Stormaktstiden

På 1600-talet blev Sverige en stormakt. De svenska arméerna segrade i många krig och nya landområden erövrades. Sveriges gränser sträckte sig ända bort till Ryssland i öster, Tyskland i söder och Norge i väster. Aldrig någonsin förr eller i senare i historien har Sverige varit så stort och mäktigt. Men hur kunde ett så litet land som Sverige bli en stormakt? Det ska vi lära oss nu!

Du kommer att lära dig om

Syfte

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

• Den svenska statens framväxt och organisation.

• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Hur historia används och historiska begrepp

• Exempel på hur 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

• Tidsbegreppen stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Arbetssätt

• Gemensamma genomgångar och diskussioner

• Vi läser, lyssnar och ser på filmklipp 

• Vi samtalar och reflekterar parvis och i smågrupper

• Enskilt fördjupningsarbete om en känd person inom Stormaktstiden

• Redovisa ett fördjupningsarbete 

• Informationssökning och källkritik inför fördjupningsarbetet

Du ska kunna:

• Berätta om någon historisk person och händelse.

• Göra jämförelser mellan dåtid och nutid.

• Resonera om hur levnadsvillkoren har förändrats och kunna berätta om några orsaker till förändringarna

• Tidstypiska begrepp 

GGenomgångar kommer att handla om :

• År 1611-1718 kallas för stormaktstiden.

• Svenska kungar, Gustav II Adolf, Karl X Gustav, Karl XI och karl XII samt drottning Kristina.

• Vad har stormaktstiden betytt för Sverige idag.

• Vasaskeppet

• Vilken del Sverige hade i trettioåriga kriget.

• Hur Sveriges gränser förändrades under stormaktstiden

• Häxprocesser

• Någon vetenskapsman / ny vetenskap från den här tiden

• Ord och begrepp från den här tiden