra. Då barnen lär sig genom att härma, imitera, efterlikna, kopiera betyder det att de hämtar modeller eller mönster utifrån. Då de själva utforskar, improviserar, och komponerar betyder det att de hämtar modeller och mönster inifrån.

 

 

Varför sjunger vi?

 

När vi sjunger sånger kan barnen ta del av språket på ett sätt som de inte kan när de talar. De använder komplicerade meningar, får höra språkljud och språkrytm. Sångerna illustreras ofta med bilder och rörelser för att också ge orden mening. Man använder också musiken som ett kommunikationsredskap helt utan ord genom att trumma en takt som skickas vidare eller hålla en takt tillsammans i gruppen. Musiken bidrar alltså med både med språklig utveckling och kroppslig gemenskap.

 

 

Drama

 

Genom drama stärks barnens självkänsla. De får öva sig att vara i centrum och att våga prata inför andra. Det är också ett bra sätt att få använda sig av sin fantasi och kreativitet.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• fantasi och föreställningsförmåga,