Norden i Nätet

Vi har läst kunskapskraven i geografi och kommit fram till vilka underrubriker vi ska ha i vårt arbete med de nordiska länderna.

Dessa är våra underrubriker med fakta som vi behöver för att jämföra de nordiska länderna: 

- natur, naturresurser och export,

- klimat,

- näringar,

- utmärkande eller speciellt för länderna i allmänhet,

- befolkning och befolkningstäthet,

- statsskick; begreppen monarki/republik,

- ländernas språk.

 

Namngeografi som till exempel huvudstäder och lägen på länderna. 

 

Vi tränar på att beskriva, ge exempel på, förklara och resonera i flera led för att formulera våra kunskaper. 

 

Vi tänker oss att samla information bland annat genom böcker, filmer, källor på internet. Vi kommer att arbeta enskilt, i helklass och i mindre grupper. 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
• Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.