Faktatext

Vi drar igång vårterminen genom att skriva och läsa faktatexter för att lära oss mer om genren. För att kunna göra detta behöver vi veta hur vi söker fakta från trovärdiga källor och vad som skiljer åsikter och fakta åt.

Vi kommer att arbeta med faktatexter genom att:

- Läsa befintliga faktatexter och hitta det mest väsentliga i dessa

- Lära oss mer om genren disposition och hur man skriver en fungerande faktatext

- Skriva egna faktatexter om av Malin förutbestämda ämnen

v.2 

- Vi skriver egna plojtexter i grupp

v.3

- Vi läser faktatexter från nätet och pratar om hur tillförlitliga texterna kan anses vara

v.4

- Vi tittar på exempeltexter på olika betygsnivåer och jämför dem med varandra

- Vi börjar skriva på våra egna faktatexter

v.5

- Vi skriver våra egna faktatexter och omarbetar dessa fortlöpande efter feedback

v.6

- Vi skriver färdigt texterna och jämför dem med de första plojtexterna vi skrev i början

Under tiden som vi arbetar med faktatexterna arbetar vi som vanligt med språkriktighet och läsning av romanen. 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Uppgifter

Faktatext exempel

EXEMPELTEXTER: FAKTA

Grod djur

Grodor eller grodjur som de också kallas är små mjuka djur som gillar vatten1. De har funnits jättelänge på jorden och de lägger ägg. De är lite slemmiga i skinnet och gillar att äta myggor och andra insekter. Grod djur finns på alla kontinenter. Vissa är väldigt giftiga, till exempel pil gifts grodan som kan döda någon om den bara råkar nudda ett blad som grodan har suttit på. Den giftigaste av alla pil gifts grodor är den gyllene kokoigiftsgrodan2.Den lever i Colombia.

Kokoigiftsgrodan, världens giftigaste grod djur.

Groddjuren - känsliga och fascinerande varelser

Historia

Groddjuren tros ha levt på jorden i ungefär 350 miljoner år och anses ha uppkommit från kvastfeningar som var en typ av fiskar med små ben. Med andra ord är groddjuren några av de äldsta djurgrupperna som fortfarande lever på jorden. I dagsläget lever dock groddjuren under hård press då många av deras livsmiljöer förstörs eller förgiftas.

Habitat

På alla jordens kontinenter förutom Antarktis3 går det att hitta groddjur. De flesta arter finns i tropiska djungler men det finns också de som lever i den tempererade zonen. Dessa grodor är inaktiva under vinterhalvåret och övervintrar i exempelvis lövhögar. Om grodorna lever på platser med periodvis torka så går grodorna i dvala under torrperioden.

Exempel på spännande arter

Groddjuren är indelade i tre grupper: stjärtlösa groddjur (grodor), stjärtgroddjur (exempelvis salamandrar) och maskgroddjuren. En del grodor är extremt giftiga. Ett exempel på en sådan art är vissa varianter av pilgiftsgrodan som lever i Amazonas4. De giftigaste, bland annat kokoigiftsgrodan5, har höga halter av neurotoxinet batrachotoxin i sitt slemsekret. Det dödliga giftet kräver bara 40 mikrogram för att ta kål på en människa.

Kokoigiftsgrodan, världens giftigaste groddjur.

Orsaker till massutdöende

Groddjur används i mycket liten utsträckning av människor som föda, även om grodlår anses vara en delikatess i exempelvis Frankrike. Trots det riskerar en fjärdedel av alla groddjur att utrotas på grund av mänsklig aktivitet. Dels är groddjur väldigt känsliga för klimatförändringar, men stora delar av groddjurens levnadsmiljö är också negativt påverkad av människor. När naturskog skövlas, städer byggs och betesmarker breder ut sig är ofta groddjuren de första offren. Dessutom är groddjuren väldigt känsliga för gifter och mikroplaster som sprids på vår jord.