1. Undervisningsplanering (pedagogisk planering) 

 

Varför? (Syfte med undervisningen/aktiviteten/temat/projektet)

 Vi vill att barnen ska få en tydligt värdegrund genom att ta hand om Sixten tillsammans. Vi vill förankra värdegrunden hos varje barn. Det gör vi genom att tillgodose Sixtens behov. Genom Sixten är det lättare att prata om egnas och andras känslor och upplevelser. Vi vill att alla barnen ska klara att skriva sina egna namn samt öka intresset för att skriva namn.

Här skriver ni vad ni vill uppnå med aktiviteten/projektet/temat. Beskriv ni vad ni vill att barnen ska lära sig och utvecklas kring, och beskriv hur ni medvetet ska agera, utföra, förhålla er etc. för att nå ert mål och syfte med aktiviteten/projektet/temat. DVS vilket förändrat kunnande vill vi ge barnen?

 

 

 

Hur ska undervisningen genomföras? (aktiviteten/temat/projektet)

  Barnen ska hitta ett magiskt ägg i skogen med ett brev där det står lite kort om vad de ska göra.  Att ta hem ägget till förskolan och ta hand om det på bästa vis.Alla i hela gruppen hjälps åt att ta ansvar för Sixten och att han ska må bra.Han används dagligen aktivt på samlingar och andra aktiviteter.Varje barn ska få ta hem Sixten.Sixten har en bok med sig där barn och föräldrar skriver lite kort och sätter in bilder på vad Sixten få vara med om. Barnen tar med sig Sixten och boken tillbaka till förskolan. Med boken stöd berättar barnen för varandra vad Sixten har varit med om.

Här beskriver ni vad ni tänker göra, en detaljplanering med vem som är ansvarig för vad, vilka dagar, vilka barn, vad tillfällena ska innehålla; tex i arbetet med tema hösten ska vi göra detta och detta, och vi delar gruppen si och så, den pedagogen är ansvarig för, vi kommer gå på utflykter dit och dit, vi kommer att skapa si och så och avsluta med vernissage med dropin-kaffe för föräldrarna…

 

 

 

I Unikum så klickar du in de delar av LpFö du vill koppla till planeringen.

 

 

 

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 

 

Här beskriver du när och hur ni under projektet/temats gång samtalar med barnen om det ni arbetar med, och var och hur ni dokumenterar samtalen.

 Barnen tog snabbt till sig Sixten . De byggde ett bo i en korg till honom med filtar . Han fick teckningar och paket av barnen. En dag fick vi veta att Sixten älskade knäckebröd och barnen la genast dit bröd. Vi kunde höra hur barnen pratade om Sixten att de ville visa och lära honom saker. De va mycket stolta och glada när just de fick ta hem honom. Även föräldrar pratade om Sixten och engagerade sig mycket. En dag tillverkade några barn leksaker till honom. Det va stort för barnen att berätta för varandra om Sixten och  hans äventyr.Han var med och firade lucia med oss.

Vi har sett ett stort intresse för bokstäver. Barnen vill skriva sina namn på Sixtens teckningar. De vill även hjälpa yngre barn att skriva sina namn. Vi kommer att göra en adventskalender med uppdrag att då barnen får lösa olika uppdrag med bokstäver och siffror.

För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

 

Här beskriver ni vilka barn som ska vara med; är det hela avdelningen, alla femåringar eller…?

 Kaprifolerna 

Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

 

 Målet är att sätta ord på sina egna och andras känslor och att få barnen att respektera varandra.

Målet med våran adventskalender är att öka barnens kunskap om fler bokstäver. Vi vill att de ska lära sig att känna igen fler bokstäver än de bokstäver de har i sina namn.

Uppföljning: (skriv datum och en kort beskrivning av nuläget, vad vi gjort eller inte gjort):

Vi ser nu att de flesta själv skriver sina namn nu . Några barn väljer att ta sitt förtryckta namn för att skriva av. Vi märker en mycket större tolerans nivå bland barnen när de leker. De släpper in varandra lättare/mera i sina lekar. Vi hör inte - du får inte vara med. Nästan alla barn har haft besök av Sixten.

(Detta görs minst en gång i månaden då avd. har sin planeringstid eller oftare, som en av de viktigare punkterna)

 

datum:

 

datum: ... 

 

Resultat: (Hur gick det?)

 Vi märker att barnen är mer hjälpsamma mot varandra.De försiktiga barnen tar mycket mera plats i gruppen nu.

Såhär har barnen utvecklats av aktiviteten/projektet: (resultat= vilket förändrat kunnande har vårt arbete gett barnen):

 Vi ser att alla kan skriva sina egna och andras namn.

EXMPELTEXT: Barngruppen som deltagit i projekt skogens svampar har varit åtta till antalet. När vi påbörjade arbetet så var det bara tre barn som kunde namnet på eller kände igen några av våra svampar i skogen. Vid temats slut samtalade vi med barnen i en samling om vad vi lärt oss om svampar, och kunde då konstatera att samtliga barn kunde namnge och beskriva olika svampar. Några barn kunde väldigt många svampsorter, medan två av barnen hade lärt sig om tre svampsorter. Alla barn har skapat svampar antingen i lera eller målat och ritat, utefter vad de själva visade mest intresse för.

