Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Religion

Skapad 2020-01-15 13:20 i Duveds skola Åre
Grundskola 6 Religionskunskap
Världsreligioner

Innehåll

 

 



Under de kommande veckorna kommer vi  att arbeta med världsreligionerna, judendomen,islam,hinduismen och buddhismen. Vi kommer även att repetera kristendom.

 

Tidsplanering:

 

  • Ungefär 2 veckor för varje religion

 

När du arbetat klart med arbetsområdet ska du kunna:

 

  • Ritualer, religiöst motiverade levnadsregler

  • Heliga platser och rum i respektive religion

  • Centrala tankegångar bakom ritualer mm.

  • Heliga skrifter

  • Olika grupper inom en viss religion

  • Religionens betydelse

 

Så här ska vi arbeta:

 

  • Vi kommer att gemensamma genomgångar och diskussioner

  • Vi kommer att se filmer

  • Läsa och svara på frågor

 

Redovisnig:

 

  • Ett skriftligt mini-förhör efter varje religion

  • Arbeta på lektionerna

  • Delta i diskussioner

  • Fördjupningsuppgift, jämförelser mellan minst 2 religioner.

 

 

Begrepp:

Judendom
Synagoga
Toran
Davidsstjärna
lördag
Mose

 

Högtider
Nyår - rosh hashana
Försoningsdagen - jom kippur
Judisk påsk - pesach
Tempelinvigningsfesten - chanukka


Kristendom
kyrka
Bibeln-Nya testamentet
Kors
frälsare
söndag
Jesus

Högtider
Påsk
Pingst
Kristi himmelsfärdsdag
Jul

Islam
Moské
koranen
halvmåne
kaba
fredag
Muhammed

Högtider
Fastebrytandets högtid - id al-fitr
Offerhögtiden - id al-adna



Hinduism
tempel
Vedaböckerna, Upanishaderna, Bhagavadgita, och Ramayana.
aum
polyteism = många gudar
karma

Högtider
Färghögtiden - holi
Ljushögtiden - diwali

Buddhism
Tempel
Tripitaka
bönekvarn
lama
Siddharta
Ingen gud
karma

Högtider
Buddhadagen - vesak
De flytande skålarnas högtid - loi krathong



 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
    Re
  • Centralt innehåll
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  4-6
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
    Re  4-6
  • Begreppen religion och livsåskådning.
    Re  4-6
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
    Re  4-6
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
    Re  4-6
  • Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
    Re  4-6
  • Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
    Re  4-6
  • Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
    Re  4-6

Matriser

Re
Religion år 6

E
C
A
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade och nyanserade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: