Nationellt mål:
Lpfö-18

Syfte:
Varför gör vi detta?

Vi vill vidareutveckla barnens språk och kommunikation via olika uttrycksformer.

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

Vi synliggör och tillgängliggör vårt tema i lärmiljön. 
Vi erbjuder musik, dans, sång och rörelse.
Vi använder oss av lärplattan och projektorn.
Vi använder oss av sagor i form av böcker och Ugglo.
Vi använder oss av tecken som stöd.
Skapande aktiviteter.
Vi dokumenterar och reflekterar.

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

31/1-20 Vi har nu startat upp vårt tema. Barnen har visat sig vara intresserade av djur så vi kommer att använda oss av detta i vårt arbete med att uttrycka och kommunicera med kroppen. Vi lyssnar på ”Pinos bondgård” med tecken som stöd via Ugglo. Barnen verkar intresserade av att lyssna och gissa vilket djur som ska få mat. Något barn uttrycker det verbalt, några härmar djurlätena och ett par barn tar efter tecknen för de olika djuren.

Även de yngsta barnen kan använda kroppen för att uttrycka symboler och tecken (Hvit Lindstrand, Små barns tecken- och meningsskapande i förskola, 2015) Innan barnens verbala språk har utvecklats sker teckenskapande genom att de illustrerar det de vill ha sagt med kroppen. Även äldre förskolebarn använder fler gester än vuxna för att stödja sitt tal i dialog med andra (Pihlgren, Socrates in the Classroom, 2008). Att låta förskolebarnen uppleva och skapa berättelser med hela kroppen är alltså en viktig del av högläsningen och berättandet, om barnet ska förstå och uppleva innehållet på ett djupare plan.

14/2 Vi har fortsatt att lyssna på ”Pinos bondgård”. Barnen börjar känna igen vilken ordning djuren ska få sin mat. Vi tecknar djuren och nu börjar även de yngsta försöka göra tecken. Vi fortsätter jobba med sagan för att låta barnen uttrycka sig på olika sätt.

Vi har även dansat och rört oss till Mora träsk. Vi har valt ut låtarna: "Sätt ett finger", "klappa händerna" och "honkytonk". Till en början stannade barnen upp och iakttog Mora träsk på väggen där vi projicerade dem. Nu börjar barnen känna igen rörelserna och försöker ta efter dem.

25/3 Vi jobbar på med Pinos bondgård och kan nu se att barnen härmar djurlätena och tecknar de olika djuren, även de yngsta. De som kan uttrycka sig verbalt kompletterar med ord. Vi har visat sagan via ett uppspänt lakan på kuben i mittenrummet då syftet vara att ge barnen en upplevelse då de kunde vara "i" sagan. Detta verkade barnen tycka vara spännande. Några satte sig i kuben och följde hela sagan inifrån medan några barn gick in och ut för att växelvis kolla på sagan utifrån och inifrån. 

Vi fortsätter även med Mora träsk och de tre utvalda låtarna. Vi kan se att barnen blir upprymda och glada när vi visar låtarna via projektorn. Ett av de yngsta barnen visar ofta att han vill lyssna och titta på rörelsesångerna genom att klappa sina händer och peka på väggen där vi brukar projicera Mora träsk. Barnen är fokuserade och tar efter rörelserna genom att titta på Mora träsk, oss pedagoger och varandra. De lär sig hela tiden fler rörelser. De visar sin glädje att uttrycka sig med sin kropp genom att se glada ut, skratta och ta kontakt med varandra. 

15/5 Intresset för sagan Pinos bondgård har minskat men intresset för djuren består. Vi sjunger om djuren, härmar hur de låter och gör tecken för de olika djuren. Några barn visar spontant tecken när vi pratar om de olika djuren. Speciellt tecknet för gris tycks flera barn ha lärt sig. De äldsta barnen har jobbat med sagan i puppet pals på lärplattan där de har gjort egna filmer med hjälp av figurerna från sagan. Vi kommer att upprepa detta så förståelsen ska öka för skapandet av egna filmer.

Mora träsks tre låtar som vi jobbar med är fortfarande lika uppskattade av barnen. Barnen har utvecklat sina rörelser. De barn som endast iakttog i början är igång och dansar och har lärt sig rörelserna. De kommunicerar med varandra i sången och rörelserna. De tittar på varandra, skrattar, klappar händerna, visar magen för varandra m.m. Flera av barnen är fortfarande ”beroende” av att titta på Mora träsk när de gör rörelserna. Vi tänker nu utmana dem genom att bara lyssna på musiken för att vidareutveckla ordförståelse och kroppsspråket. Kommer de att kommunicera mer med varandra? Hur kommunicerar de? Gör de rörelserna som de har lärt sig eller gör de egna?

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

25/3 Barnen visar ett stort intresse för djur och det är därför vi tror att "Pinos bondgård" har blivit så uppskattad av barnen. De gissar vilket djur det är som ska få mat genom att härma djurlätena, visa med tecken eller verbalt uttrycka sig de som kan det. Vi kommer att tillföra "Pinos bondgård" som film via Youtube för att barnen ska få en annan upplevelse av sagan. Vi kommer även att låta barnen själv får återberätta sagan med hjälp av laminerade figurer från sagan.

Mora träsk och rörelsesångerna fortsätter vi med då vi har sett en utveckling hos barnen när det gäller att uttrycka sig med sin kropp med hjälp av olika rörelser. Vi kommer att fortsätta visa dem via projektorn ett tag till då vi ser att barnen försöker efterlikna rörelserna Mora träsk gör. Därefter kommer vi att utmana barnen genom att endast lyssna på musiken för att se hur de använder sig av rörelserna de har lärt sig.

15/6 Vi avslutar nu vårens tema kroppen. Vi har arbetat med två spår, sagan "Pinos bondgård" och rörelse och musik med hjälp av tre låtar från Mora träsk.

Vi har lyssnat ett flertal gånger på sagan "Pinos bondgård" via projektorn och barnen har visat ett stort intresse från första början då vi sett att just djur intresserar barnen. Vi har samtalat mycket utifrån sagan och bilderna. Till en början så tittade och pekade barnen på de olika djuren som skulle få mat i sagan. Vi har upprepat flera gånger i veckan vilket djur det är, hur djuret låter och har visat via tecken. Barnen började härma och har uttryckt med sin kropp via tecken och djurläten. De som kan uttrycka sig verbalt har berättat vilket djur det är och dessutom vad de äter o.s.v. De äldre barnen kan nu återberätta sagan själv med hjälp av flanobilder. De har även fått skapa små filmer på appen Puppet Pals där de har använt sig av bilderna från sagan. Detta tänker vi att vi ska upprepa för att skapa en förståelse för barnen då de hade svårt för att förstå att det var de själva som skapade filmerna. I appen My Memo har vi skapat ett memory med bilder från Pinosagan som har uppskattats och använts flitigt. Här har vi kunnat se en kommunikation mellan barnen då de oftast sitter minst två tillsammans. De har pratat om djuren. Vi har försökt synliggöra Pino i vår miljö för att kunna fånga upp barnens intresse och deras reflektioner.

Jalongo & Sobolak menar att genom att upprepa samma saga många gånger så gynnar det barnets språkutveckling. När vi för in leksaker och material från sagan i barnens lek som rekvisita blir det ytterligare ett sätt att berika och utvidga små barns förståelse av bilderboken (Supporting young children ́s vocabulary growth: The challenges, the benefits and evidence-based stategies, 2010).

Mora träsks tre låtar som vi valde ut och har jobbat med har skapat ett stort engagemang och intresse hos barnen. Från början stod de mest och tittade på väggen där vi projicerade Mora träsk, därefter började någon försöka ta efter rörelserna och idag är samtliga barn i gruppen aktiva och delaktiga på olika sätt i musiken och rörelserna. De använder hela sin kropp, sin ansiktsmimik och samspelar med varandra. De skrattar, härmar varandras rörelser och visar för varandra. Vi har upprepat musiken nästan dagligen och vi kan se att barnen behöver mycket upprepning för att kunna känna sig bekväma och våga uttrycka sig fullt ut. Vi har knappt hunnit komma in på avdelningen förrän något barn har pekat på bilderna på Mora träsk och väggen för att visa att de vill lyssna och dansa. Vi upplever även att de har fått en kunskap om de olika kroppsdelarna utifrån musiken och kan benämna dessa.

I boken Utveckla språket med musik- rörliga rytmer och toner att ta på benämner Susanne Weiner Ahlström (2013, s. 10) att vi föds in i två ljudsystem, ett språkligt och ett musikaliskt. De två systemen har samma parametrar: klang, betoning, puls, rytm, tempo, tonhöjd och melodi. Klang och betoning är språkliga parametrar som utgör grunden för språket. Betoningen och klangen avgör ordet eller hela meningens betydelse.

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö 18
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

  Lpfö 18
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

  Lpfö 18
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

  Lpfö 18
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

  Lpfö 18
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

  Lpfö 18
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

  Lpfö 18
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

  Lpfö 18
• fantasi och föreställningsförmåga,

  Lpfö 18
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,

  Lpfö 18
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,

  Lpfö 18