Vecka	Ämne	Arbetsområde	Centralt innehåll	Mål och syfte	Info:
3-7	Samhälle	Ekonomi	Kapitlet Ekonomi hör till kunskapsområdet ”Samhällsresurser och fördelning”, en rubrik som återkommer på högstadiet. Här i årskurs 4-6 finns följande centralt innehåll: · Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. · Det offentligas ekonomi. · Vad skatter är ovg vad kommuner, landsting och stat använder pengarna till. · Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. · Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.	Målet och syftet med kapitlet om Ekonomi är att eleverna ska kunna besvara följande frågor: - Varför är pengar så viktiga? - Vad är skatter och vad används de till? - Vad menas med det ekonomiska kretsloppet? - Vilka är orsakerna till och konsekvenserna av att familjers ekonomi försämras, i Sverige, i världen? - Hur kan vår konsumtion påverka, både positivt och negativt, vår gemensamma miljö?	Läromedel: Upptäck Samhälle, Liber, Göran Svanelid, 2017. S: 48-63 Samhälle Arbetsboken, s 26-35.
7-12	Samhälle	Lag och Rätt	Kapitlet Lag och rätt hör till kunskapsområdet ”Rättigheter och rättskipning”, en rubrik som återkommer i högstadiet. Här i årskurs 4-6 finns följande centralt innehåll: · Samhällets behov av lagstiftning, några lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället. · De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Kapitlet Lag och rätt berör också två punkter som du i kursplanens centrala innehåll hittar under ”Individer och gemenskaper”: · Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. · De nationella minoriteternas rättigheter.	Målet och syftet med kapitlet Lag och rätt är att eleverna ska kunna besvara följande frågor: - Varför finns det lagar? - Varför straffar vi brottslingar? - Varför begår människor brott? - Hur påverkas förövaren, brottsoffret och samhället av kriminalitet? - Vilka rättigheter har alla människor i världen? - Vilka rättigheter har de nationella minoriteterna i Sverige?	Läromedel: Upptäck Samhälle, Liber, Göran Svanelid, 2017. S: 83-103 Samhälle Arbetsboken, s 41-49
12-17	Historia	Östersjöriket Sverige (Stormaktiden)	Kapitlet Östersjöriket Sverige ingår i kunskapsområdet ”Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500-1700”. Det centrala innehållet i kapitlet är: · Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel handelsvaror, språk och kultur. · Den svenska statens framväxt och organisation. · Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. · Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. · Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag. · Exempel på hur 1600-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. · Hur historiska personer och händelser har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. · Vad begreppen förändringar, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.	Målet och syftet med kapitlet Östersjöriket Sverige är att eleven ska kunna besvara följande frågor: - Hur kan vi veta något om Sverige 1611-1719? - Hur kunde Sverige bli ett starkt Östersjörike, och varför förlorade Sverige sedan sin stora makt? - Hur styrdes Sverige under den här tiden? - Varför krigade Sverige så mycket? - Hur påverkade krigen människors levnadsförhållanden, barn, kvinnor och män? - Varför har synen på stormaktstiden och de regenter som bestämde då, förändrats genom åren? - Hur förändrades Sverige under 1600-talet? - Vad var häxprocesserna och hur kunde de inträffa?	Läromedel: Upptäck Historia, Liber, Göran Svanelid, 2016. S: 144-189 Historia Arbetsboken, s 20-41
17-23	Historia	Sverige 1719-1886	Kapitlet Sverige 1719-1866 ingår i kunskapsområdet ”Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700-1850” Det central innehållet i kapitlet är: · Sverige och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien. · Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor. · Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper. · Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. · Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges hisotira och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. · Exempel på hur 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. · Hur historiska personer och händelser har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. · Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvenser, källor och tolkning betyder om hur de används i historiska sammanhang. · Tidsbegreppet frihetstiden samt olika syn på dess betydelse.	Målet och syftet med kapitlet Sverige 1719-1866 är att eleverna ska kunna besvara följande frågor: - Hur kan vi veta något om Sverige 1719-1866? - Hur gick det till när parlamentarismen växte fram? - Vad var Ostindiska kompaniet och hur fungerade det? - Vad var upplysningen och hur märkte man av den i Sverige? - Vem var Gustav III och vad gjorde han för kulturen i Sverige? - Hur utvecklades jordbruket under 1700-1800-talen? - Hur kunde befolkningen öka så kraftigt under denna tid? - Vad innebar ångmaskinen för landet och för de vanliga människorna? - Hur ville liberalerna och de olika folkrörelserna förändra Sverige?	Läromedel: Upptäck Historia, Liber, Göran Svanelid, 2016. S: 190-229 Historia Arbetsboken, s 42-64

Läsårsplanering för SO i årskurs 6 Sofia Skola

Matriser i planeringen

Uppgifter