Vad kan vi upptäcka i naturen?

”Hållbar utveckling kan ses som en resa, en ständigt pågående process inom de ekologiska ramarna. Det långsiktiga målet är att vi får ett så bra liv som möjligt utan att skada andra människor eller omgivande natur och samhälle i både tid och rum, med andra ord - omsorg! Detta kan formuleras i tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk.” (Ur Lärande på hållbar väg, Sellgren, Naturväktarna, 2007)

Innehåll

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga: Vad kan vi upptäcka i naturen?

Syfte: Syftet är att skapa förutsättningar för barnen att få förståelse för naturen och möjlighet att lära känna dess miljö och vilka som lever där. För att barnen så småningom ska bli ansvarstagande människor i samhället som respekterar och tar hand om vår jord.

1b: MÅL ur Lpfö 18

Mål ur Lpfö 18:

”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig.” 

(Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, s.9)

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

- ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

- förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

- förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,”

(Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, s.13)

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov:

- Ser skräp i naturen och uttrycker åsikt om att det är fel

- Vill vistas i naturen, är positivt inställda till att gå till skogen.

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse:

- Av vikten av att ta hand om naturen (något syfte och något mål)

- Början till förståelse för vad träd är för något, trädets uppbyggnad, olika delarna. 

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor:

- Vana att vistas i naturen - upprepade gånger gå till skogen

- Början till förmåga att behandla naturen på ett hållbart sätt. Inte skräpa ner, bryta kvistar.

- Början till förmåga att benämna begrepp i naturen, såsom växter, djur, träd (stam, rot/rötter)

- Början till förmåga att prata om trädets delar och hur trädet är uppbyggt. 

1f: BARNENS BEGREPP

Begrepp:

- Natur

- Träd

- Stam

- Rot/rötter

- Bark

- Björk, gran, tall

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt:

Vi vill erbjuda en tillgänglig och tillåtande lärmiljö, där miljön är till för att användas av barnen.

Vi vill att de ska kunna ha en reell påverkan på sin dag, där deras delaktighet och inflytande över dagen blir en viktig del. Barnen ska bli lyssnade på och vi ska vara närvarande i deras utforskande för att kunna komma med frågor, tillföra material och stötta deras lärprocesser. Vi ska använda ett språk som barnen förstår, men även utmana med begrepp och sammanhang som utvecklar lärandet. Vi ska inte ta för lättvindigt på att ta beslut över barnens huvud - vissa beslut måste vi ta, men det är ändå viktigt att föra en dialog med barnen.

Vi vill erbjuda en scaffoldingstöttande undervisningsmiljö. Vilket innebär följande:

Att barnen ska stöttas att få tillgång till sina proximala utvecklingszoner. Vi pedagoger hjälper barnen att bygga de mentala byggnadsställningar som krävs för att lärande ska kunna ske, där kunskaper kan sättas in i olika sammanhang. Efterhand tar tar vi pedagoger bort mer och mer av stödet varefter barnens läroprocesser utvecklas - att barnen behärskar området på egen hand. Vi tillför sedan nytt material, nya frågor och utmanar vidare. 

Vi utgår från vår baklängesplanering i undervisningen. Vi utarbetar mål och syfte med en generativ fråga som ska hjälpa oss att hålla fokus. Vi utvärderar arbetet utifrån de kriterier vi har uppsatta för målen. 

Undervisningen ska bygga på de intressen/frågor som barnen visar och barnen styr då delar av undervisningen, medan vi pedagoger utmanar med frågor och material.  

Vi ska vara lyhörda för vad barnen kommunicerar med oss (verbalt språk, kroppsspråk) och inneha ett aktivt förhållningssätt. 

(Undervisning i förskolan, Ann S Pihlgren, 2017)

Vetenskaplig grund:

Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv med en samspelsteori som grund - att lärandet sker i samspel med andra och med omgivningen.

Förutsättning för lärande är vad Vygotskij beskriver som de proximala utvecklingszoner - alltså skillnaden mellan vad barnet kan tillsammans med en vuxen och vad barnen kan självständigt (Venger & Mukhina, 1982, s.36).

Undervisningen blir därför viktig då pedagogerna måste förekomma barnens utveckling för att kunna utmana.

Lärandet sker först på en interpersonell nivå - i samspel med andra, för att sedan kunna använda lärandet i andra sammanhang på egen hand - på en intrapersonell nivå, en inre process. 

