Vikingatiden

Hur var det att leva på vikingatiden? Vad trodde man på? Hur bodde man? Vad arbetade man med? Vilken mat åt man? Hur var det att vara barn under den här tiden? Vad var ett vikingatåg? Detta är en del av de frågor som vi tillsammans ska försöka hitta svaren på.

Syfte - Varför?

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Centralt innehåll - Vad?

Arbetssätt - Hur?

Under detta arbetsområde kommer du få möjligheten att utveckla alla de fem förmågorna i "the big 5", närmare bestämt din begreppsliga förmåga, din kommunikativa förmåga, din analysförmåga, din förmåga att hantera information samt din metakognitiva förmåga. Detta gör du när vi:

• Läser och diskuterar texter i läroboken.
• lyssnar till skönlitteratur med anknytning till vikingatiden
• Ser på filmer och diskuterar efteråt
• Svarar på frågor muntligt och skriftligt
• Arbetar med tankekartor och stödord
• Skriver egna faktatexter
• Arbetar enskilt och tillsammans i grupp
• Redovisar i form av text och bild

Vad kommer bedömas?

• din förmåga att samarbeta 
• din förmåga att delta i diskussioner
• din förmåga att använda och reflektera över ämnesrelaterade begrepp
• din förmåga att diskutera tex likheter och skillnader samt se olika samband

Du kommer också att få visa dina kunskaper genom ett skriftligt test i slutet på arbetsområdet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
• Begreppen religion och livsåskådning.
• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.