Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Epokuppgift

Skapad 2020-01-07 15:06 i Dackeskolan Mjölby
Gymnasieskola Historia
I detta arbetsområde får du i grupp med någon klasskamrat fördjupa dig i en historisk epok från forntiden till franska revolutionen.

Innehåll

Uppgift: Fördjupning av tidsperiod

 

1. Uppgiftsbeskrivning


Ni har fått info kring några tidsepoker i enighet med hur Skolverket rekommenderar att kursens planeras. Skolverket rekommenderar också att man gör någon eller några djupdykningar bland dessa olika epoker. Som en följd av detta kommer ni att i grupper om 2-3 personer få undersöka EN tidsperiod och sedan presentera denna för andra i klassen. Översiktsinfo om respektive period står under rubrik (7) Epoker. Presentationen förbereds med källsökning, genomförs med hjälp av PPT och skall vara 10-15 minuter (beroende på gruppstorlek). Varje elev bör tala i ca 5 min.   

Oavsett vilken epok ni tilldelas ska ni utgå från följande frågor att undersöka och presentera:

1.       Vad är typiskt för er period? Hur ser samhället ut?

2.       Finns det några särskilda personer från tiden som ni vill lyfta fram? Varför är de viktiga?

3.      Under vilken tid sträcker sig perioden? Kan man se någon händelse eller process (serie av händelser) som gör att man sätter en start och en sluttid för perioden?

 

4.      Ge exempel på något historiskt ”arv” (ex. vetenskaplig upptäckt, uppfinning, filosofisk/kulturell/politisk tanke, etc.) från er period som har haft extra stor betydelse för eftervärlden. På vilka sätt är detta arv ”levande” historia?   

 

 

Källor och källanvändning  

 

Ni ska, förutom Möt historien, använda minst en annan bok som källa för er presentation. Två lektionspass kommer att ägnas åt källsökning i bibliotek. I övrigt är ni fria att använda digitala källor. Ex.

·       popularhistoria.se (här finns lättlästa artiklar och reportage, inte minst med anknytning till historiska händelser och personer)

·       ne.se (digitalt uppslagsverk, tillgängligt via nätet under skoltid)

Under rubriker 4 och 5 beskrivs hur ni hänvisar till källor och jobbar med källkritik. 

 

 

 

2. Arbetsgång 

 

Lektion 1 (v.2)

 

Läs aktuella sidor i boken Möt historien 50p (Larsson 2014). Exit ticket: Lämna (via Unikum) en punktlista på vad (personer/händelser/processer) som du och din grupp vill fördjupa er inom epoken.

 

Lektion 2-3 (v.3)

 

Källsökning i bibliotek. Ni ska hitta minst 2 källor (av vilken minst en skall vara en fysisk bok = ej läroboken) som ni vill använda för ert fördjupningsarbete. Exit ticket (lektion 3): Lämna (via classroom) fullständig hänvisning till källor samt en kort motivering till varför ni bedömer att dessa källor är lämpliga för uppgiften (se källhänvisning/källkritik).

 

Lektion 4 (v.4)

 

Sammanställ material i PPT (inkludera fullständiga källhänvisningar på lämpliga sidor i presentationen samt källförteckning på sista sidan). Tag hjälp av frågorna 1-4 när ni strukturerar ert material. Planera en genomtänkt inledning och avslutning: Försök inleda på ett intresseväckande sätt (Ex presentera en spännande händelse, ställ en retorisk fråga) samt avsluta på lämpligt vis (Ex. sammanfattning, framåtsyftande fråga). 

 

Lektion 5 (v.4)

 

Förbered er presentation genom att öva in ert stoff. Tänk på att frihet till manus väger tungt i min bedömning av din kunskap/förtrogenhet till ämnet. Varje gruppmedlem tar personligt ansvar för sin del av redovisningen. Elev som är frånvarande vid examinationstillfället kompletterar med skriftlig inlämning vid senare tillfälle. Exit ticket: Lämna in PPT (via classroom).  . 

 

 

Lektion 6-7 (v.5)

 

Gruppresentation inför andra grupper.

 

 

 

3. Betygskriterier

 

I presentationen ska ni undersöka samhälle, processer, personer samt diskutera något historiskt arv från er valda period. För att nå betygsmålet C bör ni ge flera exempel på orsaker och konsekvenser av den fråga ni undersökt. För betyget A ska ni diskutera frågans betydelse ur flera perspektiv. Ett tips är därför att göra djupdykningar i någon process, händelse, person istället för att prata lite om flera. Se exempel nedan ”Gustav Vasa bygger Sverige” för bedömning enligt betygskriterium.      


E:

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Ex. Gustav Vasa säkrade sin maktställning genom att slå ned bondeuppror och ta ut skatter från landets olika delar. Dessa insatser bidrog till det moderna Sveriges framväxt.  


C:

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Ex. Gustav Vasa säkrade sin maktställning genom att slå ned inhemska uppror, införa en effektiv beskattning samt genom reformationen underordna kyrkan statens makt. Vasa lade därigenom grunden för den statsapparat som ännu präglar dagens Sverige: Vårt land styrs och beskattas fortfarande av en central regering och religionen är underordnad politiken.  

