Stormaktstiden

Vi kommer nu att arbeta och titta lite närmare på 1600-talet, tiden då Sverige blev ett stort Östersjörike.

Under vårt arbete med Stormaktstiden kommer vi att bland annat ta reda på följande 

- Hur kan vi veta något om Sverige 1611-1719?

- Hur kunde Sverige bli ett starkt Östersjörike, och varför förlorade Sverige sedan sin stora makt?

- Hur styrdes Sverige under den här tiden?

- Varför krigade Sverige så mycket?

- Hur påverkade krigen människors levnadsförhållanden, barn, kvinnor och män?

- Varför har synen på stormaktstiden och de regenter som bestämde då, förändrats genom åren?

- Hur förändrades Sverige under 1600-talet?

- Vad var häxprocesserna och hur kunde de inträffa?

För att komma fram till svaren kommer vi att läsa texter, diskutera tillsammans samt även titta på en del filmer kopplade till området.

Du kommer att visa dina kunskaper genom att vara delaktigt på lektioner, själv skriva och berätta med hjälp av faktatexter, visa att du kan dra slutsatser samt kunna göra jämförelser till andra tidsperioder.  

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.