Hur bygger man ett torn?

Nu har Lotta skickat ett vykort från Frankrike. Barnen på Solrosen ska tillsammans med Lotta utforska matematik.

1.                        MÅLOMRÅDE

 

 

VAD o VARFÖR?

1a. SYFTE – GENERATIV FRÅGA        

Matematik och siffror.

Enligt läroplanen ska alla barn få möjligheten att använda matematik för att förstå och upptäcka sin omvärld. I vår barngrupp kan vi se att behovet av matematik och siffror finns på flera olika sätt. Det är bland annat utmanande att särskilja på siffror och bokstäver, något som vi gärna vill hjälpa barnen att utveckla.

 

 

 

Övergripande mål

1b. MÅL ur Lpfö 18      

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

 

 

 

 

BARNENS INTRESSE, KUNSKAPER, ERFARENHETER och BEHOV

1c. BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE 

Barngruppens intresse och förförståelse är väldigt varierad. Det finns utmaningar i att benämna geometriska former samt känna igen olika siffror. Några av barnen kan räkna och har taluppfattning medan andra har utmaningar i att se samband mellan antal och siffror.

 

 

 

 

 

Specifika mål

1d. BARNENS FÖRSTÅELSE

• Förståelsen för siffrors betydelse och koppla till antal.
• Förståelsen för hur olika mönster är uppbyggda och hur dessa fungerar.

 

 

 

 

 

1e. BARNENS FÖRMÅGOR

• Känna igen och använda matematiska begrepp såsom placeringar, geometriska former och antal. 

 

 

 

1f. BARNENS BEGREPP

• Skilja bokstäver från siffror och fokusera på vad begreppet "siffror" är. 

 

 

 

 

1g. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Vi pedagoger kommer att sträva efter att ha ett scaffoldingstöttande förhållningssätt, vilket innebär att vi kommer stötta barnen i deras lärandeprocesser. Vi kommer att till stor del ta tillvara på alla barnens individuella kunskaper och färdigheter för att skapa en social läromiljö där vi samlär.

Den allmänna undervisningsmiljön innebär att man som pedagog presenterar något barnen känner igen sedan tidigare och sedan tar fram ny kunskap. Då våra barn har olika förmågor och förståelser inom detta område kommer vi att använda oss av deras delvis tidigare kunskaper som en drivmotor.

 

Vi kommer mestadels använda oss av metakognitiva frågor, exempelvis ”hur skulle man kunna göra då?”. Och faktafrågor, exempelvis ”vad var det här för form?”.

 

Vi arbetar i mindre grupper och stöttar upp i diskussioner så att alla får möjlighet att höras. Alla barns individuella behov tas tillvara så att vi får en jämställd utbildning.

 

Det är viktigt att fånga barnen i deras spontana läroprocesser och därför behöver vi pedagoger vara lyhörda och medutforskande i flera olika situationer.

 

 

 

 

1h. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

 

Pedagogernas förkunskaper om siffror, mönster och matematiska begrepp är mycket bra. Vi ska tillföra lite material för att stödja vårt arbete. Vid behov kommer vi att vidga våra kunskaper, exempelvis om namn på geometriska former.

 

 

 

2.                        UTVÄRDERING

 

 

Hur vet vi att vi nått våra mål, när temat är avslutat?

2a. KRITERIER

Vi kommer att använda oss av pedagogisk dokumentation via Unikum och en matris.

 

 

 

 

2b. UTVÄRDERINGSSÄTT

Vi delutvärderar kontinuerligt när vi har förbestämda utvärderingstider och i barngrupp tillsammans med barnen. Slututvärderingen för matematik görs i slutet av februari. Vi använder oss av en utvärderingsmall, det kommer ske muntligt och skriftligt.

 

 

 

 

 

3.                        AKTIVITETSPLAN

 

 

Hur ska vi börja? … och hur skulle vi kanske kunna fortsätta?

3a. STARTAKTIVITET

Vi kommer att introducera matematik genom att mamma Lotta skickar ett brev till oss från Frankrike. I brevet kommer Lotta att berätta att hon varit i Paris och besökt Eiffeltornet. Barnen kommer sedan introduceras i geometriska former. 

 

 

 

Hur följer vi upp så att barnens idéer får påverka fortsättningen?

3b. FORMATIV UPPFÖLJNING

Genom film, foto och anteckningar samlar vi information till vår uppföljning. Det görs vid projekttillfällena.

 

 

 

 

Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3c. LÄRANDEMILJÖ

Den pedagogiska miljön är viktigt för att kunna nyttja den i barnens läroprocesser. Därför utvecklar vi miljön ständigt efter barnens intressen och behov samt det området vi arbetar tillsammans med. Det finns bland annat en pedagogisk vägg på avdelningen med alster, dokumentation, kartor och vykort relaterade till projektet för barnen att titta på. Även Skalman finns tillgänglig för barnen att leka med. På så vis blir projektet levande i barngruppen.

Vi hänger upp siffror anpassande till barnens behov på väggarna och tillför material som är relaterat till matematik. På våra lärplattor byter vi ut apparna mot matematikrelaterade spel.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,