Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Geometri åk 8, VT-20 vecka 3 - 8

Skapad 2020-01-09 10:58 i Svärdsjöskolan Falun
Pedagogisk planering - Geometri åk. 8 Svärdsjöskolan 2016
Grundskola 8 Matematik
Intresset för att studera geometriska figurer har sysselsatt matematiker i alla tider. De flesta geometriska begrepp som vi använder idag definierades för över 2000 år sedan i Euklides verk Elementa. Idag används kunskapen om geometriska former inom många yrkesområden. Arkitekter använder kunskapen när de planerar husbyggen och nya bostadsområden. Inom industrin är geometri viktigt för att tillverka lämpliga förpackningar som ska innehålla en viss volym. I det här avsnittet får du lära dig mer om två- och tredimensionella former och hur geometriska formler används för att lösa problem.

Innehåll

Syftet

Du som elev ska genom undervisning i ämnet utveckla din förmåga att:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, (problemlösning, P)

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (begrepp, B)

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, (metod, M)

  • föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (kommunikation och resonemang K)

    Bedömning av förmågorna görs med skolverkets matris, www.skolverket.se

 

 

 

Övergripande mål

  • Använda det svenska språket i tal och skrift.

  • Lösa problem och omsätta idéer på ett kreativt sätt.

  • Ta ett personligt ansvar för studier och arbetsmiljö.

 

 

Mål för arbetsområdet är att du lära dig:

Undervisningens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin

förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att

uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.

 

Kort repetition

 Du ska (fortfarande) kunna:

- uppskatta och mäta en sträcka samt ange denna med rimlig enhet

- namnen på, samt rita geometriska figurer (2-dim)

- beräkna area och omkrets hos kvadrat, rektangel och triangel

- uppskatta och mäta vinklar samt känna till vinkelsumman hos månghörningar

- kunna förstora och förminska figurer i olika skalor

 

Det nya som du ska kunna till provet vecka 7

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer och egenskaper hos dessa objekt. s. 162-163

  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. s.178-179

    Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. s. 165-206

  • Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet. Formelblad

  • Förklara och motivera lösningar utifrån dina kunskaper om begreppen i arbetsområdet.

     

    Viktiga begrepp:

    Omkrets, cirkel, diameter, radie, area, parallellogram, rektangel, romb, kvadrat, triangel, rätblock, kub, prisma, pyramid, cylinder, kon, basyta, mantelyta och klot.

 

Arbetssätt:

Vi börjar med att alla gör en självskattning av sina kunskaper inom arbetsområdet.

Vi kommer att arbeta med ett arbetshäfte Geometri åk 8 samt läroboken, matematikboken Y som bas.

Vi kommer att ha genomgång inför varje nytt moment och sedan löser vi några uppgifter tillsammans.

Vi kommer att fokusera extra på någon förmåga vid varje lektionstillfälle bokstäverna P, B, M och K visar vilken förmåga som vi fokuserar på, se veckoplaneringen och beskrivning av förmågorna ovan.

Vi kommer även att arbeta med problemlösningsuppgifter från materialet, rika problem.

Vid problemlösning använder vi EPA metoden, dvs att man börjar med att sätta sig in problemet enskilt för att sedan diskutera i par och avslutningsvis alla.

 

Arbetsområdet avslutas med ett skriftligt prov med möjlighet till muntlig komplettering.

 

Bedömning.

Bedömning sker med skolverkets matris för bedömning i matematik årskurs 8.

Det som bedöms är förmågan att

  • formulera och lösa problem inom arbetsområdet geometri med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, (problemlösning, P)

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (begrepp, B)

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, ex beräkning av omkrets, area och volym samt enhetsbyten(metod, M)

  • föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (kommunikation och resonemang K)

 

Vecka

Pass 1

Pass 2

Pass 3

3

Måldialog

Introduktion geometri, omkrets och area s. 162 formelbladet.

Vi gör nivå 2 tillsammans

 B

Fortsätt med en valfri nivå

Vi avslutar lektionen med att sammanfatta metoder för beräkning av omkrets och area. Tittar tillsammans på formelbladet.

M

Genomgång cirkelns area s. 173

vi gör nivå två tillsammans.

 

K

4

Forts med valfri nivå s.174-177

Vi avslutar lektionen med att sammanfatta metoder för beräkning av cirkelns area. Tittar tillsammans på formelbladet.

M

Vi rita rätblock och gör nivå 2 tillsammans.

 

 

M, K

Valfri nivå s.180-183

Vi avslutar lektionen med att sammanfatta metod för beräkning av volym.

Tittar tillsammans på formelbladet.

 

5

Genomgång enheter för volym s. 184-185

vi gör nivå 2 tillsammans

 

 B

Forts med valfri nivå s.186-189

Vi avslutar lektionen med att sammanfatta metod för växling av volymenheter

 M

Praktisk uppgift kring volym. Vi jobbar i grupp.

 

 

 P

6

Genomgång prisma och pyramid s, 190-191.

vi gör nivå 2 tillsammans

 

B, K

Problemlösning i par.

 

 

P

Forts problemlösning i par.

 

Vi avslutar lektionen med att

värdera olika lösningstrategier

P

 7

Volym, kon vi jobbar nivå 2 tillsammans.

 

 

 

M

Repetition

 

 

 

P, B, M, K

Vi stämmer av våra kunskaper inom arbetsområdet geometri.

 

P, B, M, K

 

 

 

Matriser

Ma
Bedömningsmatris matematik åk 8 geometri

Tal

Formulera och lösa problem
  • Ma
Eleven kan lösa enkla problem på ett i huvudsak och kan bidra till att formulera enkla matematiska modeller
Eleven kan lösa problem på ett relativt väl fungerande sätt samt att formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven kan lösa olika problem på ett väl fungerande sätt samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Använda, analysera och se samband mellan begrepp
  • Ma
Eleven har grundläggande kunskaper om och kan beskriva matematiska begrepp, använder dem i välkända sammanhang, växlar mellan olika uttrycksformer och kan även föra enkla resonemang hur begreppen är relaterade till varandra. Detta kan eleven på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om och kan beskriva matematiska begrepp, använder dem i välkända sammanhang, växlar mellan olika uttrycksformer och kan även föra enkla resonemang hur begreppen är relaterade till varandra. Detta kan eleven på ett i relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om och kan beskriva matematiska begrepp, använder dem i välkända sammanhang, växlar mellan olika uttrycksformer och kan även föra enkla resonemang hur begreppen är relaterade till varandra. Detta kan eleven på ett väl fungerande sätt.
Metoder och beräkningar
  • Ma
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att beräkningar och lösa rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga (lämpliga) matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att beräkningar och lösa rutinuppgifter med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga (lämpliga) och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att beräkningar och lösa rutinuppgifter med mycket gott resultat.
Redovisningar av beräkningar, frågeställningar och slutsatser
  • Ma
  • Ma
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångsätt på ett i huvudsak fungerande sätt. Använder matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matamatiska resonemang som till viss del för resonemangen framåt. Redovisningarna går delvis att följa och det matematiska språket är i huvudsak fungerande.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångsätt på ett ändamålsenligt sätt. Använder matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matamatiska resonemang som för resonemangen framåt.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångsätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Använder matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matamatiska resonemang som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: