Vi har återkommit till samma aktiviteter och samma bilder flera gånger. Vi har dukat upp akvarellfärger tillsammans med utskrivna bilder på spiraler, vi har haft lera format till långa korvar tillsammans med bilder på spiraler, vi har projicerat spiraler på väggen, vi har dukat upp material i forma av runda klossar tillsammans med bilder på spiraler och ägnat mycket tid åt att studera snäckorna i terrarierna. Vi kan se att det kommer ett bryt där de inte längre uppfattar att det är en spiral eller "snäckform", där bilden blir för abstrakt. Ofta sker det när vi undersöker spiraler som förekommer naturligt hos växter och liknande. Kottar, fetbladsväxter, solrosor och galaxer har formen av en spiral inbakat i delar av sitt material men man måste ägna mycket tid åt att upptäcka den. Vi har provat att visa med fingrar och händer hur det ser ut i mönstret men känner att vi här har en tråd att plocka upp under vårterminen. Syftet med projektet har varit att väcka ett intresse för den matematik som finns naturligt runt omkring oss och där spiralen och snäckan har varit vår ingångspunkt.

Vidare har vi utomhus besökt två spiraler i vår närmiljö. Den ena, som är gjord av stenar i parken strax bredvid förskolan, upptäckte vi är egentligen ingen spiralform utan mer en labyrint men delar av en spiral återkommer i den och man blir onekligen en smula snurrig när man går i den (ett av kännetecknen för en spiral vi sett). Strax bredvid upptäckte vi också en svart och vit spiral med siffror. Båda spiralerna har barnen själva återkommit till spontant i samtal:

"-kommer du ihåg när vi hittade spiralen? -vilken tänker du på? -den som var svartåvit, med siffror!"

och när vi passerat stenspiralen på väg till och från förskolan:

-"titta, runt å runt å runt å runt!".

Det tolkar vi som att det har gjort intryck hos barnen att vara fysiskt i spiralerna och att ett intresse för formen har väckts. Också här har vi något att bygga vidare på.

Varför: Syftet med arbetet såhär långt har främst varit att ta reda på var barnen är idag i sin förståelse. Det vi har sett är som det står tidigare att spiralen och snäckorna är väldigt starkt sammankopplade. Förståelsen för spiralen går genom snäckan. De undervisningstillfällen, spontant uppkomna och planerade, kommer fortsatt att syfta till att öka förståelsen för spiralen som matematiskt fenomen. Dels att den finns, att den finns på fler ställen, hur den känns fysiskt och hur den skiljer sig från till exempel en cirkel.

Hur: Arbetet kommer att fortsätta på samma sätt som vi arbetat tidigare. Vi kommer inne och ute bekanta oss med olika typer av spiraler och närma oss detta med en fysisk känsla som huvudfokus. Det vi lär med kroppen är det som vi får störst förståelse för. Reflektioner kommer att ske, tillsammans med barnen och i arbetslaget och dessa kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet. Dokumentationer har fokus på att tolka hur förståelsen för spiralen ökar och se hur det förändras över tid. Skapande har en central roll, där vi parallellt bekantar oss mer med keramikleran, en uttrycksform som gör det möjligt att utforska tredimensionella former. Tredimensionella spiralformer är också något vi vill utforska i vår bygg- och konstruktionshörna, där bilar (ett annat stort intresse i barngruppen) hjälper oss att öka förståelsen.

Arbetet utomhus kommer fortsatt att vara väldigt viktigt. Det är här vi kan hitta nya spiraler att undersöka och mycket material får följa med tillbaka till förskolan för vidare studier, bland annat med hjälp av det digitala mikroskopet. Det är också utomhus vi kan ta ut svängarna och då närma oss frågeställningen (och kanske svaret?); tar den någonsin slut, spiralen på skalet?