 

 

 

OBS! Lathund för Dibbers planeringsmall för undervisning i Unikum

 

Innan publicering av planeringen i skolbanken så ska ni ha:

 

Tagit bort bilden och texten ovanför ”1. Undervisningsplanering”.

 

Skrivit om ingresstexten.

 

Om ni vill, byta till en bild som passar aktuell planering.

 

Klippt ur punkt 2, 3 o 4. Dessa ska sedan klistras in i planeringen när den är tilldelad till avdelning eller barn. Ni klistrar in den under ”Reflektion enbart för personal”. Syftet är att ni då ska ha med er dessa frågor när ni reflekterar. Det går inte i dagsläget att få frågorna där direkt, tyvärr.

 

 

 

2. Reflektion

 

Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”.

 

(Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle, frågorna nedan är förslag, kommer ni på nåt annat så är det bra!)

 

Vad fångar barnens intresse?

 Det var figuren Sixten som barnen tog till sig med en gång. Han blev som en ny kompis i våran grupp. Barnen tyckte lite synd om honom och ville genast hjälpa honom så han skulle få ett hem och att han skulle trivas hos oss.

Att man i våran julkalender skulle hitta ett eget föremål hemma. på en bestämd bokstav. Därefter skulle barnen ta med föremålet och visa  samt berätta för sina kompisar vad de valt..

Vilka lärstrategier använder barnen? (Hur har barnen tagit in de nya kunskaperna?)

 Barnen använder på ett naturligt sätt namnkorten. i  vardagen. Barnen hjälper varandra med bokstäver  . Vi ser en glädje hos barnen när de hjälper varandra. När de ber oss ped. om hjälp uppmanar vi dem att fråga en kompis först. Barnen fick på ett roligt och tydligt sätt se hur första bokstaven såg ut på föremålet man tog med sig julkalender . Barnet skrev första bokstaven på ett papper och tog sedan ett foto på föremålet. Därefter samlade vi alla bilder och bokstäver på väggen.

Vilka reflektioner gör barnen?

Barnen gick till väggen och tittade efter olika bokstäver. De ville gärna hjälpa andra barn och då även de  yngre barnen att skriva sina namn och olika andra bokstäver. Vi såg även att barnen ville skriva varandras namn. 

Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?

 

Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga. kön, könsidentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?)

 

Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

 Vi uppmanar barnen nu alltid att skriva sina namn på teckningar. Vi pratar nu mera aktivt om bokstäver dagligen med barnen.

 

 

3. Analys

 

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

 För att vi gjorde ett grundligt arbete med att förankra värdegrunden genom de aktiviteter vi genomfört med barnen, Sixten och föräldrarna.Att

 

En analys beskriver varför vi fick de resultat som redovisats.

vi märker att flera av barnen ljudar ord nu vilket är ett  resultat av  vårat arbete.

aVad var det vi medvetet gjorde som var avgörande för resultatet?

Advents kalendern och bokstavs jakten. 

Hur har vi sett varje enskilt barns förändrade kunnande och är det i så fall en direkt följd av den verksamhet vi genomfört?

Alla barn skriver nu sina namn själva. Flera av barnen försöker ljuda ord. Några barn kan nu skriva flera namn och olika ord.Har vi planerat tillräckligt tydligt kring syfte och mål för att kunna se att vårt medvetna pedagogiska arbete har lett oss i mål?

 De här är ett nytt arbetssätt för oss pedagoger. nästa gång kan vi skriva på ett tydligare och enklare sätt för oss sjlväa.

Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” -reflektionen?

 

Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

 

Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen? 

 

Detta var särskilt bra: (framgångsfaktorer, varför blev det så?)

 

 

EXEMPELTEXT: Vår planering som var underbyggd med läroplanen, vår likabehandlingsplan och vi i arbetslaget hade en samsyn på vad vi ville att barnen skulle få med sig för kunskaper vid temats slut, gav ett positivt utfall, där vi tydligt kunde följa barnens lärandeprocess.

 Att även föräldrarna blev mycket engagerade i Sixten och hans bok.

Detta var mindre bra: (mindre bra tillfällen, eller tidsåtgång, närvaro, delaktighet etc., varför blev det så?)

 

EXEMPELTEXT: Som det alltid är i livet så påverkas arbetet ibland av yttre faktorer. Vi ha haft en medarbetare i detta temaarbete som varit frånvarande en del, vilket har gjort att vi fått skjuta på några aktiviteter och därmed tog temat längre tid än planerat. Vi borde även fördjupat oss mer i detaljplanering, för att på så vis låta svamptemat genomsyra hela förskoledagen, som tex plocka svamp till lunchen, inte bar tillverka egna svampsorter i lera, utan också använt svamparna för att leka med i hemvrån.

 

 

 

4. Nästa steg/ Utveckling framåt

 

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys:

 

Här skriver ni vad ni behöver arbeta vidare med:

 

Vill ni fortsätta temat/projektet? Är ni färdiga?

 

Har temat/projektet gjort att ni i er analys sett att barngruppen behöver arbeta mer med tex normer och värden? Eller har de visat stort teknikintresse? Skapandeintresse?

 

Behöver ni pedagoger arbeta på annat sätt för att vara effektivare? Hur då?

 

Behöver ni vara mer detaljerade i era kommande LPP-er? Eller göra tätare lägesavstämningar under temat/projektets gång?

 

Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?

 

Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

 

Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?

 

Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?