  


A:

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Gustav Vasa säkrade sin maktställning genom att slå ned inhemska uppror, införa en effektiv beskattning med ökad samt genom reformationen underordna kyrkan statens makt. Vasa gjorde även Sverige till arvkungadöme. Dessa faktorer bidrog till att Gustav Vasa lade grunden för den stat som, trots att den förändrats på åtskilliga sätt, fortfarande består: Sverige är än idag ett centralstyrt arvkungadöme, även om kungens makt reducerats till en titel, landskapen fått ökat självstyre och kyrkan – åtminstone på skattsedeln – skiljts helt från staten.

         

4. Källhänvisningar

 

När ni skriver hänvisningar till källor i PPT kan ni använda antingen Harvard- eller Oxfordsystemet. Det ena systemet innebär att ni skriver källan med parantes (…) i löpande text, det andra att ni markerar källan med fotnot[1] i texten. Exempel:  

Harvard

Olle Larsson (2014, s.17) skriver att historiskt källmaterial kan delas upp i  grupperna ”kvarlevor” och ”berättande källor”.

Oxford

      Historiskt källmaterial kan delas upp i grupperna ”kvarlevor” och ”berättande källor”[2]

Källförteckning

Larsson, Olle. 2016. Möt historien 50p. Malmö: Gleerups. 

     

Vilket system ni väljer är upp till er. Viktigt är dock att ni tydligt skiljer mellan egna och andras tankar i presentationen.  

På följande länk kan ni läsa om hur ni hänvisar till andra källor än böcker:

http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser

 

5. Källkritik

 

I arbetet ska ni göra vissa källkritiska överväganden. Svara på nedanstående frågor (Exit ticket 3):   

·       Vem ligger bakom källan? Person, organisation, annat? Vad är denne/denna känd för?      

·       När har källan tillkommit? Vilken betydelse har detta?

·       Finns någon tendens bakom källan (vad berättas och varför/vinklas innehållet)? Vilken betydelse har källans tendens för er presentation?     

 

6. Epoker

 

Forntiden (s.32-36)

·       Neandertalmänniskan

·       Från jägare till jordbrukare

·       Flodkulturerna (Mesopotamien, Egypten, Kina, Indien)

·       Nordens forntid 

·       Personer: Faraoner, vikingar

Antikens Grekland (s.37-39)

·       Statsstater (polis)

·       Den atenska demokratin

·       Peloponnesiska kriget

Personer: Perikles, Alexander den Store, Sokrates, Platon, Aristoteles

Antikens Rom (s.39-41)

·       Republiken

·       Krigen med Karthago

·       Kejsartiden

·       Romarrikets fall

Personer: Hannibal, Julius Ceasar, Kejsar Augustus, Jesus

Medeltiden i Europa (s.42-47)

·       Folkvandringar (germanska, arabiska, vikingar)

·       Det feodala samhället: Adel (riddare) – präster – bönder/hantverkare

·       De medeltida städerna – borgerskapet

·       Korståg

·       Digerdöden

Personer: Påvar (Ex Borgia), Jeanne d’Arc, Niccolo Machiavelli

Medeltiden i Sverige (s.47-49)

·       Landskapsfederation

·       Adel – präster – borgare – bönder

·       Kalmarunionen

·       Stockholms blodbad 1520

Personer: Drottning Margaretha, Heliga Birgitta, Kristian II   

Den nya tiden (s.50-53)

·       Européerna upptäcker världen

·       En ny världsbild

·       Slavhandel

·       Reformation – kristendomen splittras

·       Enväldiga kungar

Personer: Christopher Columbus, Nicolaus Copernicus, Martin Luther, Ludvig XIV (”solkungen”) 

 

Den svenska stormaktstiden  (s.56-58)

·       Reformationen  

·       Dackefejden 1542

·       30-åriga kriget

·       Karolinerna

·       Den svenska stormaktens uppgång och fall

Personer: Gustav Vasa, Gustaf II Adolf, Drottning Kristina, Karl XII

 

Upplysningen och franska revolutionen (s.54-56)

·       Upplysningens filosofer

·       Amerikanska självständighetsförklaringen 1776

·       Franska revolutionen 1789

·       Waterloo 1812

·       Wienkongressen 1815

              Personer: Voltaire – Montesquieu – Rousseau, George Washington, Napoleon  

    

Frihetstid och den gustavianska tiden (s.58-59)

·       Frihetstiden (hattar & mössor)

·       Storskiftet, potatis och järn

·       Gustav III och enväldets återkomst

·       Skottet på maskeradbalen 1792 

Personer: Carl von Linné, Gustav III, Jean-Baptiste Bernadotte


[1] Fotnot

[2] Olle Larsson. Möt historien 50 p. Malmö: Gleerups 2014.

Uppgifter

  • Exit ticket - punktlista

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.
    His  -
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
    His  A
  • Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
    His  C
  • Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
    His  E
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: