1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Generativ fråga: Vad kan vi lära oss AV djuren?

Syfte: Vi vill se att barnen kan få vetskap och förståelse om djurens betydelse, liv och leverne för att vidare  behandla varandra med ömhet och respekt i barngruppen..

Mål ur Lpfö 18: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

samt

Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.

Barnens intressen, initiativ och behov: Vi har sett att barnen i fri lek intresserat sig för maskar, sniglar lite för "hårdhänt" ute  och plastdinosaurier inne. De äldre barnen har vid en intervju berättat att de är experter på bla kor, hästar och ridning och grisuppfödning.

Vi ser också att det är lite hårdhänt barnen emellan i leken, turtagning är något som alla behöver mer förståelse och att kunna förlora i spel eller grupplekar, ser vi.

Specifika mål    

Förståelse: Att få förståelse för att de små insekterna och djuren faktiskt är levande behöver medvetandegöras bland våra yngre barn.
Att lära sig se att det är viktigt att vara varsam med varandra  - djur såväl som människor.

De äldre barnen behöver få berätta och visa sin kunskap i undervisningen för varandra, så vi vet vilken nivå vi ska fortsätta arbeta vidare på framöver. 

Förmågor: Barnen 3-4-5års VET hur de ska vara gentemot varandra och snigeln i teorin, men de utforskar sin värld utan att tänka på konsekvenserna för de sköra djuren eller i kompisrelationerna. I praktiken behöver barnen lära sig leka med varandra mer blandat i gruppen.           

Begrepp: Våra värdegrundsböcker 10 st Kanin och Igelkott kommer att lära oss en del om vänskap och respekt. Vi behöver använda ord, bokstäver och siffror samt matematiska begrepp med barnen utifrån önskemål som vi har i barnens utv.planer. Skapande i olika material kommer att bli ett arbetsredskap som vi kommer att använda oss av. Att använda oss av ord och begrepp som knyter an till enkla experiment är något vi lägger till under vt-20. De yngre barnen pratar mycket om dinosaurier, vilket vi arbetar vidare med, ord, samtal och lekar.

Arbetslagets förhållningssätt: Vi utgår från det vägledande samspelet och att våga be varandra om hjälp i olika situationer som kan uppstå. Vi planerar varje fredag hur vi ska gå vidare, alla fyra pedagoger vet och samtalar hela tiden för varandra vad vi arbetar med. Vi skriver lärlogg på våra egna barngruppers undervisning och detta stöttar vi varandra med men ibland skickar vi den enskilt också. Text och foton och ibland utan foton i lärloggen.

Strukturen och vår vardagsplanering är tydlig och nedtecknad MEN den kan förändras, av oss pedagoger och omplaneras för barngruppens behov just den specifika dagen det behövs.

Vetenskaplig grund: Samspelsteorierna är i första hand viktiga för oss att utgå ifrån, även ett lågaffektivt bemötande gentemot alla barnen se litt. Beteendeproblem i förskolan.

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Planera vår undervisning i tid och se till att få in den litteratur vi behöver för att barnen kan få se bilder och få tänka vidare. Att googla är en bra källa som vi redan använder oss en hel del av. Musik och sångtexter samt rim och ramsor om de djur vi ämnar arbeta med tillsammans med barnen. Alla i pedagoggruppen har kunskaper som de kan delge varandra, en har stor kunskap i skapande en annan i drama en tredje har kommunikation med musik och instrument som ett av många redskap. Vi kommer att stötta och delge varandra i arbetets framskridandes, nu påbörjar vi undervisningar om ägg, dinosaurier och de äldre valde Skogen, som en ny plats att lära sig mer om allt i.

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

Kriterier: Hur ser vi att barnen lärt sig vissa saker?
Vi vill se större empati och samspel samt ett lugnare och vänligare samtal dem emellan.

Vi vill se en större VI - känsla och att barnen leker över åldersgränserna och tillsammans oavsett kön. 

Vad har vi lärt oss om de djur vi kom in på?

Läser detta i barnens egna lärloggar, det vi antecknat efterhand.

Genom samtalen hör vi om barnen förstått och tagit lärdom av temat.

Vi kan stämma av, efter några veckor inpå vårterminen och se om intresse och engagemang fortfarande är stort hos barnen.

Utvärderingssätt: Intervjua barnen igen och se, lyssna in vilken lärdom de tagit av undervisningen vi haft.                 Vi pedagoger reflekterar och delger varandra det barnen har arbetat och lärt sig under temats gång.                 

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

Aktiviteter: Vi börjar med en fråga och ritar en mindmap tillsammans med dem. Fortsättningen utvecklas när vi vet vad barnen har sagt om frågan. Med ord, bilder och texter, samtal och filmer, dramatisering med handdockor - djur, sång och musik, dans och rytmik, rörelselekar och fri lek med material som är inriktade på djur. Vi har böcker, spel, pussel i ämnet.

Formativ uppföljning: Hur märker vi att barnens kunskaper växer? Om vi kan väcka nyfikenheten hos dem, så att samtalen lever vidare och leder till att barnen själva frågar om ämnet. Då får vi bekräftelse om att barnen faktiskt sett och förstått. Genom att vara en engagerad och medforskande pedagog vet vi av beprövad erfarenhet att vi kan komma väldigt långt i temaarbetet med barnen och få ett bra resultat.

Lärmiljö: Vi har möblerat om i vår lärmiljö för det nya temat 2020 Vi har ett staffli iateljén igen. Vi har bytt pussel mm, och skapande finns i flera rum, har bytt ut leksaker och material för att inrikta oss på djurens värld. Nya spel, pussel och böcker har ställts iordning i de nya miljöerna. Vi låter barnen skapa sin nya miljö allt eftersom temat växer. Grupperna kommer att vara i olika rum för att undervisningen ska ge bättre effekt och lärande under vt-20.