Förförståelsen hos barnen är också en viktig del av processen. Barnen bär med sig upplevelser och kunskaper sen tidigare samt en förförståelse av aktiviteten eller området som ska läras. Förförståelsen formar då dialogen med omgivningen och på så sätt den fortsatta förståelsen. Barnen tolkar det vi säger och svarar utifrån det - pedagogen tolkar det barnet säger och svarar utifrån det. Förförståelsen bildar då en spiral där förförståelse - fråga - svar bildar en helhet. 

(Undervisning i förskolan, Ann S Pihlgren, 2017) 

Ny forskning från Högskolan i Gävle visar att barn behöver känslomässiga band till naturen för att de ska vara intresserade av att skydda den. 

"Olika naturupplevelser ger olika förmågor till kontakt med naturen. Att få leka ger förmågan att vara bekväm i naturen och om du hjälper blommor att växa för fjärilarnas skull så förstår barnet systemet. Vi är en del av naturen och kan bara existera som en del av biosfären. Om vi inte samarbetar med den kommer vi inte att kunna stanna här för en särskilt lång tid", säger Matteo Giusti.

 

(https://expertsvar.se/pressmeddelanden/barn-utan-kanslomassiga-band-till-naturen-skyddar-den-inte-det-visar-ny-forskning-fran-hogskolan-i-gavle/)

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

- Kunskap om trädets uppbyggnad 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Kriterier: 

- För pedagogerna - se dokumentation i teams. 

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt:

Genomlysning av temat

- Hur väl stämmer mål, syfte och kriterierna för temat överens med temats projekt, aktiviteter och resultat?

2.C UTVÄRDERING

Vi kan se att barnen uppmärksammar att det är skräp i naturen. De uttrycker förståelse för att det är fel. De vet vad många av materialen heter (plast, metall, kartong). Det kan vi se i våra dokumentationen och i vår miljö.

Fundering – Hur kan vi inspirera till att kunna påverka med ett mätbart resultat? (För att komma ifrån klimatångest)

Vi kan se att de är intresserade av djur och insekter. De kan en del namn och använder begreppen i samtalen. De ställer frågor kring djur och natur, är vetgiriga. Det kan vi se i dokumentationer. 

Vi använder oss av samtalsbilder för att diskutera livscykler, insekter och djur. Vi samtalar och barnen återberättar cykeln. Det kan vi märka i diskussioner i arbetslaget, ej konkret i dokumentationer.

Vi kan se att barnen känner igen begreppen som vi haft som mål, dock fortfarande svårt att säga dem (bark), gren och stam har de lättare för.

Vi har gått till skogen en gång i veckan. Det kan vi se i vår planering och dokumentation. 

Barnen tycker det är kul att gå till skogen, det märker vi genom att barnen blir glada, engagerade, vill gå. De är vetgiriga i skogen, vill veta om djur och natur. Det kan vi se i dokumentationer. I skogen klättrar dem, går, springer och tar sig fram i olika terränger. Rumsuppfattning har alltså övats på.

I skog och natur pratar vi om hur vi bör behandla naturen, det märker vi i samtalen med barnen och i dokumentationen. 

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Aktiviteter:

- Gå till skogen, vistas i naturen - kontinuerligt. 

- Trädprojekt

- Skräpplockning

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning:

- Reflektion veckovis, bilder, filmer, alster, dokumentation

- Daglig kommunikation kring temat

3c: LÄRMILJÖ

Lärmiljö:

- Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar?

Lärmiljön och undervisningsmiljön är tydligt uppdelade utifrån olika läranden. Vi sätter upp bilder och mindmap över barnens tankar och hypoteser. 

 

- Vilket material tillför barnen utmaningar utifrån målen?

Material som står i relation till sammanhang utifrån hållbar utveckling, olika uttryckssätt.

Bilder, filmer och aktiviteter

Allt material som vi har finns tillgängligt under hela dagen. Dock ska vi tillföra material som vi tror är utforskningsbart.

 

- Vilka gruppstorlekar/sammansättningar gynnar?

Majoriteten av undervisningen bör bedrivas i mindre grupper. Olika sammansättningar kan få olika utslag/konsekvenser. Barnen behöver vara i ett sammanhang där de blir sedda och hörda. 

 

- Hur bidrar miljön till dialog och samverkan mellan barnen?

Vi skapar mötesplatser där barnen kan förenas i utmaningar och intressen. Vi uppmärksammar deras intressen genom hur vi utformar miljön. Vi utformar även miljön utifrån det vi tror kan intressera.