👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Judendom
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/bastad/strandangsskolan/bastad_7agul/2852015362_1480944618429.jpg
Skapad 2020-01-19 13:06
i Klaraskolan Halmstad
unikum.net
Grundskola
F
Religionskunskap
Judendomen är den minsta av de fem världsreligionerna och i dag finns det mellan 14 miljoner och 18 miljoner judar i världen. Judendom kallas judarnas religion. Det är en trosuppfattning vars historia finns nedskriven i Tanach och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter. Judendomen har en av de äldsta religiösa traditionerna som finns och som utövas än idag. Judisk historia och handlingslinjer har på så sätt påverkat andra religioner, som till exempel kristendomen och islam.
Innehåll
Planering av Judendom
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
- analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
- reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
- söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll
- Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
- Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
- Huvuddragen i världsreligionernas historia.
- Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
- Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
- Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
- Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Arbetsplanering
- Genomgång av den historiska delen av judendomen
- Vi tittar på en film Från Sverige till Himlen – Judendom där vi får följa Isak som är jude i Sverige och hur han lever.
- Vi går igenom olika inriktningarna ortodoxa – konservativa – liberala/ reformjudendom
- Vi går igenom matregler
- Vi diskuterar övergångsriter
- Diskussioner
- Bildanalys
- Begrepp
Arbetsmaterial
Gleerups.se med frågor
Studi med korta filmer och frågor
https://app.studi.se/l/abraham-patriarken
https://app.studi.se/l/tanakh-och-talmud
https://app.studi.se/l/judendomens-hoegtider
Examination
Vi avslutar arbetsområdet med en arbetsuppgift som ska lämnas in senast den 28/1. Vi kommer också diskutera era arbetsuppgifter i mindre grupper där ni kommer att få utveckla era svar och visa på er förmåga att resonera.
Planering för vårterminen
Vi börjar att jobba med judendomen och tar in kristendomen som ni jobbade med förra terminen och jämför med genom att fundera på likheter och skillnader. Efter judendomen vecka 2-5 jobbar vi vidare med Islam vecka 5 -7 och då har vi jobbat med alla tre Abrahamitiska religionerna.
Därefter kommer vi jobba med hinduism och buddhism vecka 9-11 men även väva in ämnet geografi som vi sedan går över till.
Uppgifter
-
Arbetsuppgift
Matriser
Religion
| E | C | A | |
|---|---|---|---|
|
Kunskap om världens religioner
|
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
|
Likheter och skillnader
|
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs åskådningar.
|
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
|
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
|
|
Påverkan på samhället
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
|
|
Livsfrågor/åskådningar
|
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
|
|
Informationssökning & källkritik
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
