Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Tema vatten

Skapad 2020-01-09 15:23 i Glömstaskolan Huddinge
Grundskola F – 3 NO (år 1-3) Svenska som andraspråk Svenska
Du kommer att få lära dig grundkunskaper om ämnet vatten, bland annat vattnets olika faser och vattnets kretslopp.

Innehåll

LPP vatten

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi, biologi och fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. För att eleverna ska få mer insikt i de naturorienterande ämnena och får mer insikt om sin egen roll i samhället, kommer vi under vårterminen 2020 att arbeta med tema vatten.

Syfte

Undervisningen i ämnena kemi, biologi och fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska-, biologiska- och fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden och veta mer om sig själva och naturen. 

Förmågor 

Genom undervisningen i ämnena kemi, biologi och fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att 

•använda kunskaper i kemi, biologi och fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

•genomföra systematiska undersökningar i kemi, biologi och fysik, och

•använda kemins, biologins och fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska-, biologiska- och fysikaliska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

•formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

•läsa och analysera texter för olika syften,

 

Centralt innehåll

NO

•Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.

•Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.

•Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

•Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Svenska 

•Lästrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

•Handstil.

Arbetssätt

Vi kommer att genomföra experiment med  vatten. Eleverna skall träna på att ställa hypoteser och undersöka  vattnets egenskaper. Eleverna kommer att arbeta både i par och i grupp. 

Eleverna ska träna på att dokumentera i temaboken genom att skriva ner deras hypoteser om 

  • vad de tror kommer att hända, 

  • anteckna vad som händer,

  • rita vad som händer och

  • skriva en slutsats. Varför blev det som det blev?

Bedömning i de naturorienterande ämnena

•Du kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

•Du kan ge exempel på egenskaper hos vatten och relatera till dina egna iakttagelser.

•Du kan med hjälp av tydliga instruktioner utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om vatten och luft.

•Du kan göra jämförelse mellan dina och andras resultat.

•Du dokumenterar dina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda dig av din dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Bedömning i svenska

•Du kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.

•Dina texter innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

•Du kan förtydliga och förstärka budskapet i dina texter med hjälp av bilder.

 

Utvärdering

Av undervisningen. Vad fungerade bra? Vad måste förbättras? 

Av elevernas prestationer på individnivå.

Uppföljning/ lärarens bedömning 

Bedömningen sker hela tiden under pedagogisk verksamhet. Bedömningen görs för lärandet och av lärandet. Därför följer läraren upp elevernas kunskapsutveckling genom att hela tiden titta efter indikatorer på kunskap.  Det sker under arbetsprocessen med den lokala pedagogiska planeringen och efter avslutat arbetsområde. Både muntligt och skriftlig. Läraren antecknar elevernas kunskaper i bedömnings scheman eller bedömningsmatriser. Redogör för eleverna på individnivå vad de har visat för kunskaper och vad de behöver arbeta vidare med, nästa steg. Under uppföljningen tittar läraren på om eleven gjort kunskapen till sin egen, och det har eleven gjort om hon/han kan använda sin kunskap.

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: