TAKK, modersmål och flerspråkighet

Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation används som stöd för barnens språkutveckling, samt som en brygga mellan olika modersmål för att förtydliga ordens innebörd.
Genom ett interkulturellt förhållningssätt ses alla språk och kulturella perspektiv som viktiga.

Dibbers planeringsmall för undervisning

Bilden ovan är från Skolverkets stödmaterial "Kvalitetsarbete i praktiken". Bilden visar de olika steg en undervisningsprocess ska genomgå, samt den ständigt pågående processen som inte har något slut.

Klicka här om du vill läsa "Kvalitetsarbete i praktiken".

 Dibbers planeringsmall för undervisning

1. Undervisningsplanering 

En undervisningsplanering ska besvara alla dessa frågor

• Vad ska läras ut? TAKK som stöd i barnens språkutveckling. Barnens modersmål och flerspråkighet ska stärkas.  Lpfö 18 ” Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla                                       • sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,

  • både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

• Varför? TAKK fungerar som en brygga mellan talet i omgivningen och det egna kroppsspråket.  Forskning påtalar vikten av kontinuerligt arbete och stöd i modersmålsundervisningen. Detta stärker barnens språkliga utveckling.

• Hur ska undervisningen genomföras? De vardagliga samtalen och undervisningarna ska förstärkas med TAKK. Sagor, sånger och lekar ska hämtas från olika kulturer och språk.Veckans/månadens ord ska väljas ut, implementeras och synliggöras. 
  
• Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? Samtal, gemenskap, delaktighet och intressen. 
  
  

• För vem/vilka ska undervisningen genomföras? Alla barn på avdelningen.

• Av vem? Samtliga pedagoger. 
  
  

• Vad är målet med undervisningen? Samtliga språk som används på avdelningen ska finnas synliga och representerade. Modersmål och språkutveckling ska stärkas genom att flerspråkighet blir en naturlig del av verksamheten på avdelningen. 

   

  _____________________________________________________________________ 

  2. Reflektion

  Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

• Hur går det? Hur gick det?
• Varför tror du att det blir/blev så?
• Vad fångar barnens intresse?
• Vilka lärstrategier använder barnen?
• Vilka reflektioner gör barnen?
• Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?
• Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?
• Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

• Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?
• Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?
• Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?
• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer?