Matematik Tussilago vt 20

Kommer titta på hur matematik ser ut på olika sätt

`1.     MÅLOMRÅDE

 

 

VAD o VARFÖR?

1a. SYFTE – GENERATIV

 

 Hur kan olika saker vara lika många

 

 

 

 

 Övergripande mål

1b. MÅL ur Lpfö 18     

Förståelse för tid,rum och form och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt , samt att resonera matematiskt om detta.

 

Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

 

 

 

 

 

BARNENS INTRESSE, KUNSKAPER, ERFARENHETER och BEHOV

1c.  De äldre barnen har ett intresse för bilder som förställer siffror och undrar de betyder. De kan räkna olika saker.

 

 

 

1d. BARNENS FÖRSTÅELSE

• Förståelse för att mönster, hur många någonting är

 

 

 

 

1e. BARNENS FÖRMÅGOR

• Förmågan att undersöka och reflektera över att olika saker är lika många fast de kan se olika ut.

 

 

1f. BARNENS BEGREPP

 

Skilja siffror från bokstäver och förstå vad siffror står för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Specifika mål

1d. BARNENS FÖRSTÅELSE

 Vi vill ge barnen möjlighet att känna igen sitt namn och kan koppla hur många bokstäver de har i mitt namn

 

 

 

1e. BARNENS FÖRMÅGOR

 Förmågan att koppla ihop siffror, färg, föremål  och undersöka och reflektera över hur de används i vår vardag

 

 

 

1f. BARNENS BEGREPP

 Ge barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för matematiska begrepp och hur det används i vardagen

  

         

 

 

 

 

 

1g. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS 

 

 

 

 

1h. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM

• Vi har grundläggande kunskap om matematiska begrepp,

 

 

 

 

 

 

2.                        UTVÄRDERING

 

 

Hur vet vi att vi nått våra mål, när temat är avslutat?

2a. KRITERIER

På vilket sätt kommer ni efter temats genomförande kunna se att vart och ett av barnen utvecklats mot de förmågor, den förståelse och de begrepp ni har satt upp som mål?

Skriv kriterier för vart och ett av förmågorna, förståelsen och begreppen ni satt upp för er barngrupp under 1d, 1e och 1f. Arbetslaget kan i matrisen följa barnens progression under arbetet med teman. Använd gärna en matris och skriv fram hur man kommer kunna se progressionen i stegen:PÅBÖRJAD UTVECKLING - EN BIT PÅ VÄG - MÅLUPPFYLLELSE. Se matris. (Läs mer: sid. 151 – 158)

 

 

 

 

2b. UTVÄRDERINGSSÄTT

Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer: sid. 158 – 162)

 

 Vi kommer använda oss av matrisen och utvärdera varje vecka men inte alla barn på en gång. Som avslutning gör vi en stor snäcka i bla hönsnät med silkespapper som symboliserar barnens känslor vid t.ex. ilska.

 

 

 

 

 

3.                        AKTIVITETSPLAN

 

 

Hur ska vi börja? … och hur skulle vi kanske kunna fortsätta?

3a. STARTAKTIVITET

Planera hur ni ska sätta igång temat/projektet för att väcka barnens intresse. Starta gärna med en aktivitet som sätter igång barnens tankar, fantasi och kreativitet, där de får använda flera sinnen och känslor. Det kan vara en fördel om det är ett problem eller ett dilemma som barnen ska utforska tillsammans. 

Skriv även ner tankar ni har om hur ni sen skulle kunna gå vidare, men lämna öppningar så att barnens initiativ och frågor får möjlighet att påverka er fortsatta planering. (Läs mer: sid. 164 – 172)

• Tisdagar Kommer vi vara på gården där vi kommer göra en hinderbana, samt titta på former på våra stubbar. Gå antal steg som mitt namn är långt. Göra uppdragskort.

 

 

• Onsdagar Här delar vi också in oss i två grupper. Mimmi tar de äldsta där hon kommer kommer fortsätta med namnen kopplat till antal, Sagan om Lukas där hon får in ordningsföljd.

 

Torsdagar Skogen Den stora gruppen kommer göra Lukassagan. Lilla gruppen kommer leta efter stora och små saker

 

 

Hur följer vi upp så att barnens idéer får påverka fortsättningen?

3b. FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc. så att det kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. Ni planerar alltså för hur och när ni kan stoppa ner fler saker i er ”planeringsryggsäck”. (Läs mer: sid. 172 – 173)

 

• Vi lyssnar och skriver ner barnens tankar funderingar och vad vi ser vad barnen tar till sig.

 

 

 

 

 

Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3c. LÄRANDEMILJÖ

• Sammanhang (kontext)
• Material o teknik
• Samverka, samarbeta, samlärande
  
  Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter för barnens utforskande och lärande som möjligt? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära?
  
  Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möbleringen/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar lärmiljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen? (Läs mer: sid. 173 – 179).

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,