Geometri åk 8, VT-20 vecka 3 - 8

Intresset för att studera geometriska figurer har sysselsatt matematiker i alla tider.
De flesta geometriska begrepp som vi använder idag definierades för över 2000 år sedan i Euklides verk Elementa.
Idag används kunskapen om geometriska former inom många yrkesområden. Arkitekter använder kunskapen när de planerar husbyggen och nya bostadsområden. Inom industrin är geometri viktigt för att tillverka lämpliga förpackningar som ska innehålla en viss volym.
I det här avsnittet får du lära dig mer om två- och tredimensionella former och hur geometriska formler används för att lösa problem.

Syftet

Du som elev ska genom undervisning i ämnet utveckla din förmåga att:

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, (problemlösning, P)

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (begrepp, B)

• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, (metod, M)

• föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (kommunikation och resonemang K)

  Bedömning av förmågorna görs med skolverkets matris, www.skolverket.se

 

Övergripande mål

• Använda det svenska språket i tal och skrift.

• Lösa problem och omsätta idéer på ett kreativt sätt.

• Ta ett personligt ansvar för studier och arbetsmiljö.

 

 

Mål för arbetsområdet är att du lära dig:

Undervisningens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin

förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att

uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.

 

Kort repetition

 Du ska (fortfarande) kunna:

- uppskatta och mäta en sträcka samt ange denna med rimlig enhet

- namnen på, samt rita geometriska figurer (2-dim)

- beräkna area och omkrets hos kvadrat, rektangel och triangel

- uppskatta och mäta vinklar samt känna till vinkelsumman hos månghörningar

- kunna förstora och förminska figurer i olika skalor

 

Det nya som du ska kunna till provet vecka 7

• Geometriska objekt och deras inbördes relationer och egenskaper hos dessa objekt. s. 162-163

• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. s.178-179

  Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. s. 165-206

• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet. Formelblad

• Förklara och motivera lösningar utifrån dina kunskaper om begreppen i arbetsområdet.

   

  Viktiga begrepp:

  Omkrets, cirkel, diameter, radie, area, parallellogram, rektangel, romb, kvadrat, triangel, rätblock, kub, prisma, pyramid, cylinder, kon, basyta, mantelyta och klot.

 

Arbetssätt:

Vi börjar med att alla gör en självskattning av sina kunskaper inom arbetsområdet.

Vi kommer att arbeta med ett arbetshäfte Geometri åk 8 samt läroboken, matematikboken Y som bas.

Vi kommer att ha genomgång inför varje nytt moment och sedan löser vi några uppgifter tillsammans.

Vi kommer att fokusera extra på någon förmåga vid varje lektionstillfälle bokstäverna P, B, M och K visar vilken förmåga som vi fokuserar på, se veckoplaneringen och beskrivning av förmågorna ovan.

Vi kommer även att arbeta med problemlösningsuppgifter från materialet, rika problem.

Vid problemlösning använder vi EPA metoden, dvs att man börjar med att sätta sig in problemet enskilt för att sedan diskutera i par och avslutningsvis alla.

 

Arbetsområdet avslutas med ett skriftligt prov med möjlighet till muntlig komplettering.

 

Bedömning.

Bedömning sker med skolverkets matris för bedömning i matematik årskurs 8.

Det som bedöms är förmågan att

• formulera och lösa problem inom arbetsområdet geometri med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, (problemlösning, P)

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (begrepp, B)

• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, ex beräkning av omkrets, area och volym samt enhetsbyten(metod, M)

• föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (kommunikation och resonemang K)

 

Vecka	Pass 1	Pass 2	Pass 3
3	Måldialog Introduktion geometri, omkrets och area s. 162 formelbladet. Vi gör nivå 2 tillsammans  B	Fortsätt med en valfri nivå Vi avslutar lektionen med att sammanfatta metoder för beräkning av omkrets och area. Tittar tillsammans på formelbladet. M	Genomgång cirkelns area s. 173 vi gör nivå två tillsammans.   K
4	Forts med valfri nivå s.174-177 Vi avslutar lektionen med att sammanfatta metoder för beräkning av cirkelns area. Tittar tillsammans på formelbladet. M	Vi rita rätblock och gör nivå 2 tillsammans.     M, K	Valfri nivå s.180-183 Vi avslutar lektionen med att sammanfatta metod för beräkning av volym. Tittar tillsammans på formelbladet.
5	Genomgång enheter för volym s. 184-185 vi gör nivå 2 tillsammans    B	Forts med valfri nivå s.186-189 Vi avslutar lektionen med att sammanfatta metod för växling av volymenheter  M	Praktisk uppgift kring volym. Vi jobbar i grupp.      P
6	Genomgång prisma och pyramid s, 190-191. vi gör nivå 2 tillsammans   B, K	Problemlösning i par.     P	Forts problemlösning i par.   Vi avslutar lektionen med att värdera olika lösningstrategier P
7	Volym, kon vi jobbar nivå 2 tillsammans.       M	Repetition       P, B, M, K	Vi stämmer av våra kunskaper inom arbetsområdet geometri.   P, B, M, K