Kraften att skapa.

Vi har tidigare arbetat med att utveckla och stimulera barnen till att utforska, uppleva och undersöka sin miljö med sina sinnen. De visade ett stort intresse för olika färger och befann sig oftast i den ”lilla” ateljén som vi har på avdelningen. Detta blev grunden för vårt projekt under HT19. Vi pedagoger har sett ett stort intresse hos alla barn inom området "skapande". Vi upplever att barnen finner en gemensam glädje under dessa stunder. Ett ytterligare intresse från våra reflektioner är att barnen visar ett engagemang i att upptäcka nya förmågor. Så vi vill undersöka hur vi kan fördjupa och vidareutveckla dessa intressen. Vi vill se hur olika skapande processer kan leda till nya förmågor och bidra till en större insikt till sin egen förmåga. Barnen ska få möjligheten att prova på och upptäcka nya sätt att använda olika skapandematerial och tekniker.

 

 

 

 

Strävans mål

Vår planering handlar om att barnen ska få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga inom olika områden på olika sätt. Vi vill att alla barn ska få möjligheten att använda sig av den skapande processen för sina individuella lärprocesser på ett lekfullt sätt. Detta ger även barnen ytterligare ett sätt att kunna uttrycka sig på. Barnen kan med hjälp av skapande ökar förmågan till en större förståelse för kommunikation av olika slag (literacitet/språk). I samband med detta vill vi öka och fördjupa barnens intresse av materialkännedom och upptäcka olika sorters tekniker. 

Den skapande verksamheten är så betydelsefullt för barnens utveckling, då den den skapande aktiviteten kan utveckla barnens olika färdigheter och förmågor. Färdigheter såsom till exempel fin och grov motorik, genom användningen av olika verktyg (sax, penslar, att kunna limma, hålla i pennor mm). Barnens kreativitet utvidgas och utmanas genom deras kognitiva förmågor stimuleras, de lär sig att tänka, lösa, uppleva och utveckla sin fantasi.

 

Genom att vi kommer att använda oss av en skapande verksamhet ska vi ge barnen möjlighet till att:

-       Uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer 

-       Utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer 

-       Utveckla möjligheten att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker

-       Arbeta både självständigt och tillsammans med andra på ett lustfyllt sätt 

-       Inspirera till nya upptäckter och kunskaper kring olika områden som vi kan komma att beröra i detta arbete (såsom barnens motorik, språk, matematik, teknik, naturvetenskap mm.)

Ge - barnen förutsättningar att utveckla förmågan att använda sitt språk, genom att förstå olika begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.

 

      Metod – Genomförande

”Så här organiserar vi vårt arbete för att undervisningen ska stödja för våra strävansmål”

Alla barn på avdelningen ska kunna ta del av de vardagliga skapande aktiviteterna, vi pedagoger kommer att först dokumentera och utveckla miljön för en bredare delaktighet och inflytande utifrån barnens intressen. Detta kommer vi att göra dels genom att arbeta med en tydlig miljö så att barnen kan se möjligheterna i miljön. Det ska finnas både organiserade undervisningsaktiviteter som pedagoger har planerat men även aktiviteter som barnen själva tar initiativ till. Därför ska vi utveckla vår miljö till ett inspirerande och inbjudande miljöer för lärande.

Under den planerade undervisningen kommer vi att dela upp barngruppen efter behov och barnantal. Vi ska sträva efter att ha mellan 3–5 barn under varje aktivitet per pedagog. Detta för att pedagogen ska kunna utveckla barnet vidare i sin kompetens men även för att utmana barnen till sin fulla potential. Vi ska låta barnen att utveckla sitt skapande med hjälp av olika material och tekniker baserade på vad dem visar intresse för, samt att vi pedagoger uppmuntrar till nyfikenhet i nytt material (exempelvis återvinningsmaterial/naturmaterial). Det är viktigt att när vi pedagoger inför ett nytt material att vi presenterar och arbetat med den i olika sammanhang. Samt att gå igenom dess olika egenskaper för att nå en djupare förståelse. Vi pedagoger ska se oss som ett ”verktyg” för barnen att ha tillgängliga som ett möjligt bidrag till deras individuella utveckling. Dessutom ska vi pedagoger utveckla och reflektera kring vår egna förmåga att "lyssna" på vad barnen kan uttrycka genom sitt skapande.

Vi pedagoger kommer att använda oss av TAKK-tecken (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att stödja samspelet och dialogen med våra yngsta barn. Vi kommer att planera och organisera undervisning med fokus på skapande, dialog och relation till varandra och materialiteter.

Dokumentation

Både barn och pedagoger kommer att få möjlighet till att dokumentera och reflektera över aktiviteterna vi har tillägnat. Vi kommer att dokumentera med hjälp av att ta foton/filma, skriva anteckningar samt att spara barnens olika skapelser. Dessa dokumentationsformer kan bidra till en större helhetsbild kring barnens intresse och lärprocesser. Till reflektionen kommer det att exempelvis skrivas ut eller visas bilder/filmer från lär-plattan.Dokumentationen synliggörs via Unikum för att delge vårdnadshavarna med information om vilka aktiviteter vi har tillägnat oss. Vi kommer att synliggöra gruppens aktivtiter/lärande och det enskilda barnets aktivitet/lärandeprocess. Men vårt största fokus är att tillsammans med barnen titta på dokumentationen och reflektera kring det.

Utvärdering – Uppföljning 

Vi kommer att genomföra kontinuerliga utvärderingar genom analyser av pedagogiska dokumentationer och reflektionssamtalens innehåll. Vi använder vår avdelningstid till att reflektera och utvärdera våra dokumentationer. Så vi kan se över hela processen och se hur vi kan gå vidare för att utmana barnen. Detta gör vi veckovis som vi sedan sammanfattar för Unikums lär-loggar.

Forskning

Lenz Taguchi, Hillevi (2015). Betydelsen av materialitet i barns lärande och subjektskapande: Neomaterialism – en ny transdisciplinär forskningsfåra. Ingår i: Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber.

Braxell, Stina (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag. (143 s.)

Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Doktorsavhandling.

Lindgren, A & Van Vulpen W, (2016). Estetiska transformationer:att följa en kaninens väg från en konsthall, via en förskola och vidare till konsthallens ateljé. 

Dere Zeynep, (2019). Investigating the creativity of children in early childhood education institutions. Underversal Journal of educational Research.

Blaisdell, Caralyn, (2019). Look who’s talkning: Using creative, playful arts-based methods in research with young children. Journal of early childhood research.

Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/reviderad-laroplan-for-forskolan